EN MEDARBETARE FYLLER 90 ÅR

En av våra medarbetare i den här bloggen har fyllt 90 år. Han har under alla år som
den här bloggen har varit igång hållit sig undan rampljuset. Han hör till de äldre i
Sherwoodskogen men han  hör fortfarande  till de mest produktiva medarbetarna. 
Nu vet ni hur han ser ut. Han vill inte att vi uppger hans namn och bostadsadress.

Alla vi övriga i redaktionen  vill gratulera honom på födelsedagen och önska honom
god hälsa  och all framgång framöver.

VAPENINDUSTRIN

                                                  DEN SVENSKA VAPENINDUSTRIN

Den svenska vapenindustrin 
har svårt att hitta kunder
om nån har nytta av stubin
och av ett muskedunder
då  blir det inte nån affär
så lyder nu beslutet
och fast logiken tveksam är
den hävdas oförtrutet.

Men på politiskt håll till slut,
om något alls skall säljas,
man tvingas fatta ett beslut
att några måste väljas,
så kunder för vår industri
skall vara neutrala
och några utvalda som vi
bedömer kan betala.

Å andra sidan kräver vi
att fritt få importera
det som skall sitta innuti
de vapen vi montera.
Så följer av vår politik
intressekollisioner
det höjes därför stark kritik
och bildas opinioner.

Skall vi ha kvar vår industri
den måste exportera
den stöder vår demokrati
om den får existera.
Dock ytterst gäller det moral
och själva våldsprincipen
så därför måste ju vårt val
ha denna inbegripen.

Om vi betraktar det som sagts
och allting inkluderar
till frågan världens tillstånd lagts
och detta sen summerar:
- Behåll ett tag vår industri
  förstärk dock köparleden
  och sälj åt var demokrati
  så gynnar vi bäst freden.

Robin

LITTERATUR I SHERWOODSKOGEN

Invånarna i Sherwoodskogen läser mycket böcker. Det är särskilt två författare de har
fattat förkärlek för, Alf Henrikson och Dan Andersson, på många sätt två motpoler i
svensk litteratur. Alf Henriksons verk karaktäriseras av en ljus livssyn och en över-
väldigande glädje inför kunskap och vetande. Dan Anderssons lyrik utmärks av kär-
leken till vildmarken, en mystiskt färgad religiositet och en mörk humor, och hans
prosa av ondskans och lidandets problem.

Dessa två författare har presenterats tidigare i denna blogg, men med hänsyn till det
stora antalet nya läsare gör vi det ännu en gång.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Alf Henrikson levde 1905-1995. Han föddes i Huskvarna och dog i Stockholm, Bromma.

Han är begravd på Huskvarna kyrkogård.

Alf var under en stor del av 1900-talet en ledande folkbildare och populärvetenskaplig

författare med särskilt intresse för historia  med kulturhistorisk inriktning. Dessutom

var han en uppskattad medarbetare i DN under ca 20 år. I många av sina arbeten sam-

arbetade han nära med tecknarna Birger Lundquist, och efter dennes död med Bengt

Berg. Alf var synnerligen produktiv. Det

beräknas att han skrev drygt 20 000 dagsverser i Dagens Nyheter.

Han har författat krönikespel och ett stort antal historiska verk, som

- Antikens historia I-II

- Svensk historia I-II
- Byzantisk historia
- Islands historia
- Dansk historia
- Biblisk historia
- A_Ö. En uppslagsbok. Denna skrev han
   vid 80 års ålder.
  Och ett 20-tal böcker med prosa och poesi.

Han var även mycket intresserad av mat.
Efter Fritiof Nilsson Piraten fick han ärva
tallrik nummer ett i Gastronomiska Aka-
demien, "De sjuderton", och var akadmiens
talesman till sin död.

PRISER OCH UTMÄRKELSER
- Ett flertal stipendier
- Litteraturfrämjandets stora pris
- Övralidspriset
- Ges professors namn
- Natur och Kulturs kulturpris
- Årets smålänning 1994
- mm mm 

 

Daniel "Dan" Andersson föddes 1888 i Skattlösberg i Grangärde socken i södra

Dalarna. Han avled 1920 i Stockholm och är begravd på Lyvikens kyrkogård i

Ludvika.

UPPVÄXT

Han föddes i skolhuset i Skattlösberg där fadern var folkskollärare. Modern var

också skollärare innan hon fick stanna hemma och ta hand om barnen.

Han växte upp under knappa förhållanden. Byn ligger i de så kallade finnmarker-

na, dit svedjefinnar kom för att bryta bygd. På sin fars sida hade han anor från

dessa finska nybyggare. Modern stammade från valloner.

Han lärde sig läsa och skriva före sexårsåldern. När han var elva kunde han tala

bra engelska och spela fiol. Vid 14 års ålder åkte han på egen hand till Amerika

för att hälsa på faster Sara och hennes Carl-Petter. Han arbetade hos dem och andra

släktingar under ett halvt år. Tanken var att hela familjen skulle följa efter honom

till Amerika. Men han skrev hem att de hade  det lika bra i Grangärde som här.

Därefter åkte han tillbaka till Sverige.

PUBLIKATIONER

Hans första publikation, han var då 14  år

gammal, blev "Brefkort från Grangärde

Finnmark", som trycktes i Bärgslagsposten
1903

1914-1915 läste Dan vid Brunnsviks folkhögskola. Från denna tid blev han verksam som

författare, skrev visor, dikter och berättelser som än i dag läses och sjungs i svenska hem.

Till exempel

- En spelemans jordafärd

- Helgdagskväll i timmerkoja

- Jungman Jansson

- Det är   något bortom bergen

- Tiggarn från Luossa

-  Till min syster

-  Vandraren samt ett flertal prosaberättelser som
Kolarhistorier, Det kallas vidskepelse, De tre hem-
lösa,  Berättelser från Amerika mm.

DAN ANDERSSON I MODERN TID

Dan Anderssons poesi åtnjuter bred folklig popularitet genom sin naturmystik och
gudssökan. Dan Anderssons liv har filmats, "En drömmares vandring" med Jarl Kulle
som Dan Andersson. Ett stort antal artister har framfört visor av  honom genom åren
som Hootenanny Singers, Gunde Johansson, Torstein Bergman, Staffan Hellstrand m fl.

1988 utgav Postverket två frimärken till 100-årsminnet av hans födelse.

Första veckan i augusti varje år hålls i Ludvika kommun en Dan Andersson-vecka
med aktiviteter med anslutning till hans liv. Några av oss i Sherwoodskogen deltog
ett år. Då avslutades veckan med en natt  vid en brinnande kolmila med sång, musik
och mycket kaffe och en och annan öl. Det regnade hela natten!

I Ludvika finns ett Dan Andersson-museum, öppet året runt.

DAN ANDERSSONS DÖD
Dan Andersson omkom i rum 11 på hotell Hellman i Klara i Stockholm 16 sept 1920.
Han var där för att söka arbete på tidningen Social-Demokraten. Hotellpersonalen
hade rökt med vätecyanid mot vägglöss men inte vädrat ordentligt. Klockan 1500
hittades han död i rummet tillsammans med en försäkringsinspektör från Bollnäs
som bodde i rummet intill.
Vid hans död var hustrun Olga (1889-1948) gravid i sjätte månaden och födde senare
dottern Monica (1921-2009).

AVSLUTNING
Till dessa båda författares ära och åminnelse, Alf Henrikson och Dan Andersson,
har eftervärlden bildat litteratursällskap till var och en. I Sherwoodskogen är vi 
medlemmar i båda. Sällskapen står öppna för alla som uppskattar deras författar-
gärningar.

Underlag: Egna kunskaper och Wikipedia

.

DJURVÄNNEN

Hur många oxar och grisar och får,
kycklingar, laxar med mera
som ner i magen på djurvännen går
om detta man bör ju fundera.

Vilka blir vänner och vilka blir mat,
valet syns enkelt att göra,
allt som kan hamna på djurvännens fat
vänkretsen kan ej tillhöra.

Kvar blir då hundar och katter och de
djur han bedömer som rara,
småfåglar vill han i vänkretsen se,
andra de bortjagas bara.

Djuren som utvalts skall kunna förstå
djurvännens osjälviskheter,
uppskatta vårdnaden som de kan få,
glädjas åt hans vänligheter.

Han snickrar holkar och lägger ut frö,
kattkorgen klär han med siden,
rådjur och harar får volmar med hö,
jaktbyten blir de med tiden.

Dubbelmoral, vad är kärlek till djur,
själviskhet är det väl bara,
ligger ej alls i den vuxnes natur,
barn blott kan djurvänner vara.

Eget

REAKTIONER PÅ GRETAS TAL I FN

16-åriga Greta Thunberg har fått känna av både ros och ris efter sitt tal under FN:s
klimattoppmöte.
Tysklands Angela Merkel tycker att Greta överdrivit och visat allt för stor pessimism.
Frankrikes miljöminister frågar sig om man kan "mobilisera med förtvivlan, nästan
hat?" Frankrikes Emmanuel Macron har tidigare uttryckt sin beundran för henne,
men tycker att hennes tal i FN var allt för alarmistiskt. Han irriteras också över att
Greta och 15 andra unga aktivister anmält Frankrike, Tyskland, Brasilien, Argentina
och Turkiet till FN för "förnekande av klimatvetenskap".

Donald Trump har kommit med en sarkastisk
kommentar till talet:
"Hon verkar vara en väldigt lycklig ung flicka
som ser fram emot en ljus och underbar fram-
tid. Så trevligt att se".
Trump har fått kritik för detta elaka yttrande
men han har annars undvikit att öppet kritisera
Greta så som Putin har gjort.

Rysslands Vladimir Putin ifrågasätter Greta,
"Hon är en manipulerad tonåring", säger han
till nyhetsbyrån Reuters, och tillägger att han
inte delar FN:s beundran för Thunberg.  "När
någon manipulerar barn och tonåringar för att
nå fördelar, då ska det bara fördömas", säger
Putin enligt Reuters och han fortsätter, "det är
extra illa om någon försöker tjäna pengar på
detta". Putin antyder vidare att han tycker att
Gretas kamp för lägre utsläpp är naiv. "Gå och
förklara för utvecklingsländerna", säger han, "att de borde fortsätta leva i fattigdom 
och inte vara som Sverige".

Så sent som 2017 förklarade Putin att han inte tror att människan ligger bakom klimat-
förändringarna. Han menade att det är omöjligt att stoppa dem eftersom det är kopplat
till jordens cykler och planeterna. Problemet är hur man skall anpassa sig till detta,
menade Putin då. Han sade då också att ett varmare klimat förr Rysslands del ingjuter
optimism. Till exempel kan det för sjöfarten bli möjligt att ta den så kallade Norra havs-
rutten från Europa till Asien via norra Ryssland.

Bland ryssar i gemen så är inte klimathotet
någon större fråga. Putin har själv tidigare 
skämtat om detta och sagt att klimatföränd-
ringarna gör att ryssarna kan spara in på
 pälsinköpen.
Det har demonstrerats i Ryssland också för
klimatet de gångna fredagarna. Men det har
inte rönt någon större uppmärksamhet.
Arsjak Makitjan, 22, startade en skolstrejk
under parollen "Friday for future", men har
varit ensam vid manifestationerna i Moskva.

Klart är att Gretas tal under FN:s toppmöte har skapat debatt världen över. Troligen
får Greta vänja sig vid att oftare bli motsagd i framtiden. 
Att klimatutvecklingen har kommit att inta en allt mer central roll i människors 
medvetande är helt säkert. Greta har förvisso bidragit till detta.

Underlag: Mats Larsson, Expressen, samt andra öppna källor.

TÅKERN - EN FÅGELSJÖ

Detta är en parodi på ornitologiska artiklar men kanske i första hand på radions
naturprogram. Greppet med allehanda påhittade fågelarter har utnyttjats av många
kåsörer och inte minst Povel Ramel. Vad som gör denna framställning av Alf Henrikson
så realistisk - bortsett från artnamn som korvbräckan, rosslan, rökpiparen - är den
topografiska beskrivningen, återgivningen av fåglarnas läten och hela tonen, utan
stilistiska överdrifter. Därför studsar man när man i förbigående upplyses om vips-
ärlans dåliga levnadssätt som karaktäristisk för arten.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Lättast når man Tåkern vid komministergården i Väversunda. Den ryktbara fågelsjön bör 
helst besökas om våren, då inget lövverk ännu skymmer utsikten, fjolårsvassarna alltjämt
står knallgula mot det blå vattnet och strandängarna alltjämt är våta och gyttjiga.
Lärkorna kvittrar då överallt över slätten, det lyser
vitt av simmande svanar i kanalerna mellan vass-
fälten, måsarna vandrar på alla åkrar bakom de
plöjande böndernas traktorer och flockar av brun-
aktiga gäss betar i det nyuppkomna gräset på kärr-
markerna. En och annan kråka vandrar på väg-
kanten och lyfter makligt med tunga vingslag när
människan nalkas.
Detta är allt vad den fåkunnige ser. Fågelkännaren
nöjer sig ingalunda med så litet. Hänsynsfull som han
är står han alldeles stilla i strandängens smältvatten som sakta sipprar in i stövlarna, och
det faller honom inte in att låna en båt och bege sig ut i fågelparadiset, ty han vet att där
häckar den skygga vassruggaren som nyss är återkommen från sina vintervisten i
Zimbabwe. Det är inte alls nödvändigt att staka dit
och störa, ty det vana örat åtskiljer lätt de olika lock-
ropen. Rosslan, mässlan och klyknäbbade kvisslan
låter höra sina anmärkningsvärda sissningar i busk-
vegetationen på de små öarna, under det att knagg-
soppingen och nejontrasten flyger av och an i den
översvämmade björkskogen vid sjöns västra strand
i väntan på sina honor, som anländer först i oktober.
Svarthövdade tullkryparen, den älskligaste av alla
vårt lands bälingar, spelar sitt vemodiga kjyck- kjyck-
kjyck ur ett bestånd av luddpaluster helt nära. Dess nära släkting ärtkryparen kan inte vara
långt borta. Även flera av vadarfåglarna har kommit. Fornpiparen, ladupiparen och den
egendomliga söderpiparen är redan i färd med bosättningsbestyren, dubbelpiparen piper
sitt dubbla pritt-pritt i en vassrand utanför kyrko-
gårdsmuren, och sumpskvättan ligger redan på
ägg, övergiven av sin make vilken ensam av Nor-
dens flyttfåglar vägrar att lämna Egypten i onödan.
Också rödbrusan, korvbräckan, mäsksötingen,
middagsbrusan, kurrhanen, väderknarren och den
sällsynta knorpan hälsar våren. Från trakten av
Rök  söder om sjön hörs  den lilla livliga rökpiparens
typiska dia-dia- hitzi-äh-äh. Till utseendet förväxlas
den ofta med bulfinken; den senare är dock brun på
övre vingtäckarna, varjämte den har en röd kvadrat
på undergumpen. Det sistnämnda är även fallet med bredstjärtade struttan, men denna har
rosenfjädrarna helt blå. En tredje fågel i denna grupp är vipsärlan som inte alls är någon
särla, utan närmast borde räknas till filfinkarna. Från dessa skiljer den sig dock genom
sitt dåliga levnadssätt och sina bleka stjärtpennor.
Lätet är ett utdraget glyh-krrr.
Endast efter mycket tålamod är det möjligt att få 
syn på flertalet av de nu nämnda vårfåglarna, endast
sällan lämnar de sina gömställen ute på sjön och
kommer inom synhåll för kikaren. Vida lättare är
det att få syn på simfåglarna. Svanarna simmar fullt
synliga på det öppna vattnet, och man urskiljer både
vrålsvan och gnölsvan förutom enstaka exemplar av
den gröna pepparsvanen, som endast gästar vårt land
i föbifarten, men knappast torde häcka här.
Måsarna visar heller ingen skygghet där de flyger över Renstads vassar på spaning efter
något ätbart. Utom den jämförelsevis vanliga sillpullan finns här så sällsynta arter som
hasselmåsen, zinkmåsen, falumåsen och Svenska Lloyds mås.


Endast den som själv har besökt Tåkern om våren
kan göra sig en föreställning om rikedomen av dess
fågelliv. Här förekommer inte endast vår inhemska 
faunas fåglar, ty sällsynta gäster som fikonsångaren
och väsgölingen förirrar sig tämligen ofta hit.

Det är detta som gör fågelkännarens liv så avundsvärt.

Ur "Sagor" av Alf Henrikson

TYSKLANDS NATIONALDAG

Vi i Sherwoodskogen sänder alla våra tyska vänner de allra bästa välgångsönskningar
på er nationaldag 3 oktober. Årets Oktoberfester torde vara inne på sista veckan nu.
Hoppas årets kalas runt om i landet blev lika glada och gemytliga som vanligt och att
årets öl är lika gott som fjolårets.

Vi sänder er våra allra bästa hälsningar genom

Robin och Marion

OKTOBER

Oktober är årets längsta månad, en timme, eftersom vi i oktober återgår till vintertid
(normaltid). 

Månaden har många namn:      Sverige  slaktmånaden
                                                      Danmark saedesmånaden ( sådden )
                                                      Tyskland vinmånaden (borde kanske heta ölmånaden)
                                                      Finland slaskmånaden
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

I oktober ser vi bofinken och sädesärlan flyga iväg söderut. Några starar följer med 
men inte alla. Kvar vid Hornborgarsjön hade vi i dagarna cirka 10 000 tranor. I början
av april  räknade man in inte mindre än 27 000 tranor, nytt rekord.

Ute i naturen ikläder sig lövträden sina vackra höstfärger. Löven börjar hopa sig i villa-
trädgårdarna. Ännu finns det mycket svamp att hämta i skog och mark. Många har
kanske tagit fram spaden för att gräva upp kryddlanden innan tjälen kommer.
Vad kan vi vänta oss för väder?

Dagen  har minskat till 10 timmar i  Skåne, nio och en halv timme i Svealand och
drygt 8 timmar  i Lappland.

VAD HÄNDER I OKTOBER
Sista veckan i september och första 
veckan i oktober startar Oktober-
festerna runt om Europa, men framför 
allt i Tyskland. Den som inte deltagit 
i en Oktoberfest nere i Bayern bör 
allvarligt överväga att delta någon gång.
 Det är, minst sagt, en storslagen fest, 
kolossal är ett lämpligt ord.

ALMANACKAN

Oktober 1  Internationella världsdagen
               2  Skyddsänglarnas dag
               3  Tysklands nationaldag                                       
               4  Djurens dag
               5  Internationella lärardagen
               7   Internationella barndagen
              10  Världsdagen för mental hälsa
              16  Världslivsmedelsdagen
              17 Internationell dag mot fattigdom
              27  Vintertid
              31  Halloween

MÅNADENS CITAT
Lichtenberg
De människor som inte har tid uträttar minst
Albert Einstein
Fantasi är viktigare än kunskap
Okänd
Havet blir större av en enda droppe
Fliegende Blätter
Dina ord skaffar dig fler fiender än dina gärningar
Aristoteles
Ingen kan älska en människa som man är rädd för

BONDEPRAKTIKAN,tryckt i år
Nu skall man plöja och Rågen slå
Med nytt Vin man Faten fylla må
Nu kölden mot oss skrida
En Kakelugn oss icke lida

Underlag: Wikipedia
                   De äldste i Sherwoodskogen
                   Cirka Nitti i Nikkaluokta

SVENSKA KURVOR

Det är en och annan här i Sherwoodskogen som frågar sig vad SVT Nyheter egentligen
sysslar med. Nu har ett par av damerna där dragit igång en utredning om svenskarnas
kurvor, vägkurvor alltså. Med hjälp av främst Trafikverket har man kommit fram till att
det finns kurvor på de svenska vägarna och att många av dessa är branta, snäva och
farliga. Vilka kriterier de använt för sin granskning är inte känt men uppenbarligen har 
de utgått ifrån att alla vägtrafikanter håller den maximala fart som är tillåten i anslutning
till respektive kurva. Håller man denna fart kan vissa kurvor vara för snäva och rentav
farliga. Men vi frågar oss, vilka trafikanter håller 
max  fart i alla kurvor, tydligen alltför många.

Vi trodde faktiskt att trafikanterna  är 
skyldiga att anpassa farten efter omständig-
heterna, väg-, väder- , ljusförhållanden och 
annan trafik. Råder speciella förhållanden 
vid någon särskild kurva måste naturligtvis 
varningsmärken ange detta och eventuellt
måste kanske maxfarten sänkas.
Orsakerna till att olyckor  sker i                                                              Kungens kurva 1946
anslutning till kurvor är uppenbarligen att 
denna utmärkning saknas och att många åker för fort.                                                                                        
HUR ÄR DET MED RESPEKTEN FÖR FARTGRÄNSERNA? 
Tydligen är det så att många har börjat tappa respekten för fartskyltarna som vägarna
ibland kryllar av. Orsakerna till detta är nog att trafikanten många gånger inte ser något
logiskt samband mellan vägens beskaffenhet och vägavsnittets fartgränser. De flesta har kanske provat vad det innebär att på E4, till exempel längs flygets vägbaser i Småland, konsekvent hålla angivna maxfarter, som regel 110 km/t. 
Bortsett från lastbilar och bussar med färdskrivare, blir man omkörd av i det närmaste 
alla medtrafikanter, man upplever sig själv som ett väghinder. 
Detta måste väl rimligen tyda på att maxfarten är för lågt satt . 
120 km/t vore många gånger en lämpligare fart, den tycks de flesta gilla och acceptera
på bra vägar. Anser Trafikverket att fartgränserna är rätt satta på den här typen av 
vägar, så bejakar man samtidigt det orimliga i att snart sagt varenda trafikant borde
bötfällas och efter upprepade förseelser fråntas körkortet.
Maxfarten, om den är rätt satt, skall innebära att inga överträdelser får ske.
På många vägavsnitt har man numera höjt maxfarten till 120 km/t vilket är bra, men
i tätorterna är det fortfarande kaotiskt. Där kan men som bekant möta skyltar med
fartgränser från 20 till 80 km/t.

Damerna på STV Nyheter och beslutsfattarna i Trafikverket, ta er en funderare på detta!

Underlag: Körkortsinnehavare i Sherwoodskogen

                           

ROLIGT FRÅN LÄSEKRETSEN

Då och då inkommer glada bidrag från läsekretsen. Vi har valt ut några som vi hoppas
att många skall uppskatta. Vi börjar med en nyskriven limerick.


MALENA
Till min  flickvän, hon hette Malena,
sa jag, jag vill vara allena,
hon i avskedets stund
sög  sig fast vid min mun
och hängde och dingla med bena.

Och sedan några historier ur det så kallade verkliga livet:

PÅ DANSBANAN
- Varför dansar ni inte, min herre?
        Nej, min fru är död.
- Jamen, bjud upp någon annan då!

Jennifer Oscarsson, Åsbro

EFTERMÄLE
Först efter min död kommer omvärlden att
upptäcka vilken man jag varit, sa Valdemar.
- Nåja, svarade hans fru, men då är du  ju i säkerhet.

Rune Ruthberg, Södertälje

ROMANTIK
Jag  träffade min hustru på en dansrestaurang.
- Det låter ju romantiskt!
- Nä, inte alls. Jag trodde hon var hemma
 och passade ungarna.

Karl Angshult, Liatorp

FULL FART
Två kommunalarbetare stod och lutade sig mot
sina spadar. Plötsligt lyfter den ene på sin spade 
och slog ihjäl en snigel.
- Varför slog du ihjäl snigeln, frågar kompisen?
- Jag ville inte ha den jäkeln rännande kring benen
hela tiden.

Monica Schöld, Jönköping

MAMMA FÖRKLARAR
Mamma, sa lille Bertil, varifrån kommer jag?
Mamma tog Bertil i knät och förklarade
noga hur små barn kommer till världen,
inga detaljer utelämnades.
- Förstår du nu varifrån du kommer, Bertil?
- Javisst, mamma. Men vad skall jag säga till
min klasskompis Bengt? Han säger att han
kommer från Sundbyberg.

Björn Edvinsson, Haninge

Underlag: Dagspress




    -

GRETAS TAL VID KLIMATTOPPMÖTET

Greta Thunbergs segling till USA och FN:s klimattoppmöte har väckt uppmärksamhet 
världen över. Ceneralsekreterare António Guterres har före mötet sagt nej till långa tal
och ja till konkreta handlingsplaner som leder till minskade utsläpp av växthusgaser.

-- Om vi inte snabbt förändrar vårt sätt att leva hotar vi livet självt. Glaciärer smälter
och korallrev dör. Skogsbränder härjar och tillgången på vatten sinar. Stormar blir mer
intensiva och frekventa. Jag har sett det med egna ögon, inledde Guterres mötet.

Greta Thunberg var personligen inbjuden till mötet och gick till talarstolen direkt efter
generalsekreteraren. Konferenciern frågade 16-åringen vad hon hade för budskap till
världsledarna i församlingen. -- Mitt budskap är att vi har ögonen på er, inledde hon
och fick applåder och skratt. Men stämningen förändrades snabbt i salen. Greta Thunberg
höll talet samtidigt som hon pressade bort arga tårar:

--Allt det här är fel. Jag borde inte vara här uppe. Jag borde vara i skolan på andra sidan 
havet. Ändå kommer ni till oss ungdomar för hopp. Hur vågar ni? Ni har stulit mina 
drömmar och min barndom med era tomma ord.  Ändå är jag en av de lyckliga.
Folk lider. Folk dör. Hela ekosystem kollapsar. Vi är i början av ett massdöende -
 och allt ni kan prata om är pengar och
 
 sagoberättelser om ständig ekonomisk 
tillväxt. Hur vågar ni?
I över 30 år har vetenskapen varit kristall-
klar. Hur vågar ni fortsätta titta bort?
Ni kommer hit och säger att ni gör tillräck-
ligt, medan politiken och lösningarna som
behövs inte är i närheten av vad som krävs.
Ni säger att ni hör oss och förstår allvaret.
Men oavsett hur ledsen och arg jag är kan 
jag inte tro på det. För om ni verkligen för-
stod situationen och ändå struntade i att 
agera skulle ni vara onda. Och jag vägrar
att tro att ni är det.

Hon fortsatte sitt tal med att ge exempel på vad som krävs för att hålla uppvärmningen
nere under 1,5 grader. Avslutningen av hennes tal:

Inga planer som presenteras här i dag kommer att ligga i linje med vad som krävs. 
För dessa siffror är för obekväma för er.
Ni är ännu inte tillräckligt mogna för att säga som det är.
Ni sviker oss. Men unga i dag har börjat förstå ert svek. Alla framtida generationers ögon
är på er. Om ni sviker oss kommer vi aldrig att förlåta er. Vi kommer inte låta er komma 
undan. Här och nu drar vi en gräns. Omvärlden har vaknat och förändring är på väg
vare sig ni vill eller inte. Tack.

Talet ledde till en uppsjö av hyllningar i hela världen - bland annat från Frankrikes
president Emmanuel Macron. Skådespelaren och aktivisten Alyssa Milano, som anses
vara skaparen av Metoo-rörelsen, berömde Greta inför sina 3,6 miljoner följare på
Twitter: "Vi är välsignade som har den här krigaren som kämpar för den mänskliga 
anden", skriver Milano. Många var påtagligt berörda av Gretas tal.
Brittiska nyhetskanalen Sky och flera andra internationella kanaler visar klipp
där Greta Thunberg med eld i  blicken betraktar Donald Trump.












Underlag: Massmedia, bl a Expressens New York korrespondent Tomas Kvarnkullen
                   

SVENSK VÄLFÄRD?

Författaren och samhällsanalytikern Nima Sanandaji har intervjuats av Svenska Dag-
bladets Catarina Kärkkäinen. Intervjun har fått rubriken "Vi får inte så mycket för
våra skattepengar".
Nima Sanandaji är av kurdisk härkomst. Han kom till Sverige från Iran som 8-åring.
Familjen Satandaji härstammar från en av de mest inflytelserika landägarfamiljerna
i 1700-talets feodala Persien. Han har en gedigen forskarbakgrund från Cambridge
och Chalmers. Han är teknologie doktor vid KTH. Han är utgivare av ett flertal debatt-
böcker av socialpolitiskt slag mm och av media utpekad som en av vårt lands mest
inflytelserika debattörer.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

DEN NORDISKA VÄLFÄRDSMODELLEN

Du säger att vår välfärdsmodell är en myt. Varför?

De nordiska länderna har många attribut som andra länder också skulle vilja ha. Det
handlar om hög levnadsstandard kombinerad med ekonomisk jämlikhet, välfärd och
sociala utfall som lång livslängd. Internationellt har det under årtionden använts som
argument för socialism. Efter kommunismens fall seglade de nordiska länderna upp
som det enda återstående argumentet för att socialism i någon form faktiskt fungerar.
Det enda nordiska land som verkligen har testat socialism är Sverige - med löntagar-
fonderna. Jag vet inget exempel på sämre ekonomisk politik i ett demokratiskt land
i modern tid, säger Nima.

NORDENS EKONOMISKA HISTORIA

Nordens ekonomiska historia är det kanske bästa exemplet på att fri ekonomi fungerar
bra. I början av 1900-talet har Sverige ett mycket liberalt system med låga skatter och
en begränsad offentlig sektor. Vi får IKEA, Dafgårds och andra företag. När den
stora depressionen kommer förväntar vi oss inte att staten skall lösa krisen utan
marknaden. Därför klarar vi oss bättre än till exempel USA. Men sedan skedde över-
gången till ett högskattesamhälle. Vid en undersökning 1981-1984 visade det sig att
nästan 82% av svenskarna ansåg att det aldrig är försvarbart att ta emot  offentliga
förmåner som man inte hade rätt till. 1999-2004 gav endast 55% samma svar. Vad
hade hänt? Utvecklingen visar att välfärdsstaten långsamt bryter ner normer om
arbetsmoral och ansvarstagande. I forskningen ser man att en generös välfärdsstat
leder till att invånarna långsamt anpassar sina normer och beteenden. Efter några
generationer har den generösa välfärdsstaten och de höga skatterna brutit ner delar
av den unika ansvars- och arbetsmoralen i Sverige.

VAD KOMMER DESSA VÄRDERINGAR IFRÅN

Vår del av världen har varit svår att leva i. Klimatet var oförlåtligt mot de som inte
arbetade hårt för sin överlevnad. Aristoteles noterade för 2000 år sedan att människor
i norra Europa har starkare arbetsmoral än de från södra Europa. Kyros den Store,
den störste av de persiska storkungarna sade vid ett tillfälle att från hårda länder
kommer hårda  människor. I Skandinavien ägdes jordbruksmarken primärt av själv-
ägande bönder, inte av ett fåtal adelsfamiljer. Man hade alltså starka ekonomiska skäl
till att arbeta hårt, både för att man fick behålla det man tjänade och för att man inte
riskerade att dö av hunger eller köld om vintern.

Till och med regeringen Löfven har kommit till insikten att skatter kan få en negativ
verkan på ekonomin. Nu har Sverige kommit till ett läge  där skattehöjningar är så 
skadliga eller ineffektiva att höjningar av den lägsta marginalskatten knappast ger
någon höjning av de offentliga intäkterna alls. Sverige skulle i stället behöva skifta
till ett system med privata obligatoriska försäkringar, till exempel av nederländsk
modell.

VAD BEHÖVER SVERIGE GÖRA

Det primära är att normalisera skatterna. Om man jämför Sverige med övriga
Europa blir det klart att länder med lägre skattetryck har motsvarande nivå på
välfärden. Sverige har inte världsledande universitet och högskolor, utbildning
eller tillgänglighet inom vården. Vi får inte så mycket för pengarna, många
betalar hellre privat. Sverige har gått ner från ett skattetryck på 50% av BNP år
1990 till 44% i dag. Målsättningen bör vara 35%.
Sverige är ett mycket välfungerande samhälle bortom det offentliga. Hushåll och
familjer fungerar bra och även företagen. Det är bara den offentliga sektorn som
inte fungerar, Den rationella analysen blir att den offentliga sektorn skall minskas
och den privata stärkas.

Vi  behöver bygga upp kunskapssamhället igen och återgå till lärarledd utbildning.
Till sist tror jag, säger Nima, att högskolor som Chalmers och KTH har varit av-
görande för Sveriges kunskapsnivå. Nästa regering bör fundera på hur vi skall
bli lika bra som Oxford och Cambridge.
Sverige har fortfarande det mest kunskapsintensiva näringslivet i hela EU. Snart
går vi om Schweiz. Men för att behålla den positionen måste saker göras.
Enligt min mening, säger Nima, "back to basics", sänk skatterna, bygg upp
kunskapsskolan och stimulera en industriell renässans.

Underlag: SvD efter ett uppslag från Torö- redaktionen

TINGSTÄDE TRÄSK

VIKINGABRON
Många av våra läsare kanske redan har hört
att världens längsta vikingabro är färdigbyggd.
På Själland i Danmark har en 700 meter lång
vikingabro färdigställts efter tre års jobb. Bron
är byggd i ek och med enbart tidsenliga verktyg
och arbetskraften har främst utgjorts av frivilliga.

Det är i danska Albertslund, några mil väster
Köpenhamn, som bron har byggts. Det är en his-
torisk plats där man tidigare funnit rester från
bosättningar från vikingatiden. Här fanns tidig-
are också en bro som sägs ha varit uppförd av
Harald Blåtand. Han var kung av Danmark
och tidvis också av Norge. Han införde kristen-
domen i Danmark.Han har fått ge namn åt
2000-talets kommunikationsstandard Bluetooth.
Han dog omkring år 985.

TINGSTÄDE TRÄSK
Någon frågar sig kanske vad har vikingabron
och Tingstäde Träsk med varann att göra?
Bara drygt 100 år efter Harald Blåtands död
bygger gotlänningarna ett nog så märkligt
minnesmärke som Harald Blåtands bro, näm-
ligen Bulverket, en träfästning i Tingstäde
Träsk på norra Gotland. Bulverket byggdes på
1130-talet. Rester av fästningen kan ses genom 
sjöns vatten än i dag.

BULVERKET
Namnet Bulverket är besläktat med engelskans
"bulwark" som är en form av försvarsanläggning
så också med svenska ordet bålverk..
Sannolikt byggdes fästningen ute i vattnet för
att kunna skydda befolkningen från landstigna
angripare. Vilka dessa kan ha varit har histori-
kerna inte lyckats klara ut.
 Bålverket bestod av fyra längor med hus och förrådsbyggnader
som varit placerade på en kvadratisk plattform och där varje sida mätte 170 meter. Fyr-
kanternas hörn var orienterade i de fyra väderstrecken. I anläggningens mitt fanns en
öppen skyddad vattenyta med bryggor där man sannolikt skulle förtöja sina båtar. 
Bulverket hade i försvarssyfte omgärdats av en cirkulär krans av pålar som var nerslagna
i sjöbotten. Bitvis sträckte sig den här nästan 50 meter ut i  vattnet och den var till största
delen försedd med dubbla rader stockar.

Totalt hade det gått åt ca 25 000 stockar, mest av tall, vilket motsvarar cirka 50 hektar
skog. Antalet dagsverken som gick åt för att bygga Bulverket har beräknats till ca 38 000. Byggtiden har man beräknat till ett år, vilket skulle betyda att ungefär hundra man var
sysselsatta med detta under året. Uppenbarligen var stora delar av norra Gotland
involverade i det här projektet så länge det pågick.
Eftersom Tingstäde Träsk har en gynnsam sedimentation blev Bulverkets rester konserv-
erade och de fynd som man tagit upp har varit i mycket gott skick.
Bulverkets livslängd uppskattas till cirka 50 år. Varför det övergavs är inte känt. Det kan
ju helt enkelt ha berott på att hotet mot ön hade avtagit av någon anledning och att
fästningen därför inte behövdes längre och att den därför förföll.

UPPROP
Artisten och vikingafantasten
Martin "E-type" Eriksson säger
till SVT när nyheten om den 
danska vikingabron släpptes:
- Varför inte återskapa Bul-
verket i Tingstäde Träsk och ha 
marknader där. Det skulle bli
enormt populärt. Kunde danskarna 
så kan vi", säger han.

Om några av läsarna av denna
blogg känner likadant som Martin "E-type" Eriksson, hör av er till denna bloggs redaktion. 
Kanske går det att skapa en nationell uppslutning kring denna idé  om den är 
tillräckligt uppskattad.

Underlag: SVT, Wikipedia och gotlandstidningar.