SKOTTEN I SARAJEVO

Den 28 juni 1914, för jämt 100 år sedan, föll skotten  i Sarajevo, de ödesdigra 
skotten som dödade ärkehertigen Franz Ferdinand och hans gravida hustru Sophie von 
Chotek. Detta blev upptakten till Första Världskriget, ett krig som kom att kosta tio miljoner
soldater livet.

 

BAKGRUNDEN

Bosnien och Hercegovina var fram till 1878 en del av det osmanska riket. Berlinkongressen 
det året beslöt att områdena skulle övertas av Österrike-Ungern. Detta sågs med missnöje av
de serbiska nationalisterna som ville ha områdena för det nya Stor-Serbien som man drömde 
om. Den serbiska motståndsrörelsen Svarta handen såg Franz Ferdinand som ett hot mot dessa
planer och beslöt att mörda honom under hans besök i Sarajevo. Flera serbiska nationalister
var inblandade i dessa planer. Tillfälligheter gjorde att den bil Franz Ferdinand och hans
hustru färdades i kom att passera den plats där en av konspiratörerna, Gavrilo Princip, var
utplacerad. När bilen kom rusade han fram och sköt två skott med sin pistol, ett träffade
i magen på den havande hustrun och det andra träffade i halsen på Franz Ferdinand.
Båda avled på vägen till sjukhuset.

EFTERSPELET

Österrike-Ungern misstänkte att Serbien låg bakom morden och krävde att få delta i polisutredningarna i Serbien, krav som Serbien inte kunde godta till fullo. Österrike-Ungern
stöddes i den uppkomna konflikten av Tyskland. Eftersom Serbien inte hade godtagit kraven
förklarade Österrike-Ungern krig mot Serbien den 28 juli 1914. På grund av komplicerade
europeiska militärallianser ledde krigsförklaringen till att konflikten vidgades  och Första
Världskriget bryter ut.
Det brukar sägas att skotten i Sarajevo var det som utlöste kriget även om de bakomliggande
orsakerna var flera och mångfacetterade.

Källor: NE och Wikipedia
 

DEN SVENSKA SKOLAN. INSÄNDARE

Nu har OECD kommit med en rankinglista igen, som säger sig visa på kvaliteten på
skolutbildningen i ett antal europeiska länder. Under senare år, liksom den här gången, har
Sverige hamnat långt ner på listan. Vad beror nu detta på? Är det alliansen och Björklund
som har fått skolsystemet att haverera?

Tillåt mig komma med en synpunkt i denna, numera så infekterade, fråga.
Jag vill understryka att jag verkligen inte är rasist på något sätt. Jag har ingenting emot att ett
rimligt antal asylsökande tas emot i vårt land.

Vad jag starkt vill vända mig emot är sättet varpå statistiken om utbildningsläget i olika länder
tas fram och de helt felaktiga slutsatser som dras av denna galna statistikhantering.
Få länder i Europa, om ens något, har i förhållande till landets folkmängd tagit emot så många
flyktingar som Sverige. I klasser, såväl på låg- som på mellan- och högstadiet, är antalet barn
med utomsvenska härkomster så stort att de ofta utgör en majoritet i klasserna.
Det är ju allmänt känt, men också förståeligt, att alla dessa barn inte alltid kan tala eller skriva
 svenska särskilt väl. Att de totala studieresultaten påverkas i negativ riktning av detta är ju helt
självklart och borde också så vara för statistikerna inom OECD. Att mot denna bakgrund ägna
sig åt att beräkna medelvärden av studieutfall och sedan dra allmängiltiga och långtgående
slutsatser om utbildningsläget i Sverige verkar ju synnerligen korkat.

Jag ber därför alla som läser dessa rader, fäst inget avseende vid OECD´s så kallade
kartläggning av utbildningens kvalitet i europeiska länder. Allt är trams från början till slut.
Tack för ordet.

Före detta rektor (pensionerad)

JULI MÅNAD

 

 

 

 

Juli kallades förr i Sverige för hömånaden. Den här månaden plockar vi smultron, går och badar,
bärgar vi hö, tar semester och så firar vi fruntimmersveckan. Den 23 juli inleds rötmånaden.

Fruntimmersveckan var förr den tid under året då man gjorde väderförutsägelser. Som vädret var
emellan Sara och Johanna, så skulle vädret bli nästa sommar. Margaretas dag var särskilt viktig.
Om Margareta grät, dvs om dagen blev regnig och kall, var det risk att skörden skulle bli knapp.
Rötmånaden är ett begrepp i Bondepractican för den månadslånga perioden från fruntimmers-
veckans slut till slutet av augusti. Historiskt sett hade man redan under romartiden konstaterat att
maten höll sig sämre under eftersommaren.

Men dagarna krymper till sexton timmar i Skåne, till sjutton timmar i Svealand, till ungefär
tjugoen timmar i Lappland.

Inte ägnar vi många tankar åt diktatorn Julius Caesar, som fick ge namn åt månaden juli efter
beslut i romerska senaten år 45 f.Kr. Äran var inte alldeles oförtjänt, ty Julius Caesar såg till
att det blev ordning och reda i almanackan.
Med hjälp av astronomen Sosigenes från Alexandria stod han oss till tjänst med den kalender
som med obetydliga förändringar gäller i nästan hela världen. Vi har bara korrigerat den genom
att ta bort en skottdag vart hundrade år- och knappt det.

BONDEPRACTICAN, tryckt i år

Hö-månad säger:
Nu skär jag Rågen, åker hem mitt Hö,
och det som vått är månd´jag kringströ,
Hundedagarne gå nu an med största magt,
Därföre giver jag på hin sundhet akt.

I vissa länder kallas rötmånaden också hundmånaden (översättning). Perioden har fått sitt
namn av Hundstjärnan Sirius läge i förhållande till solen vid den tiden.

MATRESA

Följ med på en matresa. Ciceron är Alf Henrikson.

DEN SEGA BIFFEN

På den stora banketten kom jag plötsligt ihåg
att allt kött är hö.
Entrecôten var seg såsom torr timotej där den låg,
kryddad med fågelfrö.
Sammanbiten, energisk och allvarsam
satt jag och tuggade snällt
och det var mig på pricken som hade jag ätit mig fram
genom ett havrefält.

FESTMÅLTID

Helstekt kamel som är fylld med helstekt får
som är fyllt med kokta höns som är fyllda med fisk
som är fylld med hårdkokta ägg är en präktig rätt
på vilken vid bröllop i öknen en hel beduinstam lätt
plägar äta sig mätt.
Tyvärr är det mestadels så att den stora kamelen
är den segaste delen.

SALTREFLEXEN

Många är de som innan de smakar sin mat
griper ett saltkar och saltar rejält på sin föda.
Kockars förmåga att krydda och husmödrars möda
tilltror de icke att göra en rätt delikat.
Stekarnas utsökthet, såsernas levande själ
börjar de måltiden med att salta ihjäl.

KAVIAR

Tyst giver fisken sitt ättelägg
till pris åt kräftor och kockar.
Den värper oss många miljoner ägg
men kacklar aldrig och skrockar.  

Källa: Stångkorv & Bordeaux

LOVSÅNG TILL EN LIMPA

Vårt dagliga bröd, min kära,
heter limpor i överflöd.
Det känns bibliskt att bryta och skära
vårt alldeles dagliga bröd.
Till marken har mången setts dimpa
i tider av hungersnöd,
men si här finns det sirapslimpa
jämte ypperligt estniskt bröd.
Det finns schweiziska bullar och tyska
till folkhälsans hjälp och stöd
förutom vårt vita fransyska
gamla välkända knapriga bröd.
Låt oss hoppas och tro att av hunger
kommer ingen att nedfalla död
under det att vi samfällt sjunger
denna sång om vårt dagliga bröd.
Icke sirapslimpa allena
såsom seden tillförne bjöd
är vad Sveriges folk månde mena
uti dag med vårt dagliga bröd.

Johanna Emilia Gjaesting (H)

GÖKEN

Hur kommer det sig att en melodi
oss människor kan fascinera,
med endast en ters med två toner i,
den tycks alla jämt intressera.
För göken den lyssnar de flesta på,
och riktningen är då väsentlig
för hur det i framtiden nu kan gå,
den saken gör göken offentlig.

rb

RAPPORT FRÅN EN SPANIENRESA

Flera av innevånarna i Sherwoodskogen brukar tillbringa några veckor i Spanien varje år.
I år satsade vi stort. Elva föräldrar, barn, barnbarn och barnbarnsbarn åkte tillsammans och
tillbringade veckorna före och under midsommar i Spanien.
Vi bodde nu, som vid tidigare resor, på ett lägenhetshotell i Mil Palmeras, som ligger på Costa
Blanca mellan La Manga och Torrevieja, cirka 60 kilometer söder om Alicante.
I nästan alla orter längs den spanska ostkusten varierar antalet boende starkt under året, liksom
dessas nationaliteter.
I Mil Palmeras har många svenskar, främst pensionärer, köpt hus eller lägenheter under senare
år. De har blivit så många under årens lopp, så numera tillhandahåller restaurangerna matsedlar
på svenska, på hotellen kan man se och höra svenska TV- och radiokanaler. I Mil Palmeras
"supermercado" kan man köpa gårdagens svenska kvällstidningar, ibland också dagens.

Många av svenskarna åker hem till Sverige under sommarmånaderna, och det gör man av främst
två skäl, sommartemperaturerna i juni till augusti är ofta mycket höga, ibland upp emot
35 plusgrader, men framför allt längtar man nog hem till den svenska sommaren. Någon av
dessa svenska spanjorer sade vid ett tillfälle att man följer sädesärlan. När hon kommer i maj
åker man hem till Sverige och när hon flyttar i september åker man tillbaka till Spanien.

Under sommarmånaderna dominerar spanjorerna på playan och på restaurangerna här i Mil
Palmeras. Då strömmar de till hotellen, som oftast står halvfulla eller ödsligt tomma under
resten av året. Engelsmän, tyskar och skandinaver förmår inte fylla dem då.
Det är en sorglig syn att vintertid se dessa väldiga hotellkomplex längs ostkusten stå nästan
tomma. Den totala hotellkapaciteten verkar vara kolossal, men helt avpassad för några korta
 sommarmånader. Ekonomin i detta verkar svårbegriplig men har sannolikt att göra med det
spanska skattesystemets uppbyggnad.

Man frågar sig vad alla dessa nerflyttade nordeuropeer ägnar sig åt under huvuddelen av året
då de bor här. Svenskarna i Mil Palmeras tycks ha ett stort intresse gemensamt, förutom att
kolla vädret hemma i Sverige och känna tillfredsställelse av de rapporterna, och det är att spela
boule nere på stränderna. Man ägnar mycken tid åt träning och tävlingar. Tävlingsdagarna
avslutas ofta med festligheter av något slag. Det spanska vinet är billigt, för ett enkelt bordsvin
betalar man omkring 10 SKR per liter. Detta förhållande underlättar och uppmuntrar naturligtvis
sällskapslivet för många.

Husägarna ägnar ofta det mesta av sin tid åt hus, hem och trädgård om man har någon. Som
besökare frapperas man av att de spanska husen ofta är byggda på ett befästningsliknande
sätt med höga murar runt tomten som sedan försetts med stabila portar. Fönstren, inte bara
på bottenvåningen, är försedda med kraftiga galler. Alla möjligheter till insyn försöker man
bygga bort. Så här kan det se ut på många håll i Spanien.
Man kan ju jämföra med hur det ser ut i en del andra länder, till exempel i Holland. Där byggs ofta
husen så att de ser trivsamma och inbjudande ut, med stora fönster med blommor ut emot
gatan. På landsbygden i Sverige är det inte alltid säkert att man ens låser ytterdörren när man
går ut, och gör man det, läggs nyckeln under dörrmattan, en sed som är känd av de flesta.

Man kan ju fråga sig varför spanjorerna vill skydda sig på detta sätt. Är brottsligheten högre
i Spanien än i andra länder eller är det helt enkelt fråga om ett kulturarv från svunna tider
med kriser och inbördeskrig?

Jag tror att de flesta som besöker landet uppfattar spanjorerna som hjälpsamma och vänliga.
För oss nordeuropeer är naturligtvis klimatet, med rika möjligheter till sol och bad, ett viktigt
skäl varför vi åker dit. Spanien är trots allt ganska närbeläget, bara cirka fyra timmars
flygresa bort.

Vi har hört att midsommarvädret hemma har varit osedvanligt uselt och att det kalla och
regniga vädret skall hålla i sig ytterligare några dagar.

Men vad gjorde det, vi längtade hem i alla fall. Fjorton dagar i Spanien fick räcka för den
här gången.

VALFLÄSK OCH SANNINGAR

Det är ju val i höst och partiernas valkampanjer har kommit i gång. Väljarna matas med sanningar och osanningar från alla håll.
Från alliansens sida får man höra att de anser sig ha lyckats bra under åren vid makten. De rödgröna
hävdar att det mesta är fel och att landet vanskötts. Borg har lånat upp pengar för att kunna sänka skatterna, vilket har medfört stora ökningar av statsskulden. Arbetslösheten har blivit rekordhög under det borgerliga styret.

Det finns kanske anledning att titta på vad utländska bedömare anser om läget i Sverige efter snart åtta år av borgerligt regeringsinnehav.
När det gäller fotboll, om nu detta har med saken att göra, så ligger vi riktigt dåligt till. Vi kom inte till VM. Enligt Fifas senaste ranking ligger vårt landslag på 32:a plats i världen. Ett av våra bättre allsvenska lag, Elfsborg, återfinns först på 150:e plats!

Däremot har vi en rad andra topplaceringar att vara stolta över. Det fanns skäl att hissa flaggan på nationaldagen. Sverige är ett av världens bästa  länder att leva i och kommer att så förbli om man bara kan få ordning på det havererade utbildningssystemet.

När det är valår laddar oppositionen med eländesbeskrivningar av alla de slag och alliansen menar att undergången är nära om de rödgröna får makten vid valet.

Det globala konsultbolaget PWC har konstruerat ett index för att mäta utvecklingen i fyrtio av jordens största ekonomier. Indexet bygger på faktorer som ekonomisk stabilitet, tillväxt, social utveckling,lagstiftning, miljö och hållbarhet. Vem vinner då? Jo, Sverige!
Stefan Löfvén älskar att prata om behovet av en ny innovationspolitik. Men i EÚ´s ranking toppar vi redan innovationsligan!
Sverige har också EU´s mest konkurrenskraftiga ekonomi enligt schweiziska  IMD´s ranking. Av världens alla länder är vi 3:a.

Oppositionen pekar på att långtidsarbetslösheten har ökat. Men Sverige har fortfarande de bästa siffrorna härvidlag i hela EU.
Vågar Fridolin titta på Eurostats hemsida kan han där läsa ut att Sverige, med ca 80%,  har EU´s högsta sysselsättningsgrad i åldersgruppen 20-64 år.

En annan god nyhet är att vi svenskar inte är på väg att äta och supa ihjäl oss, som folkhälsoalarmisterna försöker få oss att tro. Av EU´s rapporter framgår att svenskarna röker minst i hela EU. Vi har också den näst lägsta alkoholkonsumtionen efter vinlandet Italien.
Men är vi då ett land befolkat av soppotatisar med chipspåsen på armlängds avstånd?
Nej, vi tränar mest i hela EU. 70 % av befolkningen tränar minst en gång per vecka enligt Europabarometern.

Det är ett bra land vi lever i. Tänk på detta och gå sedan ut och rösta i september.


Underlag: Ledarskribenter, främst i Expressen

GRISFABRIKER

23 april i år skrevs en blogg som handlade om " Ett självförsörjande Sverige". De synpunkter
som framfördes då har fått än större tyngd efter den aktuella debatten om grisarnas tillvaro i
grisfabrikerna.

                      

Griseknoens tid är för länge sedan förbi, stiorna har rasat ihop och bökplatserna är igenvuxna.
För fyrtio år sedan fanns i Sverige runt 50 000 gårdar med grisar i stian, i dag finns det 570 kvar!
Men fläsk äter vi mer än någonsin, mer än 37 kilo per person och år. Hur kan då detta gå ihop?
Svaret är grisfabriker, industrialisering och antibiotika.
Grisar bor inte i stior längre utan i fabrikslängor,
 tusentals instängda i trånga bås, eventuellt med lite
strössel på betonggolvet att böka i. Suggorna fixeras
när de skall föda. Detta är inget värdigt grisliv. Inte                 
underligt att djuren blir arga och sjuka. Grisarna avlas
bara för att växa fort och bli, som det heter, bättre
foderomvandlare. Men det är detta som gör grisarna
mer aggresiva, de biter varandra, de biter skötarna.
Grisarna får infektioner i sina sår och detta möts med
mer antibiotika. Och så inträffar det som alla fruktar,
vi får resistenta bakterier som antibiotikan inte biter
på.
I rättvisans namn borde eventuella fläskbojkotter i första hand drabba Polen och Tyskland.
Tyska grisar får fyra gånger så mycket antibiotika som grisarna i Danmark. I Sverige är
man återhållsam med antibiotikan. De svenska grisarna är något gladare och friskare än
sina griskamrater i många andra länder.

Grisar är inga mekaniska foderomvandlare. De är djur
med djuriska drifter men med känslor. En gris kan
känna glädje och sorg och visa tillgivenhet till en
människa. De behöver kunna springa omkring och böka          
i jorden och tugga gräs och kvistar. Suggorna behöver
plats för att boa och för att kunna ta hand om sina ungar.

Det finns förvisso bönder som sköter sina grisar så här.
De kan berätta om friskare suggor och friskare smågrisar.
Driften blir enklare och billigare och ekonomin i stort
blir faktiskt bättre.

Så öppna fabriksportarna och släpp grisarna lösa!

Källor: Tommy Hammarström m fl

6 JUNI GENOM TIDERNA

Tillfälligheter har till viss del gjort att 6 juni kommit att bli en alldeles speciell dag för oss svenskar.

NATIONALDAGEN

Det hela började med att Gustav Vasa valdes till
Sveriges kung i Strängnäs 6 juni 1523. Detta inne-
bar att Kalmarunionen upphörde och att Sverige
blev en självständig nation.
De flesta svenskar tycker säkert att detta borde
räcka för att ge dagen status som nationaldag.
Sedan kommer då 1809 års Regeringsform samma
dag, 6 juni. Med denna avskaffades det kungliga
enväldet till förmån för maktdelningsprincipen kung-
riksdag. Adeln tvingades också att avstå från före-
trädesrätten till högre statliga ämbeten.. Denna
regeringsform kom att gälla fram till 1974.
Den nya regeringsformen tog riksdagen beslut om,
( gissa när?) , naturligtvis 6 juni 1973. Grundlagar
kräver beslut av två riksdagar med mellanliggande
val, så den trädde i kraft 1974. Denna lag är vår i särklass viktigaste. Den stadgar att all makt skall
utgå från folket. Folkstyret skall utgå från fri åsiktsbildning, allmän och lika rösträtt och alla
människors lika värde, frihet och värdighet.

Från 1916 har 6 juni firats som svenska flaggans dag.
Det var först 1983 som dagen fick status som national-
dag och från 2005 är dagen också helgdag. Annandag
pingst ströks då från helgdagslistan och blev vanlig
vardag.

ANDRA TILLDRAGELSER 6 JUNI

1654
 Drottning Kristina ( Gustav II Adolfs dotter)
 abdikerar. Hon konverterar till katolicismen, vägrar
skaffa sig barn varför Vasa-ätten dör ut. Hennes kusin
blir kung, Karl X Gustav.

1844
Tygförsäljaren George Williams grundar YMCA (KFUM).
KFUK kommer 1855.

1893
Calle Jularbo föds. Död 1966.

1907
Tyska kemiföretaget Henkel får patent på ett bubblande tvättmedel, Persil, som sägs ersätta
tvättbrädans jobb.

1912
1900-talets kraftigaste vulkanutbrott från vulkanen Novarupta i Alaska. Det varade i  3 dagar.

1944
D-dagen

1956
Björn Borg föds.

VAD ÄTER MAN PÅ NATIONALDAGEN

Till jul äter vi skinka
Till påsken ägg
Till midsommar sill med nubbe, nypotatis, jordgubbar

På nationaldagen kanske:
Grillar vi ute,
eller ordnar vi med en picknick,
och så äter vi smörgåstårta

6 JUNI 1944 OPERATION OVERLORD

Det är få dagar under vår levnad som haft så stor betydelse för oss alla som just dagen 6 juni 1944,
D-dagen och invasionen av Normandie,  då slutfasen av kriget mot Hitlers Tyskland inleddes.
Den här dagen för 70 år sedan inleddes den största amfibiska operationen i världshistorien,
de allierades invasion av Frankrike.

Operationen genomfördes i två faser, först storskaliga
luftlandsättningar på natten före landstigningen. Då
landsattes 24 000 brittiska, amerikanska, kanadensiska
och fria franska styrkor innanför landstigningsområdena.

I gryningen påbörjades den gigantiska landstignings-
operationen längs en 80 kilometer lång kuststräcka.
160 000 soldater landsteg på den franska kusten.
195 000 allierade sjömän och över 5000 fartyg var
inblandade, liksom tusentals flygplan från baser i
södra England. Landstigningarna var inriktade mot
fem avsnitt av den normandiska kusten. De hade fått
täcknamnen Utah, Omaha, Gold, Juno och Sword.

För att övertyga den tyska försvarsledningen om att invasionen var riktad mot Calais-området, där
Engelska kanalen är som smalast, skapades en fiktiv amerikansk armégrupp under befäl av
general Patton. En mycket omfattande radiotrafik rörande organisation, utrustning, gruppering
kunde avlyssnas av den tyska underrättelsetjänsten. Det tog relativt lång tid innan Hitler kunde
övertygas om att huvudanfallet låg i Normandie.

LANDSTIGNINGEN

De brittiska och kanadensiska trupperna kom iland
på Sword- och Juno-stränderna mycket lätt.
Engelsmännen kunde till och med kosta på sig att
låta en säckpipeblåsare i kilt gå i täten för en av
anfallsvågorna.

På Gold blev svårigheterna och förlusterna större
beroende på brister i samordningen på de allierades
sida, samt på oväntade tyska motanfall.

På Omaha Beach utsattes den första amerikanska
 infanteridivisionen för väldiga påfrestningar. Nästan
inga av deras simmande stridsvagnar nådde stranden.
I strandsluttningarna låg den välövade tyska 352
divisionen. Den officiella historieskrivningen säger
att redan 10 minuter sedan ramperna till landstignings-
farkosterna fällts var det ledande kompaniet ur spel,
varje officer eller sergeant var dödad eller sårad. Det
hela rörde sig mera  om en kamp för överlevnad och
räddning. Divisionen förlorade mer än 4 000 man, men trots detta lyckades de överlevande
omorganisera sig och pressa sig iland och så småningom ta de tyska befästningarna.
Enligt beräkningar hade de soldater som deltog i första anfallsvågen på Omaha Beach
endast 10% chans att överleva.

Utah var en betydande kontrast mot den blodiga kampen på Omaha Beach. Endast 197 av
de 23 000 landsatta förlorades.

OPERATIONENS BETYDELSE I STORT

Operation Overlord anses vara en avgörande framgång
för de allierade i kriget mot Tyskland. Men Tysklands
slutliga nederlag sammanhängde dock främst med de
väldiga förlusterna på Ostfronten. 9 av 10 stupade tyskar
föll där. D-dagens viktigaste betydelse var dock att Röda
arméns framryckning kunde hejdas undan en rysk ocku-
pation av hela Västeuropa.
Ett par år senare var järnridån ett faktum och den uppdel-
ningen av Europa följde i stort sett ockupationsarméernas
läge vid Tysklands kollaps.