HENRI DE TOULOUSE-LAUTREC

BIOGRAFI

Henri Marie Raymond de Toulouse-Lautrec-Monfa, född 24 november 1864 i Albi, död 9
september 1901 i Malromé, 36 år gammal.
Han föddes i en aristokratisk familj, som son till greve Alphonse de Toulouse-Lautrec. Han var
fysiskt svag och bröt båda benen vid olyckor 1878-1879 och blev därefter invalidiserad.
Han studerade måleri i Paris 1882-1885. Där träffade han van Gogh. De tog starka intryck av
varandra.
En monografi över honom brändes av nazisterna vid ett bokbål 1933.

KONST

Toulouse-Lautrec kände till impresssionismen
men hans tidiga verk står närmare Monet,
Degas och affischkonstnären Jules Chéret.

Liksom Degas studerade han olika sidor av
 vardagslivet- kapplöpningsbanor, musik-
och danssalonger, kabaretlokaler osv.

Hans intresse för exotiska silhuetter dominerar
hans studier från Moulin Rouge, Cabaret
Aristide Bruant. Typiska verk är Moulin-
Rouge - La Goulue och Jane Avril med sina
grälla färger, centrala belysning och kreftiga
konturer.

Toulouse-Lautrec var en centralfigur i de
kretsar som han avbildade, och en intimitet
utmärker flera målningar.

I likhet med Degas arbetade han med många
olika tekniker, som han dessutom blandade
fritt med varandra.

Hans berömmelse som grafiker hade etablerats
med hans tidigaste affischer och litografier
1891-1892.
Hans ymniga produktion minskade i takt
med att hans hälsa försämrades(ca 1896)
och hans sista målning, Granskningsjuryn
1901, ansedd som ett misslyckande att finna
nya vägar för måleriet, avslöjar hans psykiska
och fysiska utmattning.

Hans verk inspirerade Seurat,  Rouault,  van
Gogh med flera och hans korta karriär är ett
viktigt uttryck för den" fin de siécle-intensitet"
(sekelsluts- hysteri ) som svepte över Europa vid
sekelskiftet och som också kan studeras i Picassos
 tidiga verk.

 Underlag: Wikipedia