HUR GAMMAL VILL DU BLI?

 Om du kunde välja hur länge du skulle leva, hur många år vore lagom? Finns det ett "bästföredatum? Det har gjorts en undersökning om detta. Kanske överraskar svaret en del. Kanske har du inte tänkt tanken tidigare, men om du får frågan hur skulle du svara?

2020 var medellivslängden i Sverige för män 80,6 år och för kvinnor 84,3 år.

1100 svenskar mellan 18 och 79 år i Novus panel fick frågan: Hur många år skulle du vilja bli (innan du dör)?

¤ Färre än 5 % svarade under 80 år, som alltså ses som ett allt för kort liv.

¤ Lagom långt verkar vara 90 år, som är det vanligaste svaret. 20 % valde den åldern.

¤ Nästan lika många, 17 %, svarade 100 år, vilket var gemensamt för både kvinnor och män.

Viljan att leva länge är större bland unga än bland äldre. En förklaring till detta kan vara ungdomlig hybris, unga tror att bästföredatum nås betydligt senare och vill i genomsnitt leva 14 år längre än dem som är över 45 år.

Hur många år en människa vill bli har också ett positivt samband med hur meningsfullt de uppfattar att livet är.

Det finns forskning som visar att människor som uppfattar livet som mer meningsfullt håller sig vid liv längre -- sannolikheten är högre att de fortfarande är i livet när forskarna återkommer vid någon senare tidpunkt. Det har såvitt känt inte gjorts några studier på hur tidsläget påverkar människors vilja att leva länge (krig i vår omvärld, klimatförändringarna, mat- och energikriser, flyktingkatastrofer), och hur viljan att leva länge ser ut i olika åldersskikt av befolkningen.

Det brukar ju heta att påminnelser att livet är kort gör det mer meningsfullt. Men kanske är det också så att ett liv som är långt kan fyllas med mera mening. Men motsatsen kan också gälla, viljan att leva länge påverkas också av obehagliga framtidsutsikter.

Underlag: Från Toröredaktionen. Studien har genomförts av Micael Dahlen, SvD.

SLUTA GULLA MED MULLORNA

 I Stockholm hölls nyligen en konferens under namnet "Revealing the Islamic republic´s game plan", där iranier i exil diskuterade vad EU och västvärlden kan göra för att stötta det iranska folket i deras kamp för frihet och demokrati. En kamp som förekommit i omgångar men exploderade när 22-åriga Mahsa Amini förra året greps av moralpolisen och misshandlades till döds på grund av att hennes slöja satt fel.

Slagorden "Kvinna-liv-frihet" har skallat över världen och fungerat som en väckarklocka, ett uppvaknande som lett till att EU infört flera sanktionspaket mot Iran.

Men det räcker inte, menade man på konferensen. Unga människor fängslas, torteras och mördas medan världen tittar på.

Som ordförandeland i EU har Sverige en viktig roll att spela, och på konferensen uttalades önskemål att utrikesminister Tobias Billström i EU skall driva frågan om att klassa det islamiska revolutionsgardet IRGC som en terroristorganisation.

IRGC är den väpnade delen av Irans milis, grundad av Ayatollah Khomeini med syftet att bevara, sprida och krossa allt motstånd mot den islamiska revolutionen. Det är alltså inte en armé som är till för att skydda det egna folket, utan snarare tvärs om, en armé mot folket.

Det lades fram flera bevis på varför IRGC uppfyller de kriterier som krävs för att kunna klassas som en internationell terrororganisation. Utöver att bekämpa sitt eget folk har de även varit inblandade i internationell terror. De har utfört flera attentat mot synagogor i Tyskland, liksom mord och kidnappningsförsök mot exiliranier i andra länder.

                                                           Salman Rushdie

Ett tidigt exempel på iransk terror mot yttrandefriheten är den fatwa som Khomeini utfärdade 1988 mot författaren Salman Rushdie, en fatwa som begränsat hans liv i årtionden. Som en direkt följd utsattes han förra året för att knivattentat vid ett framträdande i USA och förlorade härvid synen på ett öga.

Det har även riktats flera hot mot redaktionen på den franska satirtidningen Charlie Hébdo. Man nämnde även det terrordåd som utfördes av den shiamuslimska milisen Hizbollah, som står under Irans inflytande. Dådet utfördes mot det judiska centret AMIA i Buenos Aires i juli 1994, 85 personer dödades och över 300 skadades, det värsta attentatet i Argentinas historia.

USA  satte redan 2019 upp IRGC på sin lista över terrororganisationer. Det har även Bahrain och Saudiarabien gjort. Men alltså inte EU! De har haft annat på sin agenda men landade i att hellre utlysa sanktioner mot enskilda individer. På konferensen påpekades att förutom de ekonomiska sanktioner som automatiskt skulle medfölja, skulle det framför allt ha stor psykologisk betydelse. Iran vill inte ha sin milis klassad som en terrororganisation tillsammans med Al Qaida, IS och Boko Haram.

Iran är ett av de länder som avrättar flest människor per capita. Landet är en stor sponsor av terrorism och islamisk fundamentalism. Iran har fortsatt att utveckla sitt kärnvapenprogram och exporterar nu drönare till Ryssland mitt under pågående krig mot Ukraina. Detta borde i sig räcka för att varna för en eftergiftspolitik gentemot Irans mullor.  

Underlag: Toröredaktionen och Suzanne Gottfarb, gästkrönikör SvD.

 

TILL MINNE AV DROTTNING KRISTINA

Claus Bergs skulptur av Drottning Kristina av Sachsen i Sankt Knuds kyrka i Odense.

 
 Den enda drottning med detta namn som är någorlunda känd i vårt land är Gustav II Adolfs dotter, den egensinniga regenten som abdikerade, konverterade och flyttade till Rom. Henne har vi kommit ihåg. Intet ont om denna monark, men vi har haft fler drottningar med samma namn, vilka idag är tämligen bortglömda. Här handlar det om Kristina av Sachsen, Stockholms tappraste individ åren 1501 och 1502.

Kristina föddes i Sachsiska Torgau 1461, dotter till kurfursten Ernst, och förmäldes sjutton år gammal med prins Hans, som blev unionskung i Danmark och Norge. Efter hans framgångsrika invasion år 1497 blev hon även drottning av Sverige, kröntes 1499 och erhöll Närke och Värmland som egna domäner.

Men det är inte för detta hon bör ihågkommas. Kristina var i grund och botten en from, kulturellt intresserad och allmänt duglig drottning med pilgrimsresor, konstmecenatskap och godsadministration på den personliga agendan, men omständigheterna tvingade på henne en helt annan roll än den hon önskade. Relationerna till maken var dåliga. Kung Hans inledde en kärleksaffär med en av Kristinas hovdamer, Edle Mickelsdatter, och träffade endast sin drottning när han var så illa tvungen, med följd att Kristina lärde sig agera och regera på egen hand. De erfarenheterna fick hon nytta av.

                                                                      Drottningens vapen

När de svenske stormännen Sten Sture och Svante Nilsson på  sensommaren 1501 gjorde uppror mot unionsmonarkin valde Hans att segla hem till Danmark, men han lämnade kvar Kristina i Stockholm med uppdrag att ensam hålla stånd mot de överlägsna upprorsstyrkorna. Som högsta befälhavare tog hon ansvar för försvar av Stockholms slott och för unionens fortbestånd, trots att garnisonen och, än värre, dess proviant lämnade mycket övrigt att önska. Kung Hans lovade att komma med förstärkningar, men i praktiken blev Kristina kvar i det inneslutna slottet på Stadsholmen utan att få hjälp utifrån.

Hon härdade ut hela hösten, hela vintern och nästan hela våren. Det psykologiska trycket på henne att kapitulera blev allt större, hungersnöd bröt ut och antalet soldater till drottningens förfogande blev allt färre. Men hon vägrade att ge upp.

Till slut gick det inte längre. Inför hotet att alla innanför slottsmurarna, inklusive hon själv, skulle svälta ihjäl valde Kristina 1 maj 1502 att överlämna slottet till belägrarna. Endast ett tiotal av hennes soldater stod ännu på benen -- de övriga hade antingen dött eller tillfogats så svåra skador att de inte kunde strida. Ironiskt nog anlände en dansk undsättningsexpedition en kort tid senare. Drottning Kristina placerades i fängsligt förvar av segerherrarna och släpptes inte förrän ett och ett halvt år senare.

                                              Unionskungen Hans, i Sverige kallad Johan II

Drottning Kristina , som blev änka 1513 och dog 1521, är i det närmaste helt bortglömd i Sverige. Den som i dag går omkring i Gamla stan hittar inga minnesmärken efter henne. Hon var drottning i Sverige, befälhavare för Stockholms försvar, kämpade ensam sedan hennes man övergett henne för sin älskarinna och lämnat henne ensam att leda försvaret av huvudstaden. Varför stannade hon kvar och ledde försvaret så länge det var fysiskt möjligt? Jo, för att det var hennes plikt, hennes jobb. Det ingick i en drottnings förpliktelser, hon tog sitt ämbete på fullaste allvar.

