I våra dagar är det ungefär 1000 år sedan sjöslaget vid Svolder ägde rum. När på året
1000 det hände vet man inte. Var Svolder ligger vet man inte heller med säkerhet.
Enligt Snorre Sturlassons historieverk Heimskringla var det sannolikt i vattnen utanför
den tyska ön Rygen som slaget utkämpades, enligt andra källor stod slaget i Öresund
nära ön Ven.
Många stora sjöslag mellan vikingaflottor ägde rum i nordiska vatten runt 1000-talet.
Några av dessa har översiktligt beskrivits medan.
Jomsvikingarna anfaller i en hagelskur
Slaget utkämpades i en norsk fjord. På ena sidan stod norrmän som ville bevara sitt obe-
roende från den danske kungen, på den andra de beryktade jomsvikingarna, utsända av
den danske kungen. Jomsvikingarna var professionella soldater som levde i ett krigar-
samhälle. ungefär som kosackerna. I Norge hade man i det rika området runt Trondheim
gått man ur huse. Omkring 180 skepp hade samlats. Många var sannolikt långskepp med
upp till 20 årpar, men en stor del bör ha varit mindre med kanske 8 årpar eller färre.
Norrmännen leddes av den mäktige Håkan Ladejarl och hans söner. Jomsvikingarna
räknade 60 stora skepp.
Hur många deltog då i striden? Om man antar 60 man per skepp på Jomsvikingasidan
och på den norska 30 skepp med 60 man och 150 skepp med 20 man, blir totalen:
3 600 jomsvikingar mot 4 800 norrmän, sammanlagt 8 400 man i slaget. Siffrorna är
vanskliga men slaget vid Hjörungavåg torde ändå ha varit det största sjöslaget före år
1000. Utgången var en klar norsk seger, de jomsvikingar som inte lyckades fly stupade
eller togs till fånga.
DET NÄST STÖRSTA - SVOLDER ÅR 1000
Mot slutet av 900-talet gaddade Danakungen Sven Tveskägg, Sveakungen Olof Sköt-
konung och de norska jarlarna Erik och Svein ihop sig mot den norske kungen Olof Tryggvesson.
De sammansvurna lade sig i bakhåll när Olof Tryggvesson skulle segla hem efter ett besök
med hela sin flotta på nordtyska kusten. De sammansvurna lät en stor del av den norska
flottan segla ut till havs innan man slog till. I den kommande striden hade Olof elva skepp
varav flera var stora. Vi kan bara gissa på storleken av de sammansvurnas flotta. Olof kan,
som en grov gissning, ha disponerat 1000 man i striden. Som en ändå grövre gissning kan
antas att de sammansvurna hade 60 skepp med 60 man på varje, alltså 3 600 sammanlagt
och totalt 4 600 man i slaget. Striden slutade med ett totalt nederlag för Olof. Han kastade
sig i havet i stridens slutskede med skölden över huvudet, och sågs aldrig mera till.
Svärdsmonumentet vid Hafrsfjord
DET TREDJE STÖRSTA - HATRSFJORD ÅR 872
Bakgrunden till slaget var att fyra norska småkungar gjorde uppror mot Harald Hår-
fagre, som lyckats göra sig till en mäktig kung i Norge, dock osäkert exakt hur mäktig.
Styrkorna möttes i en norsk fjord och Harald vann en avgörande seger efter en hård
kamp.
Det finns inga uppgifter om antalet deltagare i slaget. Det verkar rimligt att anta att
Harald kunde få ihop 25 skepp och motståndarna kanske lika många. Sannolikt var
skeppen mindre på 800-talet än på 900-talet. Med 40 man på varje skepp deltog
2000 man i slaget.
Harald Blåtand anses vara kungen bakom vikingatidens trelleborgar som var uppförda
i Danmark och Skåne. De var ringformade och byggda av jordvallar klädda med trä-
stockar.
DEN FJÄRDE STÖRSTA HALS - CIRKA ÅR 970
På fjärde plats börjar osäkerheten bli riktigt stor. Slaget vid Hals, beläget vid Limfjorden
i Danmark får dock belägga placeringen. Den danska kungen Harald Blåtand hade stort
besvär med sin brorson kallad Guld-Harald eftersom han var rik. Blåtand ville helst slå
ihjäl Guld-Harald men visste att det inte skulle tas väl upp om han dräpte en släkting.
Håkan Ladejarl, en norsk herreman som då befann sig i landsflykt hos Blåtand erbjöd
sig att lösa problemet. Guld-Harald lurades till Limfjorden. Han seglade med nio stora
skepp. I Limfjorden väntade Håkan Ladejarl med tolv stora skepp. Det var alltså 21
skepp inblandade. Med 60 man på varje skepp blir det 1 260 deltagare i slaget. Slaget
slutade med fullständigt nederlag och död för Guld-Harald.
DEN FEMTE STÖRSTA - ÖRESUND, OMKRING 950-TALET
Någon gång, möjligen i slutet av 850-talet, utkämpade den norske kungen Håkan den
Gode en strid mot danska vikingar i Öresund. Danska vikingar hade härjat på norskt
område och Håkan beslöt sig för att slå tillbaka. Han gick till Danmark och stötte på elva danska vikingaskepp. Enligt de gamla dikterna som är våra källor hade Håkan endast
två skepp men anföll i alla fall. Danskarna besegrades i grunden och Håkan fick stor ära
av striden. Det var alltså 13 skepp som drabbade samman. Med kanske 60 man på varje
skepp blir det omkring 800 deltagare i striden. Slaget är ovanligt på två sätt. De flesta
vikingasjöslag utkämpades inomskärs, men det här ser ut att ha utkämpats på öppet
vatten i Öresund. Vidare kunde Håkan besegra en fiende med betydligt fler skepp.
Det kan möjligen ha varit så att Håkan hade professionella krigare ombord medan de
danska vikingarna endast var bra på att plundra.
Underlag: Pennan och Svärdet. Militärlitteraturföreningen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar