torsdag 20 juni 2019
GLESBYGDEN PLUNDRAS
De naturresurser som utvinns på landsbygden är avgörande för hela Sverige.
Samtidigt har några av de kommuner som producerar mest el knappt råd med
vägbelysning. Detta är absurt!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det är från landsbygdens älvar och de öppna landskapens vindparker som den förnybara
elen kommer, det är från gruvorna och skogarna som material till boende och infra-
struktur kommer. En hållbar utvinning av naturresurser förutsätter att det finns en lokal-
befolkning som arbetar med detta. Dessa invånare
behöver en fungerande service, affärer, skolor och
sjukvård. Men för kommuner med liten befolkning
och därmed litet skatteunderlag kan det vara svårt,
trots att många landsbygdskommuner har stora
rikedomar i form av naturresurser. En anledning
är att de får en mycket liten - om någon - del av de
värden som naturresurser skapar.
Företag som äger naturresurser beskattas där deras
juridiska säte ligger och väldigt ofta är detta Stockholm.
Därigenom går den kommun där utvinningen ligger miste om vinstbeskattningen. Vatten-
och vindkraft, gruvor och skogsavverkningar förändrar miljön och hindrar ibland bygder
från att erbjuda attraktivt boende eller natursköna naturupplevelser, men kommunerna får
inte någon slags ersättning för dessa olägenheter
Som när Ragunda och Sollefteå, som är några av de kommuner som producerar mest
vattenburen el i hela Sverige, själva riskerar att bli utan vägbelysning på grund av nya
kostsamma regler.
Om Sverige antog den norska modellen för åter-
bäring på vattenkraft visar uträkningar att den mo-
dellen skulle kunna ge Ragunda ett tillskott på 193
miljoner kronor per år, vilket kan jämföras med de
900 000 kronor kommunen idag får av bygdemedel.
I Åsele kommun fick det kommunala bolaget Åsele
kraft betala 75 488 kronor i fastighetsskatt till stats-
kassan för sina två vattenkraftverk 2018, medan Vattenfalls beräknade fastighetsskatt för
2019 beräknas uppgå till 2 296 000 kronor, och inte en krona av detta går till kommunen.
Samtliga riksdagspartier vill att hela Sverige skall leva. Ett sätt att minska klyftan mellan
stad och land är att beskatta företagen där de har sin produktion samt att ge kommunerna
ersättning för ingreppen i naturen.
Det är dags att våra beslutsfattare tar tag i denna fråga nu. Man har pratat om detta i
flera decennier utan att något hänt. Nu måste frågan tas på allvar och beslut fattas!
Underlag: Terese Bengard och Magnus Strömberg, debattörer Expressen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar