I Mars hör vi lärkan sjunga, ser istapparna droppa, känner att vårdagjämningen är i antågande.
Dagen blir tolv timmar lång i Skåne, tolv timmar lång i Svealand, tolv timmar lång i hela stora
Lappland.
Inte sörjer vi över att månadens namn är krigs-
gudens namn. Ett prästkollegium på tolv personer
vandrade omkring i det antika Rom varje år i mars
månad, klädda i sällsamma kostymer med höga
struthattar och trummande på heliga sköldar under
avsjungande av åldriga hymner som de inte själva
begrep. De offrade även till Mars på hans altare
på Marsfältet, en gris, ett får och en tjur, och offret
kallades suovetaurilia vilket betyder grisfårtjur.
BONDEPRACTICAN, tryckt i år
Mars månad säger:
Jag beskärer mina Trä i Thor
Plöjer då till min Åker och Jord
Denna månad låt intet blod
Bad och svett är då mig god.
I Mars månad skall man sig ofta tvätta och bada, och är godt att bruka söt Drick, som Mjöd
och annat sådant, men vakta dig väl för kall Drick. Det är godt att åderlåta, dock inte på
din Tummelfinger, bruka Ruta och Poleja om morgonen bittideligen.
VASALOPPET
Första söndagen i mars går Vasaloppet av stapeln. Några märkesår:
1923 Margit Nordin, gymnastikdirektör från Grängesberg, deltog som första kvinna i Vasaloppet,
tid 10. 09. 45. Det dröjde till 1981 innan reglerna ändrades så att kvinnor ( utan
lösmustasch) fick delta legitimt.
1925 Sveriges Radios första direktsändning från målet. Vid mikrofonen Sven Jerring.
1935 Endast 42 startande av vilka 41 tog sig i mål. Det var 30 grader kallt.
1958 Ekströms blåbärssoppa introduceras.
1967 Tidtagningen automatiseras. De tävlande får ett plastkort fäst vid nummerlappen.
2006 Nästan 1500 kvinnor deltog. I damklassen segrade Kerryn Petty, IFK Mora på
tiden 4. 17. 02.
2009 Vasaloppets sommarvecka blev verklighet med VasaStafetten och CykelVasan.
2010 Nytt deltagarrekord. 57560 anmälde sig till vinterveckans åtta lopp, 50507
tog sig i mål under devisen " I fäders spår för framtida segrar".
Källor: Alf Henrikson, Bondepractican och Vasaloppsmuséet, Mora.
torsdag 27 februari 2014
måndag 24 februari 2014
HEMKOMSTEN FRÅN TURKIET
Vi är nu hemma igen i vår kära Sherwoodskog efter en dryg vecka i Turkiet, Vi skall kort
berätta något om detta land som har en fot i Europa och en i Asien.
LANDET TURKIET
Ca 71 miljoner människor bor i landet. Nästan
alla är sunnimuslimer. Det är sunnimuslimer och
shiamuslimer som krigar mot varandra i Syrien.
Landet är stort, ca 780 000 kvadratkilometer, att
jämföra med Sverige som har ca 450 000.
Landet är en republik med ett parlament som väljs
vart 5:te år. Allmän rösträtt råder. Den kvinnliga
frigörelseprocessen har nått långt i söder och väster
men släpar starkt i övriga delar av landet. Turkiet
kan knappast kallas en rättsstat. Fortfarande sätts
folk i fängelse på grund av politisk uppfattning.
Klimatet är subtropiskt längs kusterna men i inlandet
råder inlandsklimat med kalla vintrar.
Den turkiska ekonomin är relativt stabil, men inflationen
är oroande hög, en ökning med ca 5% per år.
NÅGRA RESEINTRYCK
Att komma till Turkiet i dag är som att komma till vilket västeuropeiskt land som helst, i varje
fall till de sydvästra delarna. Bilparken är modern, vägarna är bra och byggnationen, bostäder,
hotell mm är europeisk till sin arkitektur.
Turismen har haft ett mycket starkt uppsving under senare år. Rundresor genomförs numera
året runt i de sydvästra landskapen, Lykien mm. Klimatet är lämpligt för sådan verksamhet och
besöksmål finns det gott om. Få länder har en så rik historia som Turkiet. Utbudet av historiska
minnesmärken är därför stort. Några exempel från resan:
I det antika Myra kan man beskåda St Nikolaus gravkyrka. Han var biskop här på 300-talet.
Alla vet kanske inte att det var från Myra traditionen
med jultomten härstammar. Härifrån spreds sedan
traditionen vidare ut i världen.
Vi gjorde en båttur på floden Dalyan. Då kunde man
se lämningar från den antika staden Kaunos och de
berömda klippgravarna i det Kariska riket. Under
turen passerade vi Iztuzu, som är fortplantnings-
stranden för Karett-sköldpaddan.
Efesos med Artemis tempel var en annan höjdpunkt
på resan liksom Afrodisias med Afrodite-templet.
Världskulturarvet Pamukkale är ett märkligt natur-
fenomen, skapat av kalciumkarbonat som täcker en
hel bergssida. Man tror sig vara i ett Alplandskap,
men här mynnar mängder av varma källor ur den
vulkaniska marken.
Antalet minnesmärken från romersk och antik tid
är stort, inte minst lämningar av de romerska akve-
dukterna som genomkorsar landskapet och mängden
av romerska bad i anslutning till dessa.
Lämningar av ett flertal romerska amfiteatrar är
också imponerande.
Staden Antalya har vuxit kolossalt under senare år.
I dag bor här närmare två miljoner människor.
I staden besökte vi ett stort mattväveri, en diamant-
handlare och ett företag i läderbranchen. Dessa
komersiella besök upplevdes av de flesta som be-
svärande. Sannolikt har besöken påtvingats rese-
arrangören.
Sammantaget var vi emellertid mycket nöjda med resan. En starkt bidragande orsak till det
lyckade utfallet kan tillskrivas vår guide, en ung turkisk kvinna som talade flytande norska.
Hon var uppvuxen i Norge. Fadern hade arbete där, men när hon var i femtonårsåldern
flyttade familjen tillbaka till Turkiet, där hon sedan rotat sig och så småningom bildat
familj och skaffat barn.
Vi önskar faktiskt Turkiet välkommet in i EU-gemenskapen om de bara kan släppa alla
sina politiska fångar och lära sig nyttan med yttrande- och åsiktsfrihet.
Robin och Marion
berätta något om detta land som har en fot i Europa och en i Asien.
LANDET TURKIET
Ca 71 miljoner människor bor i landet. Nästan
alla är sunnimuslimer. Det är sunnimuslimer och
shiamuslimer som krigar mot varandra i Syrien.
Landet är stort, ca 780 000 kvadratkilometer, att
jämföra med Sverige som har ca 450 000.
Landet är en republik med ett parlament som väljs
vart 5:te år. Allmän rösträtt råder. Den kvinnliga
frigörelseprocessen har nått långt i söder och väster
men släpar starkt i övriga delar av landet. Turkiet
kan knappast kallas en rättsstat. Fortfarande sätts
folk i fängelse på grund av politisk uppfattning.
Klimatet är subtropiskt längs kusterna men i inlandet
råder inlandsklimat med kalla vintrar.
Den turkiska ekonomin är relativt stabil, men inflationen
är oroande hög, en ökning med ca 5% per år.
NÅGRA RESEINTRYCK
Att komma till Turkiet i dag är som att komma till vilket västeuropeiskt land som helst, i varje
fall till de sydvästra delarna. Bilparken är modern, vägarna är bra och byggnationen, bostäder,
hotell mm är europeisk till sin arkitektur.
Turismen har haft ett mycket starkt uppsving under senare år. Rundresor genomförs numera
året runt i de sydvästra landskapen, Lykien mm. Klimatet är lämpligt för sådan verksamhet och
besöksmål finns det gott om. Få länder har en så rik historia som Turkiet. Utbudet av historiska
minnesmärken är därför stort. Några exempel från resan:
I det antika Myra kan man beskåda St Nikolaus gravkyrka. Han var biskop här på 300-talet.
Alla vet kanske inte att det var från Myra traditionen
med jultomten härstammar. Härifrån spreds sedan
traditionen vidare ut i världen.
Vi gjorde en båttur på floden Dalyan. Då kunde man
se lämningar från den antika staden Kaunos och de
berömda klippgravarna i det Kariska riket. Under
turen passerade vi Iztuzu, som är fortplantnings-
stranden för Karett-sköldpaddan.
Efesos med Artemis tempel var en annan höjdpunkt
på resan liksom Afrodisias med Afrodite-templet.
Världskulturarvet Pamukkale är ett märkligt natur-
fenomen, skapat av kalciumkarbonat som täcker en
hel bergssida. Man tror sig vara i ett Alplandskap,
men här mynnar mängder av varma källor ur den
vulkaniska marken.
Antalet minnesmärken från romersk och antik tid
är stort, inte minst lämningar av de romerska akve-
dukterna som genomkorsar landskapet och mängden
av romerska bad i anslutning till dessa.
Lämningar av ett flertal romerska amfiteatrar är
också imponerande.
Staden Antalya har vuxit kolossalt under senare år.
I dag bor här närmare två miljoner människor.
I staden besökte vi ett stort mattväveri, en diamant-
handlare och ett företag i läderbranchen. Dessa
komersiella besök upplevdes av de flesta som be-
svärande. Sannolikt har besöken påtvingats rese-
arrangören.
Sammantaget var vi emellertid mycket nöjda med resan. En starkt bidragande orsak till det
lyckade utfallet kan tillskrivas vår guide, en ung turkisk kvinna som talade flytande norska.
Hon var uppvuxen i Norge. Fadern hade arbete där, men när hon var i femtonårsåldern
flyttade familjen tillbaka till Turkiet, där hon sedan rotat sig och så småningom bildat
familj och skaffat barn.
Vi önskar faktiskt Turkiet välkommet in i EU-gemenskapen om de bara kan släppa alla
sina politiska fångar och lära sig nyttan med yttrande- och åsiktsfrihet.
Robin och Marion
torsdag 13 februari 2014
RESA TILL TURKIET
Det har varit lugnt i Sherwoodskogen länge. Fogden har inte setts till på flera veckor.
Det kan vara regnet, det värsta på över 200 år,
säger de riktigt minnesgoda. Men här i skogen
är det inga problem. Vattnet rinner undan snabbt.
Det porlar och rinner som vårfloder i bäckar och
vattendrag.
Ett par av oss tänker passa på och göra en liten
resa under några dagar, vi måste röra på oss
ibland och vidga våra vyer. Vi skall åka till
Turkiet och göra en rundresa där och blir borta
tio dagar. Resan börjar i Antalaya och sedan
bär det av västerut.
Ett par av antikens 7 underverk fanns ju i Turkiet.
Ett var Artemistemplet i Efesos och det andra var
mausoléet i Halikarnassos. Artemistemplet lär
det ska finnas en del rester kvar av men mauso-
léet lär skall vara helt borta efter rivningen på
1500-talet. Vi kommer att besöka Efesos, som
var en blomstrande metropol under antikens
dagar. Där finns än i dag mycket att se utöver
resterna av Artemistemplet, t ex det omtalade
Celcus-biblioteket, Hadrians tempel, en mäktig
amfiteater från antikens dagar och en del annat
enligt resebroschyrerna.
Vi återkommer med en reserapport efter hem-
komsten.
Den här resan innebär emellertid att inga nya
bloggar kommer att sättas in på ett par veckor.
Men vi rekommenderar verkligen en vandring
bakåt i bloggbiblioteket. Där finns hundratals,
förhoppningsvis intressanta, bloggar att ta del
av, bläddrar du riktigt långt bakåt kommer du
bland annat till Sherwoodskogens egen kok-
och bantarbok: "Bli god vän med mazarinerna".
Där finns kanske något att ta fasta på
Många hälsningar till er alla!
Vi ses snart igen.
Robin och Marion
Det kan vara regnet, det värsta på över 200 år,
säger de riktigt minnesgoda. Men här i skogen
är det inga problem. Vattnet rinner undan snabbt.
Det porlar och rinner som vårfloder i bäckar och
vattendrag.
Ett par av oss tänker passa på och göra en liten
resa under några dagar, vi måste röra på oss
ibland och vidga våra vyer. Vi skall åka till
Turkiet och göra en rundresa där och blir borta
tio dagar. Resan börjar i Antalaya och sedan
bär det av västerut.
Ett par av antikens 7 underverk fanns ju i Turkiet.
Ett var Artemistemplet i Efesos och det andra var
mausoléet i Halikarnassos. Artemistemplet lär
det ska finnas en del rester kvar av men mauso-
léet lär skall vara helt borta efter rivningen på
1500-talet. Vi kommer att besöka Efesos, som
var en blomstrande metropol under antikens
dagar. Där finns än i dag mycket att se utöver
resterna av Artemistemplet, t ex det omtalade
Celcus-biblioteket, Hadrians tempel, en mäktig
amfiteater från antikens dagar och en del annat
enligt resebroschyrerna.
Vi återkommer med en reserapport efter hem-
komsten.
Den här resan innebär emellertid att inga nya
bloggar kommer att sättas in på ett par veckor.
Men vi rekommenderar verkligen en vandring
bakåt i bloggbiblioteket. Där finns hundratals,
förhoppningsvis intressanta, bloggar att ta del
av, bläddrar du riktigt långt bakåt kommer du
bland annat till Sherwoodskogens egen kok-
och bantarbok: "Bli god vän med mazarinerna".
Där finns kanske något att ta fasta på
Många hälsningar till er alla!
Vi ses snart igen.
Robin och Marion
tisdag 11 februari 2014
SVERIGE TILL NATO? INSÄNDARE.
VAD SKULLE DET KOSTA?
I den inrikespolitiska debatten framförs numera krav på att vårt försvar måste förstärkas,
och förstärkas rejält. Nedskärningarna de senaste 20 åren har kraftigt urholkat vår försvars-
förmåga. De flesta är överens om detta. För närvarande spenderar vi ca 40 miljarder kr på
försvaret och summan förutses öka med
ett par miljarder kommande år. Skall vi
söka medlemskap i Nato måste vi följa
Natos regelverk. Det säger att ett medlems-
land skall avsätta 2 procent av sin BNP till
försvaret. Detta skulle innebära att vi måste
fördubbla våra försvarsanslag till ca 74
miljarder.
Det är ju inte särskilt svårt att räkna ut vad
en sådan satsning skulle innebära för Sverige.
Kanske en fördubbling av inkomstskatten, en
tredubbling av fastighetsskatten på egnahem
och bostadsrätter. Nu betalar inte alla medlems-
länder dessa 2 procent av BNP, i genomsnitt
torde siffran ligga på ca 1.5 procent.
SVERIGES SÄKERHET?
Blir det tryggare för oss i en försvarspolitisk gemenskap tillsammans med USA och större
delen av Västeuropa?
Skulle vi bli angripna är det övriga länders skyldighet att komma till undsättning. Men
skyldigheten är ju ömsesidig. Vi blir på samma sätt skyldiga att gå i krig om något annat
medlemsland blir angripet, från Hawaii och Alaska i väster till länderna i Mellanöstern
i öster. Läget skulle ju kunna sammanfattas så att sannolikheten att bli indragen i en
militär konflikt ökar, även om vi inte är en part i konflikten, men vår förmåga att stå emot
ett anfall mot Sverige ökar naturligtvis starkt.
Men hur stor är då sannolikheten för ett isolerat
angrepp mot Sverige idag och inom överblickbar
tid? I stort torde risken vara obefintlig. Vid en
konflikt någonstans i Europa är vår chans att hålla
oss utanför stor i dag, men noll vid ett medlems-
skap, Dessutom måste vi räkna med att ett medlems-
skap gör svenskt territorium mer intressant för
Ryssland i händelse av en bred konflikt i Europa.
SLUTSATSER
Vi måste vara ärliga och säga som det är. Att gå
med i Nato skulle alls inte leda till högre säkerhet
till lägre kostnad utan till motsatsen. Det skulle
innebära ökad risk att bli indragna i krig och skulle
dessutom medföra dramatiskt högre kostnader för
Sveriges folk.
När jag var yngre skulle jag alls inte delat den här uppfattningen. Då tyckte jag att detta
med solidaritet och sammanhållning mellan de demokratiska krafterna inom Nato
krävde uppoffringar av alla inblandade och att detta med sammanhållning var ett
överordnat mål. Nu när jag är äldre har jag blivit mera pragmatisk och har svårt att
tro på konflikter i Europa överhuvudtaget i dessa tider av kolossala vapenresurser
hos stormakterna. I smärre konflikter medverkar Sverige redan med insatsförband, som i
Afganistan, Libyen och Kongo för en del år sedan. Men detta har skett på uppdrag av FN
och har inte haft något med Nato att göra. Vi har emellertid samverkat med Nato vid
flera tillfällen och kommer säkert att fortsätta med det.
Ett underlag för denna debattartikel har varit ett inlägg av Leif Pagrotsky i DN 11/2 2014.
Läs- och skrivkunnig medborgare i Sherwoodskogen
I den inrikespolitiska debatten framförs numera krav på att vårt försvar måste förstärkas,
och förstärkas rejält. Nedskärningarna de senaste 20 åren har kraftigt urholkat vår försvars-
förmåga. De flesta är överens om detta. För närvarande spenderar vi ca 40 miljarder kr på
försvaret och summan förutses öka med
ett par miljarder kommande år. Skall vi
söka medlemskap i Nato måste vi följa
Natos regelverk. Det säger att ett medlems-
land skall avsätta 2 procent av sin BNP till
försvaret. Detta skulle innebära att vi måste
fördubbla våra försvarsanslag till ca 74
miljarder.
Det är ju inte särskilt svårt att räkna ut vad
en sådan satsning skulle innebära för Sverige.
Kanske en fördubbling av inkomstskatten, en
tredubbling av fastighetsskatten på egnahem
och bostadsrätter. Nu betalar inte alla medlems-
länder dessa 2 procent av BNP, i genomsnitt
torde siffran ligga på ca 1.5 procent.
SVERIGES SÄKERHET?
Blir det tryggare för oss i en försvarspolitisk gemenskap tillsammans med USA och större
delen av Västeuropa?
Skulle vi bli angripna är det övriga länders skyldighet att komma till undsättning. Men
skyldigheten är ju ömsesidig. Vi blir på samma sätt skyldiga att gå i krig om något annat
medlemsland blir angripet, från Hawaii och Alaska i väster till länderna i Mellanöstern
i öster. Läget skulle ju kunna sammanfattas så att sannolikheten att bli indragen i en
militär konflikt ökar, även om vi inte är en part i konflikten, men vår förmåga att stå emot
ett anfall mot Sverige ökar naturligtvis starkt.
Men hur stor är då sannolikheten för ett isolerat
angrepp mot Sverige idag och inom överblickbar
tid? I stort torde risken vara obefintlig. Vid en
konflikt någonstans i Europa är vår chans att hålla
oss utanför stor i dag, men noll vid ett medlems-
skap, Dessutom måste vi räkna med att ett medlems-
skap gör svenskt territorium mer intressant för
Ryssland i händelse av en bred konflikt i Europa.
SLUTSATSER
Vi måste vara ärliga och säga som det är. Att gå
med i Nato skulle alls inte leda till högre säkerhet
till lägre kostnad utan till motsatsen. Det skulle
innebära ökad risk att bli indragna i krig och skulle
dessutom medföra dramatiskt högre kostnader för
Sveriges folk.
När jag var yngre skulle jag alls inte delat den här uppfattningen. Då tyckte jag att detta
med solidaritet och sammanhållning mellan de demokratiska krafterna inom Nato
krävde uppoffringar av alla inblandade och att detta med sammanhållning var ett
överordnat mål. Nu när jag är äldre har jag blivit mera pragmatisk och har svårt att
tro på konflikter i Europa överhuvudtaget i dessa tider av kolossala vapenresurser
hos stormakterna. I smärre konflikter medverkar Sverige redan med insatsförband, som i
Afganistan, Libyen och Kongo för en del år sedan. Men detta har skett på uppdrag av FN
och har inte haft något med Nato att göra. Vi har emellertid samverkat med Nato vid
flera tillfällen och kommer säkert att fortsätta med det.
Ett underlag för denna debattartikel har varit ett inlägg av Leif Pagrotsky i DN 11/2 2014.
Läs- och skrivkunnig medborgare i Sherwoodskogen
söndag 9 februari 2014
GULD TILL SVERIGE. INSÄNDARE.
När detta skrivs har Sverige erövrat två silvermedaljer i Sotji. Det är alltså oklart om det
överhuvudtaget blir några guldmedaljer där borta i Ryssland.
Men det bör ju glädja några att vi i dagarna på hemmaplan faktiskt har tagit guld!
I valtider kan detta vara en viktig framgång som bör glädja alliansen men som kan vara ytterst
besvärande för socialdemokraterna.
I tider då det inte tycks finnas några viktigare politiska skillnader mellan sossar och moderater
handlar det istället om att hitta på konflikter.
När S inte har så mycket att komma med så
lägger man stor energi på att konstruera eländes-
beskrivningar av typen "Alliansen har raserat
välfärden och ekonomin", "Alliansen lånar pengar
för att kunna sänka skatterna". Ibland spårar man
ur totalt som när Daniel Suhonen liknar den privata
äldreomsorgen vid Gulagarkipelagen. Detta är,
minst sagt, förfärligt. Gulag var stalinepokens
utrotningsläger. Där fick man arbeta, frysa och
svälta sig till döds. Detta liknar Suhonen vår privata
åldringsvård vid! Är denne Suhonen sