FLADDERMÖSS

Fladdermusen är ett av världens äldsta djurslag. I Sverige är den skyddad, får inte fångas,
dödas eller flyttas. Man får inte heller förstöra deras boplatser, den skadar inte hus, inven-
tarier eller livsmedel. Däremot gör de stor nytta genom att äta skadeinsekter i våra träd-
gårdar.

Coronaepidemin gav fladdermusen ytterligare en törn i ett redan skamfilat rykte. 
På flera håll i världen jagas fladdermöss av rädsla för att nattdjuret är smittospridare.
"Det är det sista den behöver", säger experten Jens Rydell.

Rapporterna om fladdermusjakt kommer från länder som Indien, Rwanda, Peru och Indo-
nesien efter att fladdermusen identifierats som sannolik spridare av coronaviruset. 
Enligt Folkhälsomyndigheter pekas den dessutom ut som misstänkt smittspridare av 
virussjukdomarna sars, mers och ebola. Men Rydell menar att det är en missuppfattning 
att de sprider smitta i högre utsträckning än andra djur. "Hittills har fladdermusen aldrig 
spridit smitta till människan i Sverige. Fladdermusen biter inte folk utan det är folk som 
äter fladdermöss som i så fall sprider smittan", säger han.

Det skygga nattdjuret spelar en viktig roll i ekosystemet och om den försvinner kan det få
stora konsekvenser för ekosystem världen över.
Fladdermusen hotas dock inte bara av jakt. Klimatförändringar är ytterligare en faktor som
ställer till det. Att våra miljöer blir alltmer upplysta är en annan.
Det finns 19 olika fladdermusarter i Sverige. "De vanligaste, nordfladdermusen och brun-
långöra har minskat med hälften de senaste 30 åren", säger Rydell.

Att fladdermusen redan innan coronapandemin brottades med ett dåligt rykte kopplar man
delvis till den katolska kyrkan, som förr använde djuret som kontrast till den vita duvan. 
Där duvan stod för fred och paradis,  den svarta fladdermusen för helvetet.


Underlag: Naturvårdsverket och TT