OKTOBER 2024

I oktober, som förr vi kallade slaktmånaden, ser vi bofinken och sädesärlan flyga bort alltmedan vi höstgräver vår täppa, om vi har en sådan. Äppelträden och syrenen fäller sina löv efter att björk, asp och rönn har gjort detsamma. 

Dagen har minskat till  ungefär tio timmar i Skåne, nio och en halv i Svealand och något över åtta i Lappland. Oktober betyder åtta på latin. men här hos oss är oktober den tionde månaden.

 Men det kommer nog aldrig att ändras. Det visar slentrianens starka makt.

Gunnar Wennerberg skriver i "Gluntarna":

"Ack om du hjärta har

flyende sol, dröj kvar!"

CALIXTUSDAGEN 14 oktober.

Dagen ansågs förr vara den första vinterdagen. Om det regnade på Sankt Gallus dag den 16 oktober var det ett bra tecken på kommande års grödor. Man menade att till och med på hälleberget skulle kornet slå rot, men skulle dagen vara torr skulle man bara så "där vattnet har stått förr".

BRITTSOMMAREN

Dagen infaller omkring 7 oktober, den Heliga Birgittas dag. Dimmig höst ger en mörk vinter, hette det. Rikligt med ekollon, bokollon och kastanjer tydde på en kommande sträng vinter.

Oktober var också flyttmånad för tjänstefolk. Innan man började på en ny plats skulle man ha en frivecka mellan 24 oktober och 1 november.

SERVERINSDAGEN 

var uppkallad efter biskop Sören i Köln, död år 400 e. Kr.. Han räknades som årsväxtens skyddspatron. Ända fram tiil våra dagar har danska bönder firat den danska "bondehelgen" till minne av biskop Sören den 23 oktober.

LÖVFÄLLNINGEN

När höstdagarna blir kortare än nätterna och temperaturen sjunker ändras trädens funktion. Vattentransporterna upp till trädkronan upphör. Vid lövfällningen tar träden upp all näring från löven och flyttar över den till stammen. Vid frosten försvinner klorofylet från bladen och andra färgämnen slår igenom. Den röda färgen uppstår när stärkelsen förvandlas till socker. Eken och boken fäller sina löv sist.

DAGGMASKAR

 

Daggmaskar hämtar nedfallna löv och drar ner dem i jorden. Den får på detta sått ner energi som finns kvar i bladen och som så småningom omvandlas till näring åt växtligheten. En del daggmaskar lägger ägg i oktober. De är tvåkönade och möter vintern  nere i jorden där de  parar sig. Daggmaskens maggördel utsöndrar slem i samband med parningen. De befruktade äggen samlas där och utvecklas. De flesta daggmaskar tillbringar vintern på frostfritt djup nere i jorden.

FÅGLAR

Många rovfåglar strömmar till Sveriges sydspets i månadsskiftet september - oktober, ofta vråkar, ormvråkar och fjällvråkar. Man har räknat uppemot 1000 ormvråkar som flugit över Falsterbo samma dag. Hökar, kärrhökar, falkar och till och med örnar har setts sträcka på olika platser platser i landet.

Stararna flyttar i glesa förband. Deras läten underlättar säkert sammanhållningen i deras stora flockar. Många övervintrar runt Östersjön men många i länderna runt Engelska kanalen.

 

GRÄVLINGEN

Den äter sig fet innan kylan kommer. Sedan kryper den in i sin gryt men först när det är städat därinne. Den börjar alltså med att krafsa rent . När det är rent drar hon in så mycket årsgräs som hon kan få tag på. Hon kryper då in baklänges med gräset mellan framtassarna. Hon bäddar sedan och lägger sig. Tidigare har hon gjort iordning ett avträde utanför. Flera grävlingar ligger ofta i samma gryt. Är det bra väder ute händer det att de tar sig en promenad, men för det mesta sover de.

Bondepraktikan säger så här om slaktmånaden oktober:

Nu ska man plöja och Rågen så,

Med nytt Vin man Faten fylla må,

Nu månd´  Kölden till oss skrida,

En varm Kakelugn kan jag väl lida.

  

Underlag: Ur "Årsspraktika" av Britt-Marie Hallbert och ur "Om allt möjligt"  av Alf Henrikson.