ATT KÖRA BIL FORT

En av oss äldre i Sherwoodskogen har haft körkort och kört bil sedan 1954. I 65 år har
han kört omkring på vägarna, överskridit fartgränserna några gånger men aldrig
orsakat någon allvarligare olycka eller varit rattonykter.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Men i vintras hände det som inte borde få hända. Han fastnade i en fartkontroll som nyköpingspolisen hade satt upp. Laserkameran registrerade 142 km/t, tillåten fart var
110 km/t. Bortsett från ett par långtradare som han var i begrepp att köra om var
motorvägen helt fri från trafik. Han var mycket väl medveten om att körkortet riskera-
des vid den här farten. Men en stunds ouppmärksamhet på farthållningen räckte för
att detta skulle hända.. Utan större samvetsföre-
bråelser hade han tidigare under åren några gånger
överträtt fartgränserna med både 10 och 20 km/t och
betalat för dessa förseelser, men aldrig med 30 som
han gjort nu.  Resultatet blev nu körkortsindragning
i två  månader, standardpåföljden säger Transport-
styrelsen när han överklagar påföljden. Han över-
klagar vidare till Kammarrätten och åberopar dålig
kollektivtrafik i Sherwoodskogen. långa avstånd till
affärer mm. Förhoppningen att 65 års ganska klander-
fri  körning skulle ge någon form av rabatt hjälpte föga.

Trafikförseelser räkas inte som brott i vanlig mening. Vid sådana sätts ju straffsatsen i
i proportion till brottet i en stigande skala, grövre brott ger strängare straff och omvänt.
2 km/t i för hög fart borde ju rimligen vara i det närmaste försumbart, men inte enligt
trafiklagen. Där är gränsen knivskarp, 2 km/t ger 3500 kr i böter och körkortsindrag-
ning.

Naturligtvis börjar man fundera över rimligheten i trafiklagstiftningen. Stannar jag
inte vid en stoppskylt på en öde väg, utan trafik och med god sikt, är det lika allvarligt
som om vägen var livligt trafikerad? En bilist
skall alltid göra tecken vid filbyte, gäller det

också om han är ensam på vägen?
Fartgränserna på vägarna är en helig ko för
många men inte för alla Åker man på en flyg-
raka nere i Småland och överskrider fartgränsen. 
Är detta "brott" lika allvarligt som om man 
överskrider fartgränserna på Essingeleden?

Hur gick det då för vår körkortslöse vän i Sher-
woodskogen?
När han fråntogs körkortet fick han en handling
av polisen som medgav bilkörning i 48 timmar för
att ge vederbörande en chans att klara ut sitt transportbehov närmaste tiden. I det aktuella
fallet var det en duktig fru som med visst välbehag tog hand om bilnycklarna och skötte
alla transporter de två månaderna. Vår man fick åka med som passagerare och begrunda
sitt öde. Vi. hans vänner, tror att denna händelse var en nyttig läxa. Om de 50 milen
mellan bostaden i Sherwoodskogen och fritidshuset i Skåne tar 5 timmar eller 5 timmar
och 30 minuter att resa är i princip helt oväsentligt liksom allt annat onödigt  jagande efter
tidsvinster.
Det är den läxa han lärt sig!

Underlag: Eget
 

MINSKAD ORO ÖVER KLIMATET?

"Den svenska klimatdebatten är vrickad", säger Lennart Bengtsson, ledamot av
Kungliga Vetenskapsakademien, utdelare av nobelprisen i fysik och kemi. Han
anses vara en av världens mest meriterade klimatforskare.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------
" De svenska politikerna är totalt okunniga om det hela", säger Lennart Bengtsson 
och fortsätter, "Klimatdebatten styrs av ideologier och inte av rationellt tänkande".
Han är inte särskilt oroad över klimatfrågan och menar att i ett 50-årigt perspektiv
vore det fördelaktigt om jorden blev lite varmare.


Få personer i världen har ett lika gediget cv
på klimatområdet, professor i dynamisk me-
teorologi vid universitetet i Reading i Stor-
britannien, tidigare chef för både europeiska
vädercentret ECMWF och för Max-Planck-
Institutet för meteorologi i Hamburg, ansva-
rig för geologistudier vid det internationella
rymdforskningsinstitutet ISSI i Bern m m.
Vid en intervju fick han frågan: Vad händer
om vi inte lyckas begränsa den globala upp-
värmningen till 1,5 grader? Hans svar var: Det händer inte särskilt mycket. Det blir
lite varmare. På frågan om risken för extremväder svarar han: Klimatet är alltid 
naturligt extremt, det blir lite varmare, flera frekventa värmeböljor och mindre 
perioder med kallare väder. Men det ändrar sig långsamt.
I ett 50-årigt perspektiv känner jag ingen oro, men om det fortsätter i hundratals år
kan det självklart bli problem.
Ingen ifrågasätter att koldioxiden har effekt på jordens temperatur, men den viktiga
frågan är hur stor effekten är, och det måste man kunna diskutera utan att bli be-
skylld för att vara en klimatförnekare.

Det finns de som upplever Lennart Bengtsson som kontroversiell, en av dem är
matematikprofessorn Olle Häggström, som anser att Lennart Bengtssons inställning
till klimatet är problematisk. En annan är Henning Rodhe, professor emeritus i
kemisk meteorologi. Han uttrycker stor respekt för Lennart Bengtssons vetenskapliga
kompetens men menar ändå att det finns anledning att uttrycka sig annorlunda och
ödmjukt och vara oroad över klimatutvecklingen.

Hur skall vi tolka alla signaler vi får, från vetenskapsmännen och  från Donald Trump,
som är skeptisk till alla katastrofscenarier? Förr eller senare får vi svaret!

Underlag: Ludde Hellberg, Expressen

PS/ Dom som vill införa flygskatter mm har enbart ideologiska motiv för detta.
några vetenskapliga finns inte. Som en forskare uttryckte saken: Det är som att
spotta i havet. / DS

TRUMP LJUGER

Donald Trump ljuger inte bara mer utan också långt värre än sina föregångare. Sättet

som USA:s president ljuger på påminner om hur ledare i diktaturer agerar- och riskerar

att forma om presidentämbetet för all framtid, enligt en forskare.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Presidenten ljuger ibland triviala lögner, ibland för att rädda sitt eget skinn- som Bill 

Clinton i samband med Lewinskyaffären och Richard Nixon under Watergateskandalen.

Men president Donald Trumps lögner har blivit så återkommande att de hamnat under 

forskares lupp. Och det visar sig att de skiljer sig avsevärt från tidigare presidenters.

Dels handlar det om volymen- Donald Trump far med osanning betydligt oftare än vad 

tidigare presidenter gjort. När tidningarna The New York Times och The Washington Post

gjorde granskningar av Trumps uttalanden efter de första tio månaderna i Vita huset

hittade den förra 1600 vilseledande påståenden eller lögner och den andra som använde 

en snällare definition av lögn, 103 stycken.

- Men jag tycker inte att mängden är lika viktig som sättet han använder lögnerna på 

säger James Pfiffner, professor i statsvetenskap vid George Mason University utanför

Washington, DC.

I sin forskning drar Pfiffner paralleller till  diktaturer.

Auktoritära ledare använder lögnen för att bygga sin makt och byter ut vedertagna fakta 
mot sin egen version av verkligheten, som sedan påtvingas befolkningen. 
Personer nära den auktoritära ledaren används för att, i sin vilja till lojalitet, upprepa 
lögnerna- tills de uppfattas som sanningar. 
Pfiffner tar ett extremt exempel:"Judarna förstör Tyskland".

Den retoriken var en del av den plan som möjliggjorde förintelsen. 

Trumps retorik ligger på en helt annan nivå, men man kan se dessa tendenser till 
upprepande av manipulativa lögner bland Donald Trumps närmaste medarbetare, 
säger professorn.
Dynamiken är densamma, Trump säger något som han tror att hans väljarbas skall 
gilla och hans anställda upprepar det. Är mannen mytoman?

PS För att undvika missförstånd vill Sherwoodredaktionen understryka att vi upplever
Putin som en ännu större lögnare än Trump /DS

Underlag: Moa Kärnstrand/TT

TERRORBALANSEN

En av de äldre i Sherwoodskogen var i yngre år knuten till Militärhögskolan i Stockholm
som lärare, bland annat i ämnet strategi, där mycken tid ägnades åt terrorbalansen, ett
begrepp som myntades under det kalla krigets dagar.
Terrorbalansen eller kärnvapenbalansen betecknade
det tillstånd som rådde mellan militärallianserna Nato
och Warszawapakten, Wp, där båda parter hade till-
räckliga mängder kärnvapen för att utplåna varandra 
totalt. I ett sådant läge är krig meningslöst, vilket 
paradoxalt nog gör att freden bibehålles.

Idag har en lång rad länder kärnvapen, förutom USA och
Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Israel,
Pakistan och Nordkorea.
Att tala om balans är numera meningslöst. Om något av dessa
länder medvetet eller av misstag skulle använda kärnvapen
är risken att det hela eskalerar till ett storskaligt kärnvapenkrig uppenbar.

Man kan idag ställa sig frågan, vad kommer att drabba mänskligheten först och
hårdast, en väldig klimatkatastrof eller ett kärnvapenkrig, två Ragnarök-scenarier.
Det handlar i båda fallen om mänsklighetens överlevnad på planeten jorden.


Vår före detta strategilärare hade under 1960-talet möjlighet att medfölja på en
resa till USA på inbjudan av US AirForce. Syftet med resan var bland annat att
studera och belysa kärnvapenbalansen utifrån USA:s utgångspunkter. Det blev
en synnerligen välplanerad och intresseväckande resa. Amerikanska flygvapnet
tillhandahöll välmeriterade guider vid alla besöksmål.
Nedan följer några "rimmade" anteckningar från resan.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
KÄRNVAPENBALANSEN
I San Fransisco började resan denna gången
med Hercules vi resan gjort, det blev en  riktigt lång en.
Vi tittade på Golden Gate, på Alcatraz och annat,
jag tillstår nu att gärna vi i denna staden stannat.

Så söderut, Los Angeles vi också skall besöka,
och sedan i Las Vegas efter rikedomar söka.
På femte dagen Andrews där ju NASA opererar,
och rymdfärjornas landningsbas oss mycket intresserar.

Så bar det av till Colorado, vi har fått den chansen
på ort och ställe där studera kärnvapenbalansen. 
Cheyenne så hette bergen där man leder verksamheten
med NORAD, ett system som nu skall skydda mänskligheten.

För här man fattade beslut om kärnvapenhantering
och här finns uppgifterna om missilernas basering.
När en sovjetisk robot man i datorn registrerat
har NORAD snabbt om motåtgärder redan kalkylerat.

För insats av missiler krävs beslut av presidenten
och underlag för detta kan man få på instrumenten.
En lång rad av kontroller måste därför genomföras,
dessvärre kan elektronik i vissa lägen störas.

Den tid som står till buds, det handlar bara om minuter,
man ytterst noga måste följa regler och statuter.
För kärnvapenbalans det krävs att alltid man kan svara,
för kommer första salvan fram då kan man det ej bara.

Utöver ovanstående så måste man sig fråga
med många "om" och "kanske", är det möjligt då att våga
förlita sig på ett system där alltid presidenten
skall fatta sådana beslut och inte parlamenten?

Så därför fästs allt större vikt vid andraslagsförmåga
som bygger på att alltid man skall klara av och våga,
att ta emot en första våg av kärnvapenmissiler,
och efter detta returnera egna projektiler.

Så därför finns det ubåtar som knappast går att hitta.
i deras innanmäte kan en mängd missiler sitta.
Nu vet dock alla att det är rätt avspänt uti världen
så denna last, så verkar det, rätt onödig nu är den.

Ett hot om ömsesidig vedergällning är balansen
där ingendera sidan någonsin skall få den chansen,
att använda ett kärnvapen med mindre man riskerar
ett svar som innebär att man de egna likviderar.

Nu växer det dessvärre fram en mängd utav aktörer
för rader utav länder har nu blivit importörer.
Att tala om balans på sikt blir väldigt komplicerat,
så mänsklighetens säkerhet den har man reducerat.


Albert Einstein sade någon gång att han mycket väl kan föreställa sig hur ett
eventuellt nästa världskrig skall sluta. Skulle det finnas några män kvar efter
detta krig skulle det säkert bli ännu ett krig. Men detta skulle i så fall komma
att utkämpas med pinnar.

Underlag: Eget

KARNEVALDAGS

                                 I Tyskland och Schweiz är det karnevaldags så här års.

Måndagen 4 mars, dagen före fettisdagen, som tyskarna också kallar Rosendagen, innebär
höjdpunkten på karnevalssäsongen. Köln och Mainz är kända för sina karnevaler, men det
finns andra också runt om i Tyskland. Vagnar står redan färdiga med motiv som till 
exempel hånar förbundskansler Angela Merkel och brittiska drottningen Elisabeth 
(på bilden).Karnevalskönigin kallar man henne.
Det osäkra Brexit-läget gjorde att arrangörerna in i det sista fick vara beredda att ändra på
ett och annat.

                                   Tschäggättä-karnevalen i Lötschendalen i Schweiz

Festligheterna i Schweiz äger rum mellan kyndelsmäss och fettisdagen varje år. 
Deltagarna klär ut sig i trämasker och pälsar och går ut på gatorna för att skrämma 
barn och för att kasta sot på intet anande åskådare. 
Bilden är från karnevalen i Blatten.


Kanske hör den här bilden hit också. Den visar minen på en riktigt dålig förlorare efter
de misslyckade samtalen i Nordkorea, en trumpen Trump och Nordkoreas Kim Jong-Un.
Ingen karnevalsstämning direkt.

Underlag:Bilderna är hämtade ur Aftonbladet.

AISOPOS FABLER

VEM VAR AISOPOS?
Aisopos var en grekisk slav som levde för omkring 2500 år sedan. Den grekiske historik-
ern Herodotos nämner att slaven Aisopos tillhörde en man vid namn Iadmon som bodde 
på ön Samos. 
Herodotos verk skrevs på 400-talet f. Kr, omkring 100 år efter Aisopos död, men
han berättade mycket lite om honom. Vad vi vet är att han var en enastående historie-
berättare. Det berättas att han hade frigivits från slaveriet och blivit rådgivare åt Krösus,
kungen av Lydien, den rikaste mannen i den delen av världen. Krösus sände ut honom på
diplomatiska uppdrag. Det sägs att han stammade, men att detta inte alls verkade av-
skräckande på folk utan tvärtom bidrog till att folk fascinerades av hans berättande.
Han var berömd för sin kvickhet och slagfärdighet.
Den grekiske filosofen Aristoteles återger hur
Aisopos försvarade en rik och korrumperad
politiker genom att berätta historien om räven
och igelkotten. Räven hade loppor och igel-
kotten erbjöd sig att nosa upp dem och befria den
från dem. "Nej tack" sade räven. "De här loppor-
na är fulla av mitt blod och inte särskilt hungriga.
Om du tar bort dom kommer det nya och suger
blodet ur mig".
Aisopos sade då "Om ni dömer min klient till döden
så kommer någon annan fattig och plundrar någon
annan av er på allting." Klienten frikändes.

FABLERNA
Redan ett par århundraden efter sin död hade Aisopos blivit en legend. I synnerhet hans
fabler spreds till många länder. Från grekiska och latin har fablerna översatts till nästan
alla språk i världen, först till franska på 900-talet.
Fablerna är korta berättelser om djur eller ibland om växter eller rentav saker, som är
utformade så att de får fram poänger om människor. De gamla grekerna trodde att det
var Aisopos som uppfunnit detta slags berättelser och tillskrev honom de flesta berättel-
ser de kände till. I själva verket fanns det djurfabler långt före Aisopos tid. Det har funnits
djurfabler i alla tider och överallt. Men Aisopos skrev många under sin levnad.


Ett exempel på en Aisopos-fabel:

RÄVEN OCH KRÅKAN
En kråka slog sig ner i ett träd för att kalasa på
en bit ost som hon hade i näbben. En räv kom 
förbi och fick syn på osten."Fru Kråka vilken
ära att möta er!" utropade han. "Alla jag träffar
säger att ni är den vackraste fågel som finns,
och nu när jag själv ser er märker jag ju att de
inte överdriver. Det sägs också att er röst är
ännu vackrare än er fjäderdräkt."
Den dumma kråkan blev så förtjust att hon tänkte
visa sin röst. När hon öppnade näbben tappade hon 
osten, som räven genast slukade.

Sensmoralen: Tro inte på dem som smickrar dig.
Förmodligen är de ute efter något för egen del

Underlag: Aisopos fabler. Almqvist&Wiksell

SVENSKA ORDSTÄV

-   Fager mö bär hemgiftet i ansiktet

-   Dom både värmer och klär, sa käringen om löständerna

-   Den här stunden var värd ett år i helsike, sa gumman, när hon legat med drängen

-   Ske Guds vilja, sa pigan, la sig under prästen

-   Ungar är det enda den fattige har att möblera med

-   Den som har en vit märr och en fin käring har ingen ro varken natt eller dag

-   Han är bra att ha, sa grevinnan om informatorn

-   Den som blivit biten av en orm är rädd för en ål

-   När solen går i väst, gör den late mest

-   Mycket skrik och lite ull, sa käringen när hon klippte grisen

-   Det är långt till skogen, sa latmasken, eldade upp yxskaftet

-   Lagarna är som spindelns nät, getingarna tar sig igenom, flugorna fastnar

-   Dygden i högsätet, sa djävulen, satte sig mellan två advokater

-   Så länge min tunna rann, så kände mej båd kvinna och man
    men när min tunna slutat rinna, så kände mej varken man eller kvinna

Underlag: Roligt sagt genom tiderna . Gösta Åberg

   

   

MARS

MARS - VÅRMÅNADEN

Vi kan kalla mars för vårmånaden numera, när uppvärmningen av jorden kommit så långt

att vi kan se det på utomhustermometern här på våra breddgrader. Många av oss här i

Sherwoodskogen har bott norr om Dalälven tidigare i våra liv och vi vet hur jobbigt det 

känns när snön fortsätter att falla in i mars och till och med i april och kanske in i maj. 

Men söder Dalälven är det vår i mars. Om tio år är det vår i mars norr om Dalälven också.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

SÅ HÄR LIGGER DET TILL MED SOLENS VANDRINGAR ÖVER HIMLEN:

                                        Kiruna                 Stockholm                  Lund

1 mars   Solen upp        0700                      0650                             0700

               Solen ner         16.42                     17.15                            17.40

31 mars  Solen upp        05.53                     06.17                           06.40

               Solen ner          19.35                     19.28                           19.45

VAD HÄNDER  I MARS

2 mars   Mello i Nyköping. Andra chansen. Final 9 mars i Stockholm

3 mars   Fastlagssöndag

3 mars Vasaloppet

5 mars   Fettisdagen

6 mars   Askonsdagen (se i tidigare blogg)

7-9 mars InomhusVM, friidrott i Polen

8 mars   Internationella Kvinnodagen

11 mars  Europeisk minnesdag för terrorismens offer

12 mars  Kronprinsessans namnsdag (Viktoria). Flagga om ni känner för det.

20 mars  Vårdagjämning

24-30 mars KonståkningsVM i Japan

25 mars Våffeldag

31 mars  Sommartiden börjar. Klockan en timme framåt.

VÄDRET

Mildväder i hela landet, kanske några snöby i norr. Många hoppas på mycket

regn under månaden - men, tyvärr, det blir ganska torrt.

MÅNADENS ÖNSKAN:

Om Gud bara kunde ge mig ett ordentligt tecken. Till exempel öppna ett jättelikt

konto åt mig i en schweizisk bank (Woody Allen)

Underlag: Sherwoodskogens presstjänst

ANSLAGSTAVLAN

FÖR ÖVRIGT SÅ ANSER JAG ATT.....

-  De bidrag som valts ut att representera Sverige i Melodifestivalen, och som framförts
    av olika artister ett antal lördagar, numera har en märkvärdigt låg musikalisk kvali-
    tet, och det gäller de flesta av årets bidrag. Som regel saknar de helt en melodisk slinga,
    en melodi som går att identifiera. De få melodier som haft en hörbar melodi har som
    regel varit så överarrangerade så att knappast någonting av den ursprungliga melodin
    går att urskilja. De musikaliska plustecknen med dessa har sedan gått helt förlorade i
    märkvärdiga scenarrangemang utan anknytning till den aktuella melodin.
    En enkel, vacker melodi, utan en mängd konstgjorda arrangemang tycks inte ha en 
    chans att bli nominerad.
    Man frågar sig vilken målgrupp som programmet riktar sig till. Man får intrycket att
    en viktig målgrupp är barn med föräldrar som
    är villiga att sitta och skrika och vifta med                 
    ballonger under direktsändningarna.
    Riktigt så här illa har det inte varit tidigare år.
    De framröstade vinnarna verkar ha haft stöd
    av flera ålderskategorier.
    För att det här programmet skall överleva verkar
     det vara hög tid nu att göra något åt den organisa-
     tion som driver "Mello" i nuvarande form. 
    I varje fall måste den jury bytas ut som nominerar 
    bidragen.


-   Alla hemvändade IS-krigare skall ställas inför rätta. Självklart kan de dömas enligt
    svenska lagar. Det handlar om personer som är misstänkta för mord,  dråp och
    terrorhandlingar. Räcker inte det?
    I likhet med vad som tillämpas i Storbritannien bör dömda fråntas sitt medborgar-
    skap och utvisas, i varje fall om de har dubbla medborgarskap.


-    Löner, löneförmåner av alla de slag, som avses inarbetas i anställningsavtal för
     chefer m fl vid alla statliga och kommunala myndigheter och annan skattefinansierad
     verksamhet skall öppet redovisas före undertecknandet, liksom  förmåner när 
     vederbörande slutar sin anställning, såsom bonusar, avgångsvederlag och liknande 
     lönepåslag.
     Det vore naturligtvis en stor fördel om denna offentlighetsprincip jämväl kunde 
     tillämpas inom svenskt näringsliv.
     För vanliga anställda skall löner och förmåner förhandlas fram av arbetsmarknadens
     parter, det är annat det.


   Innevånare i Sherwoodskogen

    

   

FATALISTEN

En gammal man satt ute i Sherwoodskogen och tänkte tillbaka på sitt liv. Han hade varit
flygare i yngre dagar. Det var mest positiva minnen som dök upp, men visst var det en
säregen arbetsmiljö som han upplevt under dessa år. Det var en tid med glädje, blandat
med mycken sorg, när flygkamrater omkom i olyckor, som denna våghalsiga miljö
inbjöd till.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
FATALISTEN
Drygt fyrtio års flygning mig lärde
att ensam ta ansvar för allt
då var det förvisso av värde
att handla rätt avspänt och kallt.
Det gällde att ej kollidera
att lita på motorns funktion
att bränslebrist inte riskera
och sköta sin navigation.

Och syrgasen måste man kolla
och värden på vart instrument
för misstag kan olyckor vålla
rätt ofta har sådana hänt.
Och vädret kan vålla bekymmer
exempelvis dimma och snö
den hotbild som flygningen rymmer
den präglar vår flygarmiljö.

Rätt mycket man kan reducera 
av risker som flygningen har
dock kan man ej helt negligera
att många ändå finnes kvar.
Man tvingades leva med dessa
en del av vår vardag det blev
dock fick de ej föraren stressa
när flygövningar vi bedrev.

Med risker man fick kalkylera
vid lågflygning kunde det ske
när måsflockar man skall passera
med hög fart, man hann dem ej se.
Om bilmotorn stannar så är det
försmädligt och ingenting mer
i flygplan dessvärre så bär det
i hög fart mot jordytan ner.

När väderförsämringar hände
då gällde att skynda sig på
när samtidigt hemåt vi vände
i landningskö hamnar man då.
Vid banan krävs sikt för att landa
runt en kilometer går bra
vid halka så måste man sanda
vi hjälp utav bromsskärm fick ta.

Med uppvisningsgrupperna drog vi
på flygdagar jättepublik
i tät formation risker tog vi
en verksamhet ganska unik.
Här gällde att lita på andra
som flög i vår uppvisningsgrupp
stor tillit vi fick för varandra
men ändå man måste se upp.

Totalt sett så var det rätt mycket
man ej kunde göra nå´t åt
det gällde att stå emot trycket
här dög ej att falla i gråt.
Vi lärde oss att acceptera
en tämligen hög risknivå
ej hjälpte att ens spekulera
i allting som fel kunde gå.

Av tiden i luften jag lärde
blott gör allt så bra du förmår
och allt därutöver, så är de´,
glöm bort det, det går som det går.
Av detta så följer att oro
man bör inte känna så starkt
om fler fatalisterna voro
så sjönk nog frekvensen infarkt.

Underlag: Eget

KNÖLEN PÅ MATTAN

Mattläggaren höll på att lägga heltäckningsmatta i ett stort hus. Efter mycket svett och 
hårt arbete var det vackra vardagsrummet klart. Han ställde sig framför ett öppet fönster
och bestämde sig för att plocka fram en cigarett ur skjortfickan.
Men när han kände efter insåg han att cigarettpaketet var borta. Och när han tittade mot
mitten av rummet såg han till sin förfäran en bubbla i ungefär paketstorlek under den
nylagda mattan.
Efter några sekunders eftertanke bestämde han sig för att in te ta upp mattan. Istället
tog han fram en stor träklubba och plattade helt enkelt ut klumpen med en rad väl till-
tagna slag. Därefter samlade han ihop sina verktyg och körde tillbaka till kontoret.
En stund senare öppnade han handskfacket och fann till sin förvåning cigarettpaketet.
Just då ringde mobiltelefonen. Det var kontoret som informerade honom om att hus-
ägaren just ringt i panik.
Familjens hamster har försvunnit. De undrar om du möjligtvis har sett den?

Underlag: Urban Legends av Claes Nordenskiöld

WIKILEAKS

Wikileaks är en internationell förening som offentliggör hemligstämplade och privata
dokument och filmer i samarbete med media. Materialet laddas upp av anonyma
källor, visselblåsare, till organisationens webbplats och dokumentdatabas som är
placerad i Sverige. Wikileaks säger sig vilja avslöja oetiskt beteende av regeringar och
företag, och eftersträvar fri tillgång till information som är av allmänintresse.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
ORGANISATION
Verksamheten startades i december 2006 av en
grupp av journalister, kinesiska dissidenter, IT-
entreprenörer och matematiker från hela världen.
Webbplatsens databas hade efter ett år vuxit till
1,2 miljoner dokument. Enligt egen uppgift hade
sajten 1 200 frivilliga år 2009.
En av grundarna, den australiske publicisten och
nätaktivisten Julian Assange beskrivs som orga-
nisationens chefredaktör och främste talesperson, 
men det var innan han drog sig undan rättvisan på
Ecuadors ambassad i London för flera år sedan.
När Assange anhölls som misstänkt för sexualbrott
i Sverige och begärdes utlämnad från Storbritannien utsågs den isländske journalisten 
Kristinn Hrafnsson 2010 till officiell talesperson för Wikileaks.
Svensk talesperson för organisationen  är journalisten Johannes Wahlström.

WEBBPLATSER
Wikileaks har hotats av stängning många gånger.
Databasen har flyttats mellan servrar på olika
platser, ofta i Sverige på grund av landets grund-
lagsskyddade yttrandefrihet. För att skyddas av
denna lag krävs att organisationen har en ansvarig
utgivare i Sverige. Julian Assange har tidigare sökt 
arbetstillstånd i Sverige, dock utan framgång.

Sedan 2008 tillhandahåller den svenska internetleverantören Bahnhof servrar till
organisationen i ett bergrum under Vita bergen på Södermalm i Stockholm.

OMTALADE LÄCKOR
Sarah Palins Yahoo-konto
I september 2008 visades den republikanska politikern Sarah Palins privata e-mail
från hennes Yahookonto. Hon hade använt detta konto i tjänsten, sannolikt för att 
komma undan offentlighetsprincipen. En tjugoårig 
man blev gripen för intrånget. Det visade sig senare 
att han var son till en demokratisk politiker. Palin har
jämfört incidenten med Watergate. 20-åringen dömdes
till ett års fängelse och tre års övervakning.

British National Party medlemslista
I november 2008 publicerades det nationalistiska 
partiet BNP:s medlemslista på Wikileaks. Det blev 
en stor skandalhistoria i Storbritannien då ett flertal 
poliser, läkare och präster var medlemmar.

Kaupthing Banks affärer
Isländska Kaupthing Banks interna dokument kom ut på Wikileaks i september 2009. 
De visade att banken hade gjort många tvivelaktiga affärer strax innan den gick omkull
och isländska staten fick rädda banken. Det visade sig att stora summor hade lånats ut
till företag som tillhörde bankens ägare och stora skulder till banken hade skrivits av
omedelbart före konkursen. Landets statsminister var inblandad och fick avgå.

Amerikansk helikopterattack mot civila i Bagdad
I april 2010 publicerade Wikileaks en videofilm från en
amerikansk attackhelikopter i Irak. Den visade hur ett
par Reuterjournalister och åtta civila irakier blev be-
skjutna och dödade av helikopterbesättningen. Senare
beskjuter man också civila som kommit för att hämta
offren.

Iraq War Logs
Wikileaks Iraq War Logs innehåller 400 000 dokument om kriget i Irak och dokumenterar
109 032 dödsfall, varav 92 003 civila irakier, flera av dem olagligt avrättade. Dokumenten
innefattade även 3 884 döda amerikanska soldater, 224 soldater från allierade länder samt
8000 döda irakiska soldater. Den prisbelönta hemsidan sammanfattar läckan.

"Cablegate" - Amerikanska diplomatdokument
Den 28 november 2010 påbörjade Wikileaks publiceringen av, enligt egen utsago, över
250 000 diplomatiska underrättelser från amerikanska ambassader, den så kallade
Cablegate med anspelning på Watergate. Fem större tidningar fick tillgång till doku-
menten på förhand.

Stratforläckan
Det privatägda amerikanska underrättelseföretaget och tankesmedjan Stratfor (Strategic
Forecasting) uppgav 2011 att man hackats och att e-post kopierats. I februari 2011
började Wikileaks sprida 5 miljoner e-postmeddelanden författade av Stratfors infor-
matörer. E-postmeddelandena visar, enligt Wikileaks, Stratfors väv av uppgiftslämnare
och infiltratörer från den amerikanska regeringen såväl som utländska underrättelse-
organisationer med tvivelaktigt rykte samt journalister. Flera uppgifter om Carl Bildt
finns i materialet. Bland annat gör en informatör tolkningen att Bildt anser att
Sverige borde bli en stormakt.

KRITIK
Den avhoppade medarbetaren Daniel Domscheit-Berg kritiserar Wikileak för att inte
skydda sina källor bättre. Man har t ex namngett afganer som samarbetat med
amerikanerna.
Den svenske vetenskapsteoretikern Christopher Kullenberg menar att organisationen
inte är öppen för insyn och tar betalt för att släppa information.
Rättssociologen Marcin de Kaminski menar att
 Wikileaks har blivit en komersiell aktör som 
förlorat sin  idealism och värdegrund, som är 
viktigt för att rättfärdiga verksamheten. 

Det är uppenbart att Wikileaks förlorade 
mycket av sin kraft och framåtanda när Julian Assange gömde sig undan rättvisan 
i London av fruktan för att bli utvisad till USA, 
där han sannolikt skulle bli ställd inför rätta.

Underlag: Wikipedia och dagspress

TIO ÅR I POLITIKEN

Ebba Busch Thor efter tio år i politiken













Annie Lööf, en partiledare med ambitioner











Från kommunist till vänsterpartist









Ulf före och efter statsministerdrömmarna










Stefan är sig lik efter en period som statsminister och
efter alla bestyr med att bli omvald




                    

Jimmie Åkesson har inte varit i hetluften så lång tid.
Men han blir nog kvar många år till.

Ingen av dem ser ut att ha farit särskilt illa av tio  års politiskt arbete. 
Men äldre har de alla blivit och kanske klokare?
Det kommer att visa sig!                                                      

                                                                                                                                                                                                                                             

 Underlag: Aftonbladet samt Wikipedias och Sherwoodskogens presstjänst     

VISSELBLÅSARE

               
Kontorskomplexet Watergate i Washington har efter Nixons tid som president kommit
att symbolisera ruffel och båg inom den offentliga administrationen världen över.

VISSELBLÅSARNA
Begreppet visselblåsare härstammar från den engelska polisen som en gång i tiden
använde sig av visselpipor för att påkalla kollegors och allmänhetens uppmärksamhet 
vid pågående brott. Detta var före mobiltelefonernas och övervakningskamerornas tid.
Numera vet alla vad en visselblåsare är, en person som läcker information, ofta till 
massmedia, om oegentligheter av alla de slag, korruption, miljöbrott, brister i omvårdnad, 
ekonomiskt fiffel och så vidare.
En visselblåsare måste alltid räkna med en påföljd av något slag. Han kan riskera åtal
för spioneri och förtal etc , eller om beskyllningen är riktad mot den egna arbetsgivaren -
att få sparken eller bli omplacerad.

Några svenska visselblåsare

Ingvar Bratt
Bofors affären. Han var ingenjör på Bofors och avslöjade 1985 att företaget exporterade 
vapen till Dubai och Bahrain via Singapore. Dessa två länder var inte godkända som
köpare av svenska vapen.

Sara Wägnerts
Hon var undersköterska i Umeå och avslöjade missförhållanden inom åldringsvården.
Detta ledde fram till en ny lag inom socialtjänsten, Lex Sarah.

Håkan Isaksson
Han var anställd vid dåvarande Informationsbyrån (IB). Han var huvudkälla åt 
Peter Bratt och Jan Guillou, som avslöjade IB:s verksamhet och fick avtjäna staff för
spioneri.

Matthias Corbacio m fl
Läkarna som avslöjade Macciarino och skandalen vid Karolinska Institutet.
De utsågs till "Årets visselpipor"  2016.

Karin Törnqvist
Hon var konsult på Göteborgs Energi och avslöjade muthärvan i Göteborg.

Några utländska visselblåsare

Mark Feldt 
Han gick under namnet Deep Throat. Han var bitr. direktör inom FBI och låg bakom
århundradets avslöjande: Watergate-affären, som ledde till president Nixons avgång.

Edward Joseph Snowden
Han var IT-tekniker hos CIA. Han avslöjade NSA:s topphemliga övervakningsprogram
Prism, med täckning över hela världen NSA saknade sanktion för detta.

Mordechai Vanunu
Han avslöjade Israels kärnvapenprogram.

Sergej Maguitskij
Han avslöjade 2008 korruptionen inom statsägda ryska företag. Han avled året därpå i
ett ryskt fängelse.

Daniel Ellsberg
Han var gäst hos Skavlan för någon vecka sedan.
Han läckte dokumentsamlingen "The Pentagon
Papers"om USA:s roll i Vietnamkriget, som bidrog
till att vända opinionen i USA mot Vietnamkriget.
För denna insats belönades han med 2006 års 
Right Livelihood Award. Han åtalades för stöld,
konspiration och spionage och räknade med att få
tillbringa resten av sitt liv i fängelse.
Nixon-regimen hade genom flera kriminella
handlingar, inbrott hos hans psykolog och hos honom
själv, försökt att misskreditera honom, så domstolen
underkände åtalet mot Ellsberg.  Han är fortfarande politiskt aktiv, reser runt och håller
föredrag.
Han föddes 1931 i Chicago, Illinois.

Wikileaks
Detta är en internationell förening grundad av Julian Assange 2006. Den vill offentliggöra
hemligstämplade och privata dokument och filmer som kan vara av intresse för en bred
allmänhet och detta vill man göra i samarbete med media.
Vi återkommer med en blogg om Wikileaks senare.

Underlag: Wikipedia. Namnet och logotypen till trots har Wikileaks ingen organisatorisk
                   koppling till Wikipedia, men man använder samma  programvara,
                   Mediawiki.

INLÄGG I KLIMATDEBATTEN

 

DEMOKRATINS SVAGHETER
I debattprogrammet Ekdahl o Ekdahl i SVT härom kvällen försökte en filosof, Torbjörn
Tännsjö,  tackla problemet  med den pågående uppvärmningen och att ingenting görs.
Han menade att demokratierna inte hade kraft nog att genomdriva de åtgärder som
kanske måste vidtas för att få stopp på koldioxidutsläppen.
För att snabba och kraftfulla åtgärder skall komma igång kan det krävas att demokratin
får stå tillbaka för någon form av en kraftfull diktatur. Denna idé att demokratin står i
vägen för åtgärder mot utsläppen diskuterades livligt.

Mot tanken på en diktaturstat talar ju det förhållandet att de värsta miljöbovarna i världen
i dag är diktaturer, Kina, Ryssland och numera också Brasilien. Till dessa länder kan man
också foga USA, så länge som Donald Trump är landets president.

DEN POLITISKA HÖGERN
Jan Guillou analyserar den pågående uppvärmningen av vår planet i en krönika i AB.
Att rädda jorden på kort sikt anser världens ledare vara  olönsamt. Att det är lönsamt på
längre sikt, så att mänskligheten överlever, torde de flesta kunna enas om.
Vi vet vad som åstadkommer den pågående förödelsen, koldioxid från fossila bränslen.
Vi vet sålunda vad som kan göras för att rädda 
planeten. Det är alltså inget kunskapsproblem.
Det är inte heller något tekniskt problem. Vi har
alltså att göra med ett politiskt problem.
Många skyller på marknadskrafterna, men den
så kallade Marknaden är ingenting annat än en
pseudonym för högerpolitik, som inför allas ögon
leder till undergång.
Jan Guillou frågar sig avslutningsvis: Vad skall
vi göra åt detta? Hans svar är: Bekämpa den 
politiska högern in i döden, kanske dessvärre
bokstavligen.

METANGASEN
Debattörer och även klimatforskare på skilda håll  pekar på allvarligare hot än de som
människan har bidragit med. Ett av dessa är den gigantiska mängden av metan, sumpgas,
som är bunden av permafrosten på främst norra halvklotet. Avsmältningen efter den senaste istiden började för ca 10 000 år sedan, I takt med att permafrosten påverkas av stigande
luft- och vattentemperaturer ökas risken för att denna mycket kraftfulla växthusgas tränger
igenom permafrosten och frigörs i atmosfären. Om stora mängder av denna mycket
kraftiga gas, tjugo gånger kraftigare än koldioxid (men mera flyktig) frigörs kan det spela
en avgörande roll för det framtida klimatet av en helt annan dignitet än vad mänsklig 
påverkan har haft och har.

I Sherwoodskogen delar vi professor Birger Schmitz uppfattning att det finns positiva 
effekter för jorden med mera värme.

Lyssna inte på domedagsprofeterna, var optimist!

HARRY JÄRV

Harry Järv föddes 1921 i ett svensktalande jordbrukarhem i Karperö utanför Vasa.
Under Finlands frihetskrig 1918 mot både tsarryskt och kommunistiskt välde -
vilket också utvecklades till ett blodigt inbördeskrig - deltog Järvs far som en av
många öster-bottniska frivilliga i Gustaf Mannerheims "vita bondehär". När
vinterkriget bröt ut var Järv 18 år. Han anmälde sig till armén och skickades som
gymnasist till en underofficersskola. Men vinterkriget tog slut innan Järv hann
delta i aktiv strid. Men under kriget som följde, fortsättningskriget i förbund med 
Tyskland, fick han strida desto mera. Åren 1942-43 ledde Järv mer än 200 fram-
gångsrika patrulluppdrag bakom de ryska linjerna på Karelen mot ryska bunkrar,
kulsprutenästen och stödjepunkter. Han beundrades av sina soldater men han var
väl känd och fruktad av ryssarna.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------
KOMPANICHEF VID INFANTERIREGEMENTE 61 (IR 61)
Under  Finlands korta och osäkra fredsperiod 1940-41 sattes Harry Järv in som under-
sergeant i fortsättningskriget. Han utmärkte sig i strid och valdes i slutet av 1941 ut
till officersutbildning. Som fänrik och löjtnant tjänstgjorde Järv som pluton- och kompani-
chef vid IR61, den berömda österbottniska "Sextiettan".

Efter hårda strider på sensommaren 1941 vid 
Säntemä och floden Svir nådde regementet
floden Jandeba mellan Ladoga och Onega.
Där vidtog drygt två års ställningsstrider tills
de sovjetiska storoffensiverna på Karelska
näset började sommaren 1944.

I mars 1942 försökte IR61 genom upprepade
frontalangrepp slå ut en rysk stödjepunkt
Plitsa(Fågeln).
Efter fyra misslyckade anfall och efter svåra
finländska förluster lät man då Harry Järv och 
hans patrull göra ett nytt försök. Järv accepterade 
uppdraget och gav sig iväg med 10 man in bakom
de ryska linjerna. I den ryska stödjepunkten fanns 
ca hundra man med kulsprutor och granatkastare.
Järv inväntade dåligt väder. Kvällen och natten
8-9 februari 1943  blåste och snöade det och då satte man igång. Under flera timmar grävde
man sig ljudlöst fram genom snön mellan de ryska vaktposterna. Kl 03.30 var man framme 
vid de ryska skyttegravarna. Eldgivningen började 03.45 och därefter vidtog närstriderna.
Efter en dryg halvtimme var den ryska styrkan nedkämpad och den sovjetiska stödjepunkten
var i finsk hand. Alla i Järvs patrull överlevde. En man hade fått granatsplitter i ett ben,
men han tog själv bort splittren med sin slidkniv.
Ett halvår senare, natten 5 september 1943 var Järv på väg tillbaka efter ett spaningsupp-
drag. I mörkret råkade han trampa på något vid sidan av stigen. Han hade klivit på en mina
som sprängde bort hans vänstra fot. De finska soldaterna bar alltid med sig en läderrem
i ammunitionsväskan för att kunna stoppa blodflöden i sådana här fall och detta drog
Järv åt strax över knät. Hans mannar släpade hem honom. På fältsjukhuset amputerades
hans vänstra ben under knät. Våren 1944 vårdades han på St Görans sjukhus i Stockholm
i likhet med många finska krigsinvalider.
Med underbensprotes återvände han till sitt regemente, men bara en vecka senare slöts
freden mellan Sovjet och Finland i september 1944.

Under kriget  tilldelades Järv tre frihetskors och två frihetsmedaljer för sin enastående
tapperhet i fält . Han föreslogs av tre generaler att förordas till Riddare av Mannerheim-
orden men han fick den inte. Mannerheim ansåg att han gav sina soldater för stora 
friheter.

EFTER KRIGET
Järv flyttade efter kriget till Stockholm där han verkade vid  Kungliga Biblioteket som
biblioteksråd och ställföreträdande riksbibliotekarie. Han blev fil. lic. vid Uppsala
universitet samt hedersdoktor i filosofi vid Åbo och Uppsala universitet. Han var ledamot
av Vitterhetsakademien och redaktör för flera finsksvenska kulturtidskrifter.
Han gjorde sig känd som samhällsdebattör, gav ut flera böcker, bland annat om Kafka,
som han hade som specialintresse.
Han har tilldelats en lång rad priser och utmärkelser, bland många andra Alf Henrikson-
priset.
Harry Järv lär skall ha sagt om sig själv: 
" Det är egentligen bara tre saker jag kan, det är kommatering, fotografering och
närstrid".
Harry Järv avled 21 december 2009 i Stockholm och är begravd på Kapellbacken i
Korsholm, Karperö, nära Vasa i Finland.

Underlag: Militärhistoriska skrifter och Wikipedia.

GENERALERNA

En av de boende i Sherwoodskogen var militär i yngre år. Han har tjänstgjort många år 
på Militärhögskolan (MHS)  i Stockholm, både som elev och lärare. Andra läsåret genom-
förde de två-åriga högre kurserna en resa  till andra länders försvarshögskolor, vanligen 
inom Europa. Den resa som berättas om här gick till Finland.
Chef för Militärhögskolan när den här resan genomfördes var en armégeneral av den
gamla skolan, generalmajoren Erik Rosengren. Han var sträng och militärisk i sitt upp-
trädande. Han var storvuxen och utstrålade mycket pondus. Men innerst inne var han en 
varm och godhjärtad människa. Han gick bort 1988, 80 år gammal. 
Den finske generalen och legendariske "ryssdödaren" under vinterkriget som nämns 
nedan och som sedermera blev god vän med vår general hette Korhonen. 
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

GENERALERNA

En fin gammal herre förvisso han var
på mängder av pondus och resning han bar
gestalten var kraftfull, hans värdighet stor
jag träffade honom när jag var major.
Han valde rätt tidigt att bli militär
och gjorde därefter en snabb karriär
men hälsan dessvärre ej stod honom bi
ett hjärtfel begränsade hans energi.

Vi reste tillsammans i Finland ett år
längs gränsen mot öster då färdvägen går
från Salla i norr till Karelen vi far
och sakkunnig guidning längs vägen vi har.
Ett gäng veteraner från kriget vi fått
de visar var striden mot ryssen har stått
och en utav dem var en finsk general
som började kriget som enkel korpral.

Han gjorde i kriget en snabb karriär
ej bakom ett skrivbord men med sitt gevär
modern variant av Sven Duva han var
fantastiska minnen från kriget han har.
Tre gånger han sårats men överlevt allt
ett år i ett fångläger frös han och svalt
dock utväxlas han och mot fronten han for
när kriget var slut har han blivit major.

Och långt efter kriget han blir general
betraktas måhända som smått museal
en kraftkarl dock är han fast liten och satt

en humorfylld herre med nära till skratt.
Två ytterligheter var svensken och han
men ändå de två genast finner varann
en frontsoldat möter en skrivbordsstrateg
som kompisar sedan vår buss de besteg.


Den kvällen det sauna och middag skall bli
till Imatra snabbt transporterades vi
och nere i saunan på vårat hotell
där möts generalerna i en duell.
De regler som gällde var enkla och få
den vann som nu sist ut ur saunan kan gå
jag visste att värmen i denna lokal
starkt frestar på hjärtat på min general.

En flaska med whisky de tog med sig in
stor risk för att svensken skall trilla av pinn
de hällde på vatten och ångan stog tät
jag tänkte på Lytzen och Hans Majestät.
Det dröjde rätt länge men ändå till slut
som nykokta kräftor de två kommer ut
och ögonen glänser av värme och sprit
men samtidigt kom dom, en stor svensk merit.

Den middag som bjöds var av ansenligt slag
det åts och det dracks ganska friskt överlag
de två generalerna nog allra mest,
förvisso en minnesvärd avslutningsfest.
Och dagen därefter var avresedag
min reskamrat var ganska darrig och svag
han sannolikt led alla tänkbara kval
när han efter lunchen skall hålla sitt tal.

Så reste vi åter till Sverige igen
men ej generalen nog glömmer bort den
duell som han borta i Imatra haft
som frestat så  hårt på hans vilja och kraft.
Men inte blev hjärtat alls skadat av det
istället det tillfrisknat, så vitt jag vet,
för stolt var han säkert, för en byråkrat
ju hävdat sig hyfsat mot en frontsoldat.

Underlag: Eget