lördag 14 september 2013

DRYCKJOM

Dryckjom i Alf Henriksons tappning.

MJÖD

Vikingar nödgades nöjas med mjöd
i avsaknad av öl och vin.
Mjöd är en dryck som är tämligen död,
det var vatten med honung av bin.
Den stod ute och jäste i fyrtio dar
och smakade slapphänt och blött.
Men en viking var oftast en blodtörstig karl
och sådana tycker om sött.

BURKÖL

Vinet besjunger i evighet
mången gentil fyllerist.
Men ingen av burköl har blivit poet,
det är då sant och visst.

MORGONKAFFET

Innan morgonkaffet fanns
på Napoleons tid eller så,
begynte svenskarna dagen med öl
och var undernärda ändå.
De raglade ut på åker och äng,
först till dagvardens sup kom de hem.
Geijer diktade "Odalmannen"
till ovansklig ära för dem.

SPRITENS PRIS

Vredens druvor smakar den törstige på,
av druvornas vrede drabbas han dagen därpå.

GLAS

"Glas", berättar på 1500-talet Olaus Magnus i sin Historia om de nordiska folken.
"Glas brukas icke alls eller åtminstone högst sällan på nordbornas bord för de
drucknas överdåds skull, ty de skulle anse det som ett nöje att få krossa glasen,
och dessas skärvor kunna genom att skära av senorna icke blott ge obotlig
vanförhet i en arm utan också ögonblicklig död. Sådan fara löper man icke med
granmuggar. Av dessa kunna beskänkta män slå sönder ett tjog med ett enda slag."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar