VAD MINNS VI FRÅN 2016?

Året 2016 är ju knappast slut, så det är kanske litet tidigt att redan nu ställa frågan vad man
minns från året. Vad man kan säga är väl att just nu är minnena som färskast. Så vi kan väl
göra ett försök.

VÄRLDEN
Kriget i Syrien. Ryska flygplan fortsatte under året att
bomba sönder den redan helt sönderbombade staden
Aleppo. Ryska fartyg skjuter missiler från fartyg i
Svarta Havet. Träffsäkerheten är så dålig så att en del
missiler inte ens träffar Syrien utan slår ner i Iran!
De kvarvarande civila i staden dödas i 1000-tal. Ett
gigantiskt brott mot folkrätten och krigets lagar. Mot
slutet av året ger IS upp Aleppo men behärskar en del
andra städer, bland annat Mosul, som var tänkt
att bli Islamska statens huvudstad i ett framtida kalifat.

DONALD TRUMP
Han valdes som bekant till president i USA efter en hård
kamp mot Hillary Clinton.
Många i USA, inte minst inom Nato och inom miljö-
rörelsen,  känner oro inför framtiden.

ENGELSMÄNNENS BREXIT
Brexit blev ett kraftigt avbräck i utvecklingen av Europa-
samarbetet. Ökande krav på flyktingmottagning torde ha
varit en starkt bidragande orsak till utträdet.
Kraftiga nationalistiska strömmar hos några medlems-
länder, Frankrike, Polen och Ungern oroar Bryssel.
Man är också rädd för en eventuell dominoeffekt efter
Englands uttåg.

SVERIGE
Miljöpartiets uppgång och fall. Åsa Romson och Gustav
Fridolin och ett antal "affärer" har starkt medverkat till
att partiet halverats och nu ligger på gränsen till riksdags-
spärren.(4 %).

Vår regering med Löfven i spetsen har under hela året
levat som på en knivsudd. Den har överlevt tack vare en
svag opposition med nya moderaterna i spetsen. Enda
ljuspunkten i den svenska ankdammen tycks för när-
varande vara Annie Lööf, som ibland visar handlings-
kraft

Skolan har legat i centrum för den inrikespolitiska
debatten under året. Är vår skola verkligen så usel?
Tidigare har vi i denna blogg framfört tanken att det
inte alls är förvånande att vår skola står sig slätt vid
internationella jämförelser. Det är ju inte alls märkligt
när man som i vårt land har klasser där knappt hälften
kan tala begriplig svenska, och bara ett fåtal kan
uttrycka sig skriftligt på det svenska språket.

Vår polis har under året uppvisat usla resultat och låga
uppklarningssiffror.
Att man inte lyckats rensa upp i kriminella områden i
Stockholm, Malmö, Södertälje och Landskrona är ett
kraftigt underbetyg åt polisens ledning, organisation,
mod och förmåga.
Samma tråkiga utveckling kan man se när det gäller sexuella övergrepp mot kvinnor.
Ökningen av dessa brott sammanhänger dels med det ökande antalet gäng av
invandrare från länder där man inte lärt sig att respektera kvinnor men dels också på
ökad benägenhet från de drabbade  kvinnorna att anmäla dessa brott.

Enligt denna bloggredaktions uppfattning skall invandrare som bryter mot svensk lag,
när de befunnits skyldiga ,omedelbart utvisas. Mot svenska medborgare som gör sig
skyldiga till brott skall man visa större stränghet än vad nuvarande lagstiftning medger.

TERRORDÅD
Listan över dåd och terrorattacker kan göras lång
2016. Här redovisas några.
-Lastbilsdådet i Nice. 84 döda
-Masskjutningen i Orlando. 49 dödade, 53 skadade
-Flygplatsen i Bryssel. 31 dog i denna IS-attack.
-Turkiet. Ett 35-tal dödade.
-Lastbilsdådet i Berlin. 12 döda, 48 skadade.

AVSLÖJANDEN
-Panamabrevlådorna. Pinsamt för många. Islands
statsminister fick avgå.
-Fackförbundet Kommunal. Här levde man loppan för
medlemmarnas pengar. Styrelsen får avgå. Många
medlemmar går ur, ca 10 000.
-Paolo Macchiarini skakar om Karolinska Institutet ordentligt. Nobels medicinpris i fara.

GLÄDJEBESKED
-Sverige får ett eget helgon. Elisabeth Hesselblad helgonförklaras av påven.
-Bernadottarna förökar sig. Oskar blir greve av Skåne (Viktorias pojke) och Alexander
(Sofias) blir greve av Sörmland.

Underlag: Årskrönikor i massmedia, sammanställt av Sherwoodskogens Höganäsredaktion.

JOHAN ROCKSTRÖM

Miljörörelsen har fått en egen omslagspojke, en riktig rockikon, verbal och mycket kunnig.
Johan Rockström heter han.
Han är professor i miljövetenskap, agronom och 49 år. Han är född i Finspång, uppvuxen
i Brasilien, Italien och Karlskrona, bosatt på  Rindö utanför Vaxholm.

I sina sommarprogram i radion i fjol pekade han på
konsekvenserna om vi inte tar miljöfrågorna på allvar.
Det finns ännu hopp innan klimatförändringarna
skenar iväg utom vår kontroll, men då krävs snabba
och kraftfulla åtgärder.

Parisavtalet är hoppfullt. Hans kommentarer till
detta enligt nedan.

1. Temperaturmålet skärps.
Ökningen av jordens medeltemperaturer skall hållas
" klart under" två grader. En uppvärmning på 1,5 grader
kräver att vi har en fossilfri värld  2030-2040.

2. Inget mål för utsläppsökningen.
Bättre att inga siffror ha än felaktiga. I förhandlingarna lutade det åt en utsläppsminskning på
40-70 procent. Man skall minska utsläppen snabbt fram till 2050. 2100 skall man nå en balans
i linje med vetenskapen.

3. Rapportering och granskning av klimatåtaganden.
Hårdare krav ställs på de utvecklade länderna än på de mindre utvecklade. Med ökad
frivillighet följer ett ökat behov av kontroll.

4. Inga straff för länder som fuskar.
Det finns inga juridiska sanktioner för länder som struntar i åtaganden. Därför tror jag att
skampålen kommer att spela en stor roll.

5. Nya klimatplaner vart femte år.
Länderna skall lämna in  nya nationella klimat-
planer vart femte år.  Jag tror att planerna behöver
revideras varje år.

6. 100 miljoner dollar per år från de rika länderna.
De utvecklade länderna skall alltså betala åt
utvecklingsländerna. 100 miljoner dollar räcker
inte. En övergång till en fossilfri värld kommer
att kosta 10 gånger så mycket. Men det gäller
också att pengarna levereras.

7. Måste ratificeras av 55 länder.
Parisavtalet skiljer sig från övriga avtal. Även USA
och Kina är med. Obama vill att avtalet ratificeras
så fort som möjligt. Donald Trump kan komma att
skapa svåra problem för Parisavtalets genomförande.

Underlag: Intervju av Johan Rockström i Expressen

JANUARI 2017

I januari håller vi oss med goda föresatser. Kastar ut julgranen, skottar snö och ser dagarna
bli längre
De förlängs med nästan en timme i Skåne, bra mycket mer än en timme i Svealand och
ungefär tre timmar i Lappland.
Inte bryr vi oss om att januari har namn efter Janus,
som de forntida romarna alltid nämnde först när de
anropade sina gudar, ty han var skyddaren av all
begynnelse och avbildades med två ansikten av vilka
det ena var vänt mot det förgångna, det andra mot
framtiden.

BONDEPRACTICAN(tryckt i år) säger om
JANUARIUS

Skin Solen Nyårs-dag om morgonen klar, så blifver
stor sorg och klagan, oväder och krig, skin Solen
S:t  Pauli dag (25 jan) klar, det betyder ett godt och
fruktsamt år, rägnar  det och snögar det, då kommer
stor sjukdom och död. Sammanledes ock när det är
stor Tökn och Dimba, eller om det är stor blåst,
märker örlig och krig,
Såsom de tolf dagarne i Jule-helgen, skicka och foga
med mulit väder, regn, snö eller klart, så foga ock de
tolf månader med sig hela året igenom.
Höres Thordön i denna månan, det räknas för fruktsamt
år, örlig och mycken storm, då är det godt tecken att
bygga hus, flytta hus, göra bröllop, taga läkedom till
skenebenen, då är ej  godt att låta blod, ofta bada är
ej heller godt men sundt är att drick en dryck vin.

Underlag:
"Om allt möjligt", Alf Henrikson
Bondepraktikan
Sammanställt i Sherwoodskogens skrivarstuga

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR

Vi i Sherwoodskogen tackar er alla runt om i världen för att ni så flitigt besökt vår blogg.
Det verkar som vi hittat en modell som många tycker om. Men vi slår oss inte till ro utan
skall försöka bli ännu mer läsvärda.

Läsekretsen kommer från alla världsdelar,
från de flesta länder i Europa inklusive Ryssland,
från USA och Kanada, från Afrika norr Sahara,
från Asien, främst Kina, och från Australien,
särskilt från Nya Zeeland.

Sammantaget är vi nu uppe i cirka 51 000 besökare.
Gräset börjar bli ganska nertrampat i Sherwood-
skogen!

Vi önskar nu er alla, i alla länder,en riktigt God Jul
och ett Gott Nytt År 2017.
Vi älskar er alla!

Från oss alla i Sherwoodskogen genom
Robin och Marion

EN ANNORLUNDA JULSAGA

Charles Dickens, 1812-1870, är en av de allra största berättare som världslitteraturen kan

uppvisa. Raden av hans romaner är lång, myllret av personer som lever i dem är häpnads-

väckande.

"En julsaga" är ett av Charles Dickens mest populära verk som skrevs för att betala en skuld.

  En julsaga kom ut 1843 och har filmatiserats ett stort antal gånger.

Originaltiteln är lång: A Christmas Carol in Prose, Beeing a Ghost-story of Christmas.
En kort presentation följer nedan.

HANDLINGEN
Berättelsen handlar om gamle Ebenezer Scrooge
som bor ensam i ett stort dystert hus, en gång ägt
av hans nu döde kompanjon Jacob Marley. Han är
en sur, snål och vresig man som driver en lånefirma
med hjälp av bokhållaren Bob Cratchit.

En kväll får han besök av Marleys vålnad (till höger),
som kommer för att varna honom. Om Scrooge inte
ändrar sitt giriga beteende kommer han, i livet efter
detta, att få bära tunga kedjor i all evighet, precis
som sin avlidna kollega. Marley varnar också honom
att han kommer att hemsökas av tre andar som ska
leda honom genom natten mellan julafton och jul-
dagen.

Vid midnatt kommer den första anden, "Gångna julars
Ande". Den visar honom de jular han redan varit med 
om. Då minns han hur han som barn var ganska ensam 
och övergiven, utan mor och ratad av sin far. Han minns
också sina ungdomsår och kärleken som gick förlorad
för profiten.

Scrooges möte med nästa spöke "Nuvarande julens Ande",
ger honom ytterligare tankeställare. Anden visar honom
hur bra han själv har det, leder honom till många fattiga
människor, en av dem hans egen bokhållare Bob Cratchit.
Där är det trots deras fattigdom frid och fröjd. Alla är glada, till och med Bobs son, lille Tim,
som är invalid och svårt sjuk "Ande, kommer lille Tim få leva?" frågar Scrooge. "Jag ser en
tom plats i det dystra spiselhörnet vid skorstenen och en krycka utan ägare. Om dessa skuggor
förblir oförändrade, kommer barnet att dö" svarar anden och tillägger: "Men om han ändå
dör, så är det lika gott, då minskar ju överbefolkningen".
Scrooge som tidigare hade sagt samma ord till två välgörenhetsarbetare angående de fattiga
får dåligt samvete.

Den tredje vålnaden, "Kommande julars Ande",
visar Scrooges framtiden - eller hur framtiden  kanske
kommer att se ut om inte Scrooges bättrar sig. Lille
Tim dör av sina sjukdomar. Och efter Scrooges egen död
blir hans kropp nonchalant övergiven och han sörjs inte
av någon. Detta skrämmer Scrooge och när han på 
kyrkogården ser sitt eget namn på en gravsten som för 
länge sedan blivit glömd, börjar han böna och be för sin 
räddning.
Scrooge vaknar ur vad som verkar ha varit en dröm, 
överlycklig över att fortfarande ha fått en chans att bättra
 sig, och börjar genast ställa allt tillrätta.

Underlag: Wikipedia 

ALF HENRIKSON

Alf Henrikson har medverkat i denna blogg ett flertal gånger de senaste åren. Det finns
anledning att presentera honom närmare.
Han var bördig från Huskvarna och levde 1905 - 1995.
Han var författare och journalist. Han fick professors
namn 1987.
Han var synnerligen produktiv, en folkbildare som
skrev med glädje och humor. Han har skrivit historiska
verk, krönikespel, och kanske upp emot 20 000 dags-
verser om aktuella händelser mm i DN från 1929.

Några exempel på hans historiska arbeten:
- Antikens historier I-II
- Sveriges historia
- Byzantisk historia
- Isländsk historia
- Kinesisk historia
- Dansk historia
- Biblisk historia I-II
Härutöver skrev han bland mycket annat en uppslagsbok
i tre delar med sina egna tolkningar av personer och
händelser genom tiderna.
Han samarbetade i många år med tecknarna Birger
Lundquist och  Björn Berg som illustrerat många av
hans böcker.

Några exempel på dagsverser och annat:

FUTUROLOGI
Att planera vår framtid är inte lätt
fast lagret av data är stort.
Men det ordnar sig säkert på något sätt
för det har det ju alltid gjort.

DEN SVARTVITA FLUGSNAPPAREN
Den svartvita flugsnapparen gör sig till tolk
för fruktsamhetens dygd.

Han har tvenne honor i var sin holk
och beter sig på intet vis som folk
i en anständig luthersk bygd.

Men han rycker på axlarna kviddevitt,
och ger hin i vad folk kan prata.
Han har nämligen alldeles nog av sitt
med två familjer att mata.


SÅNGARLOTT
Vad besviket och misslyckat livet kan bli
och vad plåga det kommer åstad!
Jag hade tänkt dikta en stor tragedi
men jag kände mig alltid för glad.

 Till höger statyn över Alf Henrikson på
Alf Henriksonplatsen i Huskvarna.


Underlag: Wikipedia och "Teckningar och
Vers" av Bengt Berg och Alf Henrikson

FÄNRIK STÅL

Sherwoodskogens redaktör i Dalby har åter städat i sin bokhylla . Hans berättelse återges nedan.

Jag hittade en gammal bok, tryckt 1886, som väcker barndomsminnen. Boken är som sagt
gammal och familjen har väl någon gång hittat den på ett antikvariat. Den heter "Fänrik
Ståls sägner", skriven av Finlands nationalskald Johan Ludvig Runeberg. Boken är
ett diktverk i två delar och trycktes första gången 1848. Dikterna skildrar i versform
verkliga och diktade händelser från 1808 -1809 års krig mot Ryssland och den sorg
och bitterhet  soldaterna och befolkningen
kände när Sverige förlorade Finland, Åland
och delar av Västerbotten. Kriget  påminner om
den ryska annekteringen av Krim, ryska arméer
tågar utan förvarning in över gränsen och startar
ett  krig där tusentals soldater dödas på båda
sidor och långt flera dör av sjukdomar och um-
bäranden.
Diktverket inleds med dikten " Vårt Land". Den
är elva verser lång. Den första och sista versen
blev sedemera Finlands nationalsång. Vi barn
tvingades att lära oss nationalsången utantill samt
att räkna till tio på finska och deklamera verser
ur diktverket. Jag växte upp under andra världs-
kriget och att läsa ur Fänrik Ståls sägner var nästan
obligatoriskt i vår klass. Vår magister var en sann
Finlandsvän och fosterlandsälskare och efter ryssarnas
överfall på Finland 1939 var det inte svårt att ta till
sig de hjältemodiga verserna.
Min far hade under kriget och beredskapen fänriks
grad, och jag iklädde honom den finske soldatens
hjältegloria i mina barnafantasier och såg i honom en
sentida Fänrik Stål.
Den första versen ur "Soldatgossen" kunde jag utantill:
"Min fader var en ung soldat den vackraste som fanns,
vid femton år gevär han tog, vid sjutton var han man".
En annan dikt vi läste var "Björneborgarnas marsch"
och strofer som "söner av ett folk som blött på  Narvas
hed och på Polens sand, på Leipzigs slätter och Lytzens
kullar, än har Finlands kraft ej dött", syftande på
Karl XII:s och Gustav II Adolfs krig.
Jag har börjat läsa diktverket igen  och minns den
sympati vi kände för Finlands folk när de stred så
 hjältemodigt mot
ärkefienden Ryssland både 1809 och 1939.
År 1974 arbetade jag i Finland med uppstartandet och
byggnation av landets första kärnkraftverk vid Olkilouto
nära  Rauma Jag hyser alltsedan dess en varma sympati
för det finska folket. Nästa år firar man 100-årsminnet av
sin självständighet. Låt oss delta i detta firande.

Johan Ludvig Runeborg levde 1804-1877 i Finland och får nog anses vara den störste av alla
som skrivit vers på  svenska.
Fänrik Stål är en diktad figur, veteran från kriget 1808-1809. Runeberg säger sig ha
mött honom då han själv var ung student. Han bad honom då berätta sina krigsminnen,
som sedan lades till grund för boken "Fänrik Ståls sägner". Denne gubbe presenteras
i inledningsdikten som bär hans namn.
På studentens fråga om kriget svarar han:

Jo, därom kan jag ge besked,
om herrn så vill, ty jag var med.

Bloggen är redigerad i Sherwoodskogens skrivarstuga.

EU´S FLYTTKARUSELL

Under en vecka varje månad året runt flyttar EU verksamheten från Bryssel till Strasbourg.
Det handlar om ca 750 EU-parlamentariker, totalt 5000 ledamöter och tjänstemän. Bara för
att flytta alla handlingar, allt papper, åtgår det 15 långtradare som måste göra flera vändor
de 50 milen mellan städerna. Flyttkarusellen kostar två miljarder varje år, Till detta kommer
dubbla kostnader för lokaler, en dubbel maskinpark,
datorer mm. Flyttandet genererar ca 19 000 ton
koldioxidutsläpp, vilket motsvarar ca 15 000 tur-
och returresor mellan London och New York varje
månad.
Samtliga länder utom Frankrike och Luxemburg är
emot detta flyttande. Frankrikes avgående president
Holland har sagt att Frankrike aldrig kommer att
släppa Strasbourg. Frankrike vill behålla  en roll i
EU-byråkratin knuten till den här staden.
Det återstår att se vad näste franske pre-
sident har för synpunkter på  detta.

Ursprungligen handlar det om en uppgörelse mellan Tyskland och Frankrike 1992.
Strasbourg ligger på gränsen mellan de båda länderna och symboliserar försoning mellan
länderna efter andra världskriget. Man överenskom att tyngdpunkten i EU´s  arbete borde
förläggas till Strasbourg, trots att Bryssel redan hade börjat fungera som Europas huvud-
stad.

Många förslag har lagts fram för att få slut på detta
"vansinnesflyttande", som en svensk delegat uttryckte
saken. Några exempel:
- lägg några institutioner som EU skapat, till exempel
Patentdomstolen, till Strasbourg
- grunda ett Europauniversitet i gränsstaden
- gör Strasbourg till en "City of justice" med institutioner
som sysslar med rättsfrågor

Sverige är ett av de länder som kämpar hårdast för att få
slut på detta kostsamma och onödiga flyttande.

Denna blogg är framtagen i Sherwoodskogens tankesmedja

OFFENTLIGANSTÄLLDAS FESTANDE

De flesta offentliganställda gör som alla andra ett bra jobb och förtjänar uppskattning. Låt
oss hoppas att de får gå på en trevlig julfest i år tillsammans med sina arbetskamrater.
Personalvård brukar det kallas.
Justitiekanslern Anna Skarhed blev enligt Expressen
uppringd av en SR-journalist som ville ställa henne
till svars för hennes myndighets festvanor. Vad var
hon misstänkt för? Hade hon låtit champagnen flöda,
frossat i vodka och rysk kaviar, gått loss på kartong-
vis med dyra franska viner.
Nej, de fyrtio anställda hade fått dela på sex bag-in
boxar med vin och 72 burkar starköl till det julbord
som man ordnat i de egna lokalerna.
Om till och med ett så enkelt kalas måste försvaras,
frågar man sig hur ett oantastligt julkalas skall se ut.
Bör man kanske nöja sig med ett glas mjölk och en
ostmacka och som avslutning en skål med nötter för
julstämningens skull.

Självklart skall man hushålla med pengarna, särskilt
om skattebetalarna står för dem, men kritiken mot
myndigheters personalaktiviteter tycks numera ofta
gå ut på om de överhuvudtaget skall ha några.
En konferens som är helt ordinär inom privat verk-
samhet är besinningslös lyx så fort offentliganställda
deltar.

Aftonbladet har gjort en granskning landet runt rörande
representationskostnader vid statliga myndigheter. Det
värsta man kunde hitta och nu har lyft upp är en försvars-
myndighet som i samband med en konferens på Kol-
mårdens djurpark fått bevittna en "exklusiv delfinupp-
visning" för 25 000.
Det är ett gott betyg åt den offentliga sektorns moral att
en delfinshow på Kolmården var det värsta exemplet på
extravagans man kunde hitta.

Man sa förr att statens kaka är liten men säker. Det är
inte lukrativt att jobba statligt men det är i alla fall tryggt.
Om dessutom statens kaka är torr som fnöske är frågan
vem som kommer att vilja äta den.

Fakta: Johannes Forsberg
Bloggen är
sammanställd vid Sherwoodskogens Höganäskontor

NOBELPRISET 2016

                                                                                                                                                                     Idag är det nobeldagen och allmän flaggdag.
Nobelpriset delas ut 10 december, Alfred Nobels dödsdag. Han avled 1896. I sitt testamente
instiftade han det pris som nu bär hans namn.
Priset har utdelats sedan 1901. Eftersom Sverige
och Norge var i union vid tiden för Alfred Nobels
död beslöts att Fredspriset skall utdelas av Norge,
av Den norske Nobelkomité, och att övriga priser
skall utdelas av Sverige, Litteraturpriset av Svenska
Akademin, Medicin/Fysiologipriset av Karolinska
Institutet och priserna i Kemi och Fysik av Veten-
skapsakademin. Sedan 1969 utdelas även ett pris i
ekonomi, instiftat av Riksbanken, som också utser
pristagare,
Fredspriset utdelas i Oslo, övriga i Stockholm.

I en blogg "Nobeldagen", daterad 10 december 2013
finns mera att läsa om Alfred Nobel m fl. Bläddra
gärna tillbaka och läs.


Denna blogg är sammanställd i Sherwoodskogens Nobelstudio.

BRON ÖVER FLODEN KWAI

Hej alla vänner av bra film!
Har ni sett den gamla filmen  "Bron över floden  Kwai?"
När fångarna tågar över bron visslar de den numera
välbekanta melodin. Regissören David Lean var
nämligen rädd för att orden kunde väcka anstöt.
Därför lät han dem vissla den.
Om ni undrar hur texten gick, skall ni få veta det nu.

"Hitler has only got one ball
Göring has also one but small
Himler, has something similar,
and poor old Göbbels has no balls at all".

Tyckte ni att texten var förfärlig? Jag tror inte det.
Filmen spelades in 1957 med Alec Guiness i huvud-
rollen. Den har länge ansetts vara den bästa film som
någonsin spelats in. För musiken ansvarade Malcolm
Arnold.

Denna blogg är sammanställd i Sherwoodskogens
skrivarstuga.

SKÅNSKA SLOTT OCH BORGAR DEL 4

Som har påtalats i tidigare bloggar har ju stora delar av södra Sverige varit i dansk ägo i
flera hundra år, Skåne i cirka 800 år. Vi har också visat att efter freden i Roskilde 1658
återfördes de södra landskapen till svensk ägo. Wienkongressen 1815 får betraktas som
det slutliga avgörandet rörande gränsdragningen i Europa, fram till gränsdragningen efter
andra världskriget.

I Skåne står danskbyggda och svenska slott, borgar och herresäten tätt.
Vid en närmare granskning fann Sherwoodredaktionen namnen på ca 100 slott och borgar,
och inte mindre än 120 kungsladugårdar, säterier och herrgårdar i landskapet, minst sagt ett
imponerande antal.
Många av dessa egendomar har ju varit i både dansk och svensk ägo, vilket gör att många av
dem är mycket intressanta att studera, inte minst från  arkitektoriska utgångspunkter.

BELLINGA SLOTT
Bellingaröd var ett sätesgods på 1500-talet under
Sövdeborg, mellan Ystad och Sjöbo. 1860 blev
godset eget och Elisabeth Piper med make Carl
Fredrik Hochschild uppförde då ett slott vid Elle-
stadssjön, en bit från godset. Först anlitades den
engelske arkitekten Barry, son till arkitekten som
ritade parlamentshuset i London. Men dennes rit-
ningar ansågs inte passa in i det skånska landskapet,
så den danske arkitekten H. Sibbern anlitades för
att omarbeta orginalförslaget. Slottet fick  därför
drag av engelsk renässansstil med utseende av en
romersk villa. Slottet är inte tillgängligt för allmän-
heten.

BJÖRSJÖHOLMS SLOTT
Björsjöholms slott ligger strax nordväst Ystad.
Björsjöholm huserar två slott. Den gamla renässans-
borgen som uppfördes av Björn Kaas 1576 övergavs
och ett slott längre söderut uppfördes 1850 ritat av
arkitekt Ferdinand Meldahl. Renässansborgen är dock
numera restaurerad. På området har  man även funnit
byggnationer från 1300-talet och även en runsten från
vikingatiden. Det nyare slottet har haft många ägare,
varav den troligen mest kände var rikskanslern Magnus
Gabriel de la Gardie. Slottet är öppet för allmänheten
på sommaren.

BORGEBY SLOTT
Slottet ligger nordväst Lund.
Borgeby har rötter från 980 då vikingakungen Harald
Blåtand anlade en borg på platsen.
År 1452 brändes borgen ned och på 1550-talet upp-
fördes ett slott på dess plats. Slottet brändes i sin tur
ned av danskarna år 1678, men slottet byggdes strax
därefter upp igen.
På slottet arrangeras numera varje år Borgebys fält-
dagar med olika evenemang och utställningar.

CHRISTINEHOFS SLOTT
Slottet ligger vid Lövestad mellan Sjöbo och Kivik.
Christinehofs slott uppfördes i tysk barockstil under
åren 1734 - 1740 efter att Christina Piper köpt Andra-
rums alunbruk 12 år tidigare och fått behov av en
bostad som låg längre från brukets buller och bång.
Christina Piper dog 1752 och slottet döptes då om
till hennes minne. Slottet inhyser i dag café och butik.
 Guidade visningar anordnas året runt.

GÄRSNÄS SLOTT
Slottet ligger mellan  Simrishamn och Tomelilla.
Slottet uppfördes troligen under 1400- eller 1500-talet.
Hur   slottet såg ut då vet man inte. Sitt nuvarande
utseende fick slottet 1873 efter en ombyggnad  ledd
av den danske arkitekten Ferdinand Meldahl på order
av slottsherren Henrik Rosencrantz. Namnet Gärsnäs
 kommer av mansnamnet Gjord och att Gärsnäs ligger
 i en slinga av Tommarpsån, ett näs. Den förste kände
ägaren på 1300-talet hette Gjord Jensen Drefelt. Idag
ägs slottet av Mikael Kretz, Här anordnas  kultur-
evenemang, konferenser och bröllop.

JORDBERGA SLOTT
Slottet ligger mellan Trelleborg och Ystad.
Jordberga omtalas som sätesgård på 1300-talet. Den förste
kände ägaren var Anders Hollunger. Den medeltida gården
 brändes ned under det svensk-danska kriget 1643-44.
Den förmögne Iver Krabbe lät uppföra en slottsbyggnad
i romantisk stil på platsen. I början av 1900-talet byggdes
slottet om i barockstil efter ritningar av arkitekt Henri
Glaesel på order av dåvarande ägaren Clara Amalia Stjärn-
swärd. I dag ägs slottet av Catherine och Otto von Arnold
som gärna ordnar visningar av slottet för bokade grupper.
Även konferenser och bröllop ordnas på slottet.

Underlag: Skånes slott och boningar av Charlotte och Peter Karlsson
                 och Martin Christiansen