måndag 16 september 2013

DROTTNING VICTORIA

Victoria var drottning av Storbritannien och Irland under många år, från
1837 till 1901. Det var en tid av en exempellös kolonial expansion och
maktutvidgning för Storbritanniens del. Under sina sista årtionden som
regent titulerades hon också kejsarinna av Indien. 1840 gifte hon sig med
sin kusin Albert av Sachsen-Coburg-Gotha. Vår kungs mor, Sibylla, var 
kommen från samma furstehus. Albert dog 1861. De fick nio barn tillsammans,
däribland hennes efterträdare som regent, Edvard VII.
I synnerhet för den engelska medelklassen kom hon att framstå som ett
mönster av maka och moder, en plikttrogen och arbetssam statschef och
en symbol för Englands framsteg inom många områden. Hon har kommit
att symbolisera mer än ett halvt århundrade på ett sätt som gör henne
unik i världshistorien. Hela epoken brukar benämnas efter hennes namn
- den viktorianska eran. Under drottning Victorias tid var det bra att vara
britt. Gud var engelsman, och under några få decennier skapades ett
imperium över vilket solen aldrig gick ner. När drottningen efter 60 år på
tronen firade sitt diamantjubileum 1897 härskade hon över en fjärdedel
av jordens befolkning.   

I SLOTTET WINDSOR
Drottning Victoria gick till sitt kök en afton då allt var frid.
Där ville hon baka åt Albert en munk på sin lediga tid.
Hon framtog socker och vetemjöl, hon smorde en form
med svål.
Då kände hon plötsligt en spanande blick från köksdörren
genom ett hål.
Barskt gick hon och öppnade dörren, och då stod där
en gammal lakej.
Och hon sade: Hvi står du och gapar på Oss, din ohering,
skäms du ej!
Men den gamle lakejen med frimodig blick, han
genmälde allvarligt så:
Här står jag sen Edward Bekännarens tid,
och här kommer jag alltid att stå.
Jag tillser av ålder och urminnes hävd
genom köksdörrens särskilda hål
att ingen strör gift i en drottnings pastej
eller mördar en prinsgemål.
Jag skall granska var pudding och blanc-mangé
inför tänkbara upprorsförsök.
Och drottning Victoria yttrade: Well!
och lämnade slottets kök.

Källor: Wikipedia, NE och H-sällskapets bok Kungligt  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar