torsdag 16 maj 2013

FÖRSVARET SOM FÖRSVANN

Var tog det vägen, vårt försvar?

På 60-talet hade vi 18 flygflottiljer, i dag har vi tre kvar. Nerdragningarna
inom armen och marinen ligger på motsvarande höga nivå. Den allmänna
värnplikten är borta. Hemvärnet har alltmer kommit att bli den enda snabbt
gripbara försvarsresurs som  vi förfogar över, även om man även där har
rekryteringsproblem.
Hur har det kunnat bli så här?
I stort sammanhänger det sannolikt främst med sovjetväldets sammanbrott
i början av 90-talet. Plötsligt kunde inte våra beslutsfattare definiera varifrån
hoten mot Sverige egentligen kom. Under årtionden, kanske århundraden,
har hotet mot Sverige alltid kommit österifrån. Plötsligt kapsejsar så sovjet-
makten och detta hot försvinner. Då uppstår ett gyllene tillfälle för våra
politiker att omfördela väldiga resurser från det militära fösvaret till vård,
skola,omsorg samt till åtgärder mot arbetslöshet och till skattesänkningar
för att uppmuntra företagsamhet och konsumtion. Dessvärre verkar det
som att en stor del av dessa omfördelade resurser bara har haft en begrän-
sad effekt på välfärd och tillväxt. BNP-ökningen har gått tillbaka under flera
år. Plötsligt står man så med förslösade resurser och ett militärt försvar
knappast värt namnet. Att en återuppbyggnad av försvaret krävs inser nu
de flesta. Men detta kommer att bli en långsiktig och kostsam historia.

Problemet är att ännu har ingen med säkerhet kunnat definiera vilka hot vi
i framtiden kan komma att ställas inför. Invasion av VK2- modell tror ingen
på längre. En inriktning mot ett invasionsförsvar är sålunda otidsenlig.
Men vilka hot skall vi då kunna möta?
Är det sannolikt att det överhuvudtaget blir något krig av konventionellt
slag i Europa? Vilken nation skulle ha ett så stort intresse av svenskt
territorium så att man är beredd riskera ett storkrig för att ta det? Någon
olja har vi ju inte. Eller skall vi ansluta oss till Nato och bli världspoliser?
Vill Nato i så fall ha oss med om vi inte har militära stridskrafter att erbjuda?

Kan ett land i framtiden besegras på icke konventionellt sätt genom till
exempel subversiv verksamhet, manipulering, IT-offensiver, terror osv?
Till vilken grad behöver ett land bekämpas för att en angripare skall nå
sina syften?
En grundlig analys av vårt strategiska läge, sannolika hotbilder, krävs med
det snaraste innan man förstärker försvaret så att man gör satsningen på rätt
sätt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar