GUSTAF MANNERHEIM

Just i dag, den 6 december, firar man i Finland landets nittiosjätte
självständighetsdag. År 2017 firar man 100-årsjubileum.
Ingen annan person kan så nära förknippas med Finlands kamp för
självständighet som Gustaf Mannerheim.

FINLANDS SJÄLVSTÄNDIGHETSKAMP

Mot alla odds lyckades Finland, med tyskt stöd krångla sig
loss från Ryssland 1917. Ryssland var då kraftigt försvagat.
Ryska inbördeskriget var nära förestående och pågick fram 
till 1023. I Finland pågick kampen mellan de ryskstödda 
"röda" och de "vita" 1917-1918.  Mannerheim utsågs
1918 till högsta befälhavare över de "vita" skyddskårerna,
senare finska armén. De "vitas" seger var klar i maj 1918 
varefter intåget i Helsingfors kunde ske. Segern under-  
lättades av tysk hjälp. Som riksföreståndare 1918-1919 
lyckades Mannerheim få ententmakterna att erkänna Finlands
 oavhängighet.

KRIG OCH SKADESTÅND

Vinterkriget 1939-1940 var för Finlands del en fråga om överlevnad.
Landets räddning var en överlägsen stridstaktik och de finska soldaternas
vintervana.
Under andra världskriget utkämpade Finland tre krig, två mot Sovjet
och ett mot Tyskland. 1944 tvingades Finland för andra gången att
lämna Karelen till Sovjet. 400 000 karelare fick evakueras västerut.
Efter fredsslutet ådömdes landet ett stort krigsskadestånd, vilket
är helt betalt.

GUSTAF MANNERHEIMS KARRIÄR

Han började sin officersbana i ryska tsar-armén. Han deltog i
rysk-japanska kriget och senare i första världskriget.
Han utsågs till högste befälhavare för de "vita" 1919, till
riksföreståndare 1918-1919, fältmarskalk blev han 1933
och marskalk av Finland 1942. Under vinterkriget var han
landets överbefälhavare. 1944 valdes han till Finlands
president. Han behöll detta ämbete i två år.
Han avled i Schweiz 1951, 84 år gammal.