Den som vill se Kristina får ta bilen över Öresundsbron och fara till Odense. Hon återfinns i skulpterad form i Claus Bergs fantastiska skulpturgrupp i Sankt Knuds kirke. Att Claus Berg, en av dåtidens största europeiska skulptörer, sökte det här motivet berodde på Kristinas stora och omvittnade konstintresse. Men i Sverige finns hon inte.

Underlag: Dick Harrison, jourhavande historiker.

ANDERS TEGNELL HADE RÄTT HELA TIDEN

 UNDER PANDEMIN HÅNADES ANDERS TEGNELL FÖR DEN SVENSKA STRATEGIN. I VECKAN KOM NY STATISTIK SOM VISAR ATT SVERIGE HADE DEN LÄGSTA ÖVERDÖDLIGHETEN I HELA EU.

Ett minne från brinnande pandemi, ett par månader in, hela världen hade fått upp ögonen för Sveriges coronahantering, presskonferenserna fylldes av internationell press som häpet stod på rad och undrade vad vi egentligen höll på med. Varför stänger vi inte landet? Varför slår ni inte igen skolorna, som alla andra? Varför håller ni idrottshallar och restauranger öppna? Ingen fattade vad vi sysslade med, vi förlöjligades och hånades, särskilt statsepidemiolog Anders Tegnell fick klä skott, han blev den globala portalfiguren för slarvig coronahantering.

Också hemma i Sverige utsattes han för hård kritik, på Twitter trendade "dr Tengele" och han tvingades under perioder ha polisskydd. Även när det blåste som hårdast hävdade Tegnell att Sveriges strategi var den bästa, men allt färre trodde på honom. Man jämförde våra dödstal med våra grannländers och vi seglade iväg, det gick inte att förstå det på något annat sätt. Här dog många fler än i Danmark, Norge och Finland, och vid någon av de där hundratals intervjuerna Tegnell ställde upp på fick han frågan om han nu kunde erkänna att Sveriges strategi var ett misslyckande. Då svarade han något i stil med att " the race is long", vem som gjort rätt eller fel kan vi inte utvärdera förrän om flera år.

Nu har det gått flera år. Ganska precis tre. Även om WHO ännu inte avblåst pandemin, så kan vi väl ändå sägas vara där, på andra sidan, i det som kallas ett postpandemiskt tillstånd. Man kan våga sig på att sammanfatta. Och i veckan presenterade SCB nya beräkningar som visade att Sveriges överdödlighet under pandemin är lägst i hela EU. Vi var alltså inte bara bäst i Norden utan i hela Europa.

Det är klart att överdödligheten inte är allt, "det ger inte hela svaret" som Tegnell ödmjukt påpekade i en intervju med SvD i veckan, men de flesta är nog ändå överens om att överdödligheten är ett säkert sätt att mäta dödligheten i en pandemi, kanske det säkraste. Och vi får nu, tre år efter pandemins utbrott, svart på vitt på att det Folkhälsomyndigheten gjorde var klokt och riktigt. Kanske är SCB:s siffror viktigare för många svenskar än vad man först kunde tro.

Det var en besynnerlig tid då blickarna riktades mot oss. Vi som alltid velat vara lagom, vi som aldrig vill sticka ut, vi gråa medborgare i mellanmjölkens land. Nu ansågs vi plötsligt vara extremister, vi var coronacowboys, en samling galningar som skickade barn och gamlingar i döden. Kanske de här nya siffrorna från SCB fungerar som en slags lättnad i efterhand, vi gjorde rätt hela tiden.

Men låt oss inte glömma hur folk betedde sig när stormen blåste som hårdast. Norrmännens förfäran, finnarnas fasa, danskarnas häpnad. Och som vi bråkade med varandra. De svenska hobbyepidemiologernas vildsinta hat. Trollen på sociala medier, med sina hånskratt och sina memes, som svarade på grafer med tio andra grafer tills ingenting blev sant och ingenting blev falskt. Vetenskapsmän rök ihop med forskare. Attackerna som orkestrerades ända från den politiska toppen. Ebba Busch som påstod att Sveriges regering "med berått mod" tillåtit en hög smittspridning. Jimmie Åkesson som krävde att Anders Tegnell skulle avgå.

Få saker har varit lika polariserande för svenska folket. Kanske kan SCB:s siffror fungera en smula läkande. Kanske finns här en gemensam mark att stå på. En insikt att Sverige säkert gjorde misstag och att pandemin var en tragedi och att det var en sorg att så många dog, men att vi faktiskt klarade det bättre än de flesta andra.

Underlag: Alex Schulman, krönikör DN.

WAGNERGRUPPEN

 Enligt amerikanska beräkningar har fler än 30 000 personer från den paramilitära Wagnergruppen skadats eller dödats sedan Ryssland inledde anfallskriget i Ukraina. 90 procent av de  dödade bedöms vara tidigare fångar.

Enligt John Kirby, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd, beräknas 9 000 soldater från Wagnergruppen ha dödats i striderna i Ukraina-- hälften av dessa sedan december 2022, skriver BBC.

Från brittiskt håll beräknar man i stället att mellan 175 000 och 200 000 ryska soldater --

 tillsammans med soldater från Wagnergruppen -- har skadats eller dödats i striderna. Av dessa beräknas 40 000 till 60 000 ha dödats, enligt de brittiska beräkningarna.

Siffrorna är just beräkningar eftersom Ryssland inte redovisar förluster .

Före kriget bestod Wagnergruppen av endast 5 000 soldater -- där de flesta var erfarna tidigare soldater. Efter att Ryssland inlett sitt fullskaliga krig i Ukraina började gruppen, under ledning av översten Jevgenij Prigozjin, i stället att rekrytera tusentals oerfarna soldater -- till stor del från ryska fängelser.

USA bedömer att upp till 90 procent av de dödade  Wagnersoldaterna är tidigare fångar -- medan brittiska källor bedömer att hälften av de dödade soldaterna hämtats från ryska fängelser.

Under den senaste tiden har Wagnergruppens ledare upprepade gånger riktat kritik mot det ryska militära styret. Bland annat hävdar Prigozjin att man redan skulle haft kontroll över Donetsk om det inte hade varit för den odugliga ryska ledningen. Putin har vidtagit åtgärder för att minska Wagnergruppens inflytande, såväl i krigföringen som vad gäller gruppens oförskämdheter i ryska media.

                        Wagnergruppens klubba, används för att bestraffa desertörer

FAKTA OM WAGNERGRUPPEN

¤  Wagnergruppen är ett privat legoknektbolag med inofficiella kopplingar till den ryska statsledningen. Ledare och finansiär är Jevgenij Prigozjin. God vän med Putin.

¤  Wagnergruppen bedöms få utföra uppdrag som den ryska armén inte vill ta ansvar för

eller vill redogöra för.

¤  Wagnergruppen var de första som deltog i annekteringen av Krim 2014, då de gick in

utan uniformer. Senare har de dykt upp i många länder där Ryssland söker inflytande, i Syrien, Libyen, Sudan, Venezuela, Centralafrikanska republiken med flera.

¤  Wagnergruppen har tidigare fört en ljusskygg tillvaro.. Under Ukrainakriget har det  uppstått ett konkurrensförhållande gentemot ryska armén, som Putin nu gör allt för att motarbeta, till exempel genom att begränsa gruppens ammunitionstilldelning. Inflytandet blev ibland så stort att Prigozjin kommit att kallats Putins kronprins.

Underlag: SvD via Toröredaktionen

Xi OCH LUKASJENKO ÄR DÅLIGA FREDSDUVOR

Xi Jinpings tolv punkter för fred i Ukraina har mötts med skepsis. Att ryssallierade Belarus president Alexandr Lukasjenko under ett besök i Peking säger att han stöder dem till fullo gör inte Pekings fredsplan mer trovärdig.

Lukasjenko lämnar ett tredagarsbesök i Peking med ett antal avtal med Kina i bagaget. Det handlar om ökat samarbete i allt från handel och jordbruk till turism och sport. Deras vänskap är "oförstörbar", förklarar Xi Jinping.

Det är tydligt att Kina jobbar på sin roll som ledare i en alternativ världsordning, som styrs av andra principer än i liberala demokratier.

Samtidigt har landet på senare tid klätt på sig fredskostymen. Lukasjenkos besök skedde bara någon vecka efter att Kina presenterat tolv punkter som ska leda till fred i Ukraina.

Här ingår att alla länder har rätt till territoriell integritet. Samtidigt efterlyser Kina vapenvila och att fredsförhandlingar kommer igång.

Men, som kritiker påpekat, här  står ingenting om vad som skall hända med de områden som Ryssland ockuperat under kriget. Från Ukrainas perspektiv är risken uppenbar att de förblir ryska om konflikten bara fryses där den är nu.

Att den frågan lämnas därhän är typiskt för det balansstycke Kina försöker sig på. I den ingår att  behålla den nära relationen med Ryssland men samtidigt framstå som en neutral fredsmäklare. Kina har inte någon gång kritiserat den ryska invasionen.

I Peking uttryckte både Xi Jinping och Lukasjenko sin djupa oro över konflikten och sitt "extrema" intresse för att det blir fred så snart som möjligt. Lukasjenko ställde sig bakom Pekings fredsplan. Men fredsduvorna Xi och Lukasjenko flyger dåligt.

Innerligheten i önskan om fred kan ifrågasättas med tanke på att Belarus låtit ryska trupper invadera från sitt territorium och också fungerat som plats för ryska vapenlager. På senare tid har oron dessutom ökat för att Belarus aktivt ska stödja Ryssland i kriget i Ukraina med trupper. 

Nyligen offentliggjorde USA dessutom uppgifter om att Kina överväger att sända vapen och ammunition till Ryssland, något som Kina har förnekat.

Med sina nära rysskopplingar framstår möjligheterna för Kina och Belarus att förhandla fram en fred som Ukraina kan godta som mycket små.

Underlag: Marianne Björklund, DN:s korrespondent 

 

VASALOPPET

 Om några dagar, den 5 mars, går starten för  2023 års Vasalopp i Mora. Loppet går alltid av stapeln den första söndagen i mars. I fjol firade loppet sitt 100-årsjubileum. Det allra första Vasaloppet gick av stapeln den 19 mars 1922. 119 startade då. Vann gjorde Ernst Alm, Norsjö, på tiden 7 timmar 32 minuter och 49 sekunder.

 Många historier har cirkulerat i alla tider om Gustav Vasas äventyr i Dalarna, de flesta har diktats ihop av Gustav Vasas egen krönikeskrivare Peder Svart. Men historiskt belagt är att han kom till Morabygden vid jultid 1520 för att resa folket till kamp mot Kristian II. Han påminde dalkarlarna om hur förfärliga tidigare danska fogdar varit, men dalkarlarna var ointresserade av hans tal. Gustav Vasa fortsatte därför mot Norge. Därifrån hoppades han kunna ta sig till Tyskland där han hade bundsförvanter.

Vägen till Norge gick via Sälen. Eftersom skidåkarkonsten, såvitt vi vet, inte var så utbredd bland uppländska stormän är det sannolikt att Gustav Vasa gick på snöskor, red eller åkte i en släde. Skidor förknippades främst med jakt i det gamla bondesamhället. Duktiga skidåkare fanns emellertid, så kallade skidkarlar, men de anlitades främst för militära ändamål.

I vilket fall som helst tog det tid för Gustav Vasa att ta sig fram. Medan färden pågick hann folket i Mora ändra sig. Bud lär ha anlänt från Mälardalen med redogörelser om danskarnas framfart. Alltså sände man iväg en styrka skidkarlar för att hämta tillbaka Gustav Vasa och göra uppror. Skidkarlarna hann ifatt honom i Sälen i  januari 1521. Snart  var befrielsekriget ett faktum.

                                          Starten har just gått år 2022

Vad var orsaken till den inledande oviljan att bistå Gustav Vasa?

I och med att Kristian blivit kung hävdes blockaden mot Sverige. Det blev fred vilket gynnade de järnmalmsexporterande storbönderna. Att gripa till vapen mot en kung som man inte visste mycket om var inte välbetänkt. Så varför ändrade sig bönderna plötsligt?

Kristian II lanserade under vintern 1520-1521 ett handelskompani som skulle underställas Hansan. Lägg därtill att Kristian som var djupt skuldsatt, införde en omfattande extraskatt. Till råga på detta införde han ett påbud att alla bönder skulle fråntas sina vapen. Allt detta var en krigsförklaring mot dalkarlarna. Att i detta läge kalla tillbaka Gustav Vasa var logiskt. Han befann sig på nära avstånd från Mora, han hade goda kontakter med det mellansvenska frälset.

Gustav Vasa åkte alltså inte Vasaloppet. Han for åt fel håll,  från Mora till Sälen och sannolikt åkte han inte skidor, men det gjorde däremot skidkarlarna som hämtade honom.

Vad hade hänt om dalkarlarna inte hunnit ifatt honom? Folket i Mora hade tvingats välja någon annan hövitsman som senare valts till riksföreståndare. Och Gustav Vasa hade aldrig blivit kung. Och Vasaloppet hade aldrig blivit av.

Underlag: Dick Harrison.  Jourhavande historiker.

                                          

MARS MÅNAD

I mars brukar de  som har bra hörsel höra lärkorna sjunga. Istapparna har börjat droppa. 20 mars infaller vårdagjämningen, äntligen är våren här. Den 26 mars är det våffeldan och den dagen skall vi ställa om klockorna till sommartid. Det innebär att vi skruvar fram timvisaren en timme och detta skall ske klockan 0200 natten till 26 mars. Klockan blir då 0300.

Dagarna blir nu lika långa i hela landet, tolv timmar. Klockan tolv på dagen pekar skuggan från alla kyrktorn rakt emot norr.

Inte sörjer vi över att månaden fått sitt namn efter den romerske krigsguden Mars.

Romarna dyrkade sin krigsgud genom att ett prästkollegium på tolv personer tågade genom Rom varje år i mars, utklädda i sällsamma kostymer med höga struthattar, trummande på heliga sköldar och sjungande på åldriga hymner som de inte själva begrep. De offrade även på hans altare på Marsfältet en gris, ett får och en tjur och offret kallades snovetaurilia. vilket betyder grisfårtjur.

Sista dagarna av mars och de första i april är av hävd  den tid tranorna skall komma tillbaka söderifrån. En av de viktigare landningsplatserna är Hornborgarsjön i Västergötland. Vissa år samlas här över 20 000 tranor vid den här tiden. Ankomstdagarna är naturligtvis i högsta grad väderberoende.

BONDEPRACTICAN

MAURITIUS

Mars månad säger:

Jag beskär mina träd i  Thor,

Plöjer då till min Åker och Jord.

Denna månad låt intet Blod.

Bad och Svett är för mig godt.

I mars månad skall man sig ofta tvätta och bada. Det är godt att bruka söt drick, som Mjöd och annat, men vakta dig för kall drick. Det är godt att åderlåta, dock inte på din Tummelfinger. Bruka Ruta och Poleja om morgonen bittiligen.

TÄNKVÄRT

--Andy Rooney

Datorer gör det enklare att göra en massa saker, men de flesta saker de förenklar behövs inte alls.

--Madonna

Bättre att leva ett år som en tiger än hundra år som ett får.

--Drottning Kristina

Den som håller sig god vän med alla är inte vän med någon.

--Henrik Bernhard Palmer

Somliga människor talar i sömnen, till och med när de sover.

--Greta Garbo

Du behöver inte vara gift för att ha en god vän som partner för livet.

--Birgit Bardot

Jag har gjort många dumheter och det tänker jag fortsätta med. Det är de som sätter färg på tillvaron.

Påsken kommer tidigt i år. Vi låter som avslutning Alf Henrikson skaldera över detta:

DEN FÖRUNDERLIGA PÅSKEN

Påsken bör firas i tankfull, historisk stämning,

jämlikt almanackan som säljs i varenda kiosk,

ty första söndag på första fullmåne efter vårdagjämning

är det årligen påsk.

Det sällsamma faktum som nära berör moder Svea

är ett påfund som gjorts i antiken av Gud vet vem

och ett påfund av kyrkomötet som hölls i Nicaea

anno 325.

Underlag: De äldste i Sherwoodskogen och Alf Henrikson

 

 

KINAS FREDSPLAN FÖR UKRAINA

 ATT SKICKA VAPEN TILL MOSKVA LEDER INTE TILL FRED

Kina vill säkra freden i Ukraina. För det syftet lanserade regimen i Peking förra fredagen en tolv punkter lång plan för att få slut på kriget.

Den slår fast att nationsgränser måste respekteras, att små länder har samma rättigheter som stora, att kärnvapenkrig inte bör utkämpas och att "dubbla måttstockar" försvårar möjligheterna att nå en överenskommelse genom en dialog, gissningsvis i kinesisk regi.

Utspelet följer ett större, numera bekant mönster.

Kommunistpartiet talar vackert om vikten av internationell rätt, FN-stadgan, nedrustning samt behovet av  att skydda kvinnor och barn.

"Ett lands säkerhet kan inte uppnås på ett annat lands bekostnad", inskärper tolvpunktsplanen.  En värld uppdelad mellan stormaktsblock måste undvikas. Stora länder bör inte använda sitt ekonomiska inflytande för politiska syften. Fler borde göra som Kina och arbeta för fred.

Samtidigt backar regimen upp Ryssland i praktiken. Vänskapspakten som Xi Jinping slöt i Peking under olympiaden med Putin beredde väg för invasionen. 

Och man svarade blixtsnabbt på västs sanktioner genom att öka importen av rysk olja och mat.

Handelsstatistik som Financial Times relaterade till på fredagen visar att den kinesiska importen från Ryssland ökade med 43 procent under 2022. Exporten ökade med 13 procent. Den består delvis av halvledare som kan användas för vapentillverkning.

Nu överväger Peking, att döma av rapporter från flera internationella medier, att växla upp stödet ytterligare. Enligt tyska Der Spiegel (23/2) förhandlas om leveranser av 100 kinesiska kamikazedrönare, förmodligen i april.

Amerikanska Wall Street Journal (23/2) rapporterar att Vita huset kan vara på väg att offentliggöra underrättelser som bekräftar uppgörelsen. Det skulle ytterligare försämra den redan mycket spända relationen mellan Kina och väst.

                                                         Kamikzedrönare

Kriget, men också världspolitiken, skulle gå in i ett nytt farligare skede. Man kan fråga sig vilka bevekelsegrunder kineserna verkligen har.

Xi har ett realpolitiskt intresse av att visa sig stark  gentemot stormaktskonkurrenten USA. Då hjälper det att liera sig med den kärnvapenbestyckade grannen i norr.

Regimerna i Peking och i Moskva vilar dessutom på samma totalitära värdegrund, de för en gemensam ideologisk kamp mot liberalerna i väst.

Å andra sidan är Putins Ryssland ett land i förfall. Invånarna är 140 miljoner men den av korruption svårt härjade ekonomin är mindre än Nordens och inte ens en tiondel av USA:s.

Kina behöver sin handel för att fortsätta att växa, det förutsätter en fungerande relation med väst där marknaderna finns.

Fullföljer Kina leveranserna måste svaret från väst bli stenhårt, först och främst i form av ekonomiska sanktioner.

En regim som beväpnar en invasionsmakt i smyg arbetar inte för fred. Vill Xi göra allvar av alla vackra ord i tolvpunktsplanen bör han sluta stötta Putin ekonomiskt och i stället införa sanktioner.

Underlag: Ledare DN 25 februari 2023

HUSMODERNS SÅNG

 HUSMODERNS SÅNG

JAG ÄLSKAR MIN KONUNG OCH HELA HANS HUS

DE STÅR FÖR MIN SYN I FÖRKLARAT LJUS.

VICTORIA, DANIEL, OSCAR, ESTELLE,

OM DESSA JAG MYCKET LÄSER VAR KVÄLL.

CARL-PHILIP,  SOFIA OCH SÅ MADELEINE,

MEN FRÄMST AV DEM ALLA, VÅR DROTTNING, SÅ VÄN.

FRÅN ÄLVDALEN, OCKELBO KOM DET JU TVÅ,

ALLT VAD DE GÖR ÄR JAG NYFIKEN PÅ.

DE GÖR JU MIN TILLVARO MINDRE GRÅ.

MEN DET KAN MIN GUBBE ALDRIG FÖRSTÅ.

Modernisering av Alf Henriksons "Husmödrasång"

PUTINS ÅRLIGA TAL

 PUTINS ÅRLIGA TAL EN KLETIG MIX AV HOT OCH LÖGNER

Putins tal till det ryska federationsrådet var en kletig blandning av hot, lögner och sårade känslor. Han anklagade gång på gång väst för exakt det han själv gör i  Ukraina - att ta livet av ukrainare.

När han kommit med många gamla lögner hittar han på nya. Några begränsningar tycks inte finnas.

I fjol höll Putin sin årliga mammutpresskonferens, i år blev det ingen, troligen för att kriget går så dåligt att han inte ville svara på några frågor. Eventuellt kan det vara en orsak till att tisdagens tal till federationsrådet pågick i cirka en timme och fyrtiofem minuter. Flera deltagare i salen nickade till, bland dem Leonid Slutskij som är ordförande för dumans utrikesutskott (mannen ovan). De flesta satt kappraka på sina stolar, många började nervöst vrida på huvudet när kameran fångade upp dem.

Församlingen bestod av dumans över- och underhus, guvernörer, religiösa ledare och flera personer i rullstolar med amputerade ben. Troligen skulle de föreställa krigsveteraner, man kan skriva så eftersom kriget är omgärdat av dimridåer i Ryssland beroende på de väldiga ryska förlusterna i människoliv vilket man gör allt för att dölja. När Putin till exempel drack kaffe med soldatmödrar visade det sig senare att inte en enda av kvinnorna hade en son vid fronten.

Putin inledde sitt tal med att rada upp ogenerade lögner, en efter en. Det är i sig inget nytt - att ljuga är Putins metod. Det nya är att lögnerna stegras efterhand som krigslyckan inte står honom bi.

- Redan innan vi inledde operationen talade västvärlden om att de rentav skulle leverera kärnvapen till Ukraina, sade Putin och fortsatte:

- Deras nästa mål var att slå mot Krim och Sevastopol. Ukraina och väst planerade  tillsammans ett blodigt anfall mot Donbass. Vi var tvungna att skydda vårt eget hus.

Att väst skulle leverera kärnvapen till Ukraina och sedan anfalla Sevastopol är  inte bara en dålig lögn, det är fullständigt nonsens. Vad det handlar om är att Putin hela tiden måste hitta på nya sätt att förklara för sitt folk varför kriget i Ukraina är nödvändigt.

Opinionsmätningar tyder på att en majoritet åtminstone utåt stöder kriget, så är det fortfarande oklart för de flesta ryssar varför man krigar i Ukraina överhuvudtaget. Samtidigt blir de ryska förlusterna bara större och större.

I Ryssland fanns stora förväntningar på att Putin skulle komma med något nytt i sitt tal.

Men den enda konkreta nyheten var att Ryssland pausar det så kallade Startavtalet om kärnvapen som ingicks med USA 2010.

- Vi lämnar inte avtalet - vi tar en paus. Om USA gör några experiment kommer vi att göra det också, sade Putin, utan att förklara vad han menade.

Tidigare har han hotat med att Ryssland är berett att använda sina kärnvapen, framhejad av sitt propagandamaskineri - sådan  var tongångarna för någon månad sen.

Nu har denna propagandavåg lagt sig och Putin måste hota med något nytt. Syftet är troligen att skrämma USA, eftersom kärnvapenavtalen är ett av mycket få områden där Ryssland och USA drar åt samma håll. 

Någon annan substans innehöll talet inte.

En gång i tiden var Putin väl påläst i sakfrågor. Numera handlar det bara om att producera ännu flera lögner på löpande band, många uppseendeväckande absurda.

Han passade också på att kritisera sina oligarkkompisar för att de haft egendom i väst.

- Ni kommer att få springa hos västerländska tjänstemän och böna och be  för att få era pengar och era titlar som grevar, och allt vad det är, tillbaka.

Applåderna ljöd högt i en sal där troligen minst hälften av åhörarna har fastigheter i väst och barn som studerar i London och Schweiz.

Underlag: Anna-Lena Laurén, DN korrespondent

EN RESA MED VISSA BESVÄR

Bloggredaktionen hade länge planerat att åka ner till Höganäs efter nära två månader i Nysätter för bland annat jul- och nyårsfirande. Som avresedag hade vi bestämt lördagen den 18 februari. Lördagar brukar vara bra resdagar med få långtradare på vägarna.

På fredagen tankade och packade vi bilen för att vara klara att åka på lördagsmorgonen.

På fredagen kommer emellertid oroande rapporter från SMHI. Ovädret Otto beräknas dra in över västkusten på fredagskvällen och kulminera med vindar av orkanstyrka natten mot lördagen. Man varnade för trädfällningar, elavbrott och översvämningar i hela Sydsverige. Vi beslutade då att uppskjuta vår resa ett dygn till  söndagen, då Otto beräknades ha dragit bort.

På söndagen var det ett strålande väder. En och annan vindil kändes i bilen på vår resa söderut. Vi kommer fram till huset i Höganäs utan störningar på eftermiddagen.

Vi börjar genast bära in allt från bilen. Katten var lycklig över att komma ut ur sin bur. Hon skuttade iväg glad och lycklig som det syntes, ut på sitt väl inpinkade revir. Här har hon varit så många gånger och känner sig väl hemmastadd.

Vi kände oss belåtna med att ha kommit hit utan störningar. På radion hade vi hört om många tillbud med kvarliggande träd på körbanorna och nerrivna kontaktledningar efter Ottos härjningar.

När allting var inburet och katten fått mat började vi förbereda oss för natten.  Det var omkring  15 grader i huset när vi kom, elementen var avslagna och endast luftvärmepumpen var igång. När vi nu vrider upp elementen händer dessvärre ingenting, inte den minsta värme. Vi kollar alla säkringar men hittar inga fel. Det såg minst sagt bekymmersamt  ut. Temperaturen skulle säkert sjunka ännu mer. Det var sex grader ute. Att övernatta i det här kalla huset ville vi helst inte och övervägde att boka ett hotellrum. Men med katten skulle detta bli svårt så vi bestämde oss för att stanna.

Det blev en plågsam natt. Även om vi byltat på oss ordentligt blev det ordentligt kallt. Någon sömn  att tala om blev det inte. Fram på morgonen var det faktiskt riktigt kallt.

Vi var uppe tidigt och ringde vår lokala allround-firma och förklarade vårt bekymmersamma läge. Inom  en timme kommer en VVS-are och sätter igång med felsökning. Han inser strax att han behöver förstärkning med el-kunniga, och två sådana anländer inom en halvtimme.

Tillsammans hittar de tre felet efter en halvtimme, en brusten elkoppling. Lagningen gick tydligen 

snabbt, och bara efter en halvtimme kunde husägarna känna att värmen var på väg tillbaka.

 Men det tar tid att värma upp ett nerkylt hus igen, men fram emot  eftermiddagen var huset varmt och beboligt igen och de lyckliga husägarna kunde äta sin middag i ett varmt hus med ett tänt stearinljus på matbordet för att fira det lyckliga slutet på den för oss  så obehagliga tilldragelsen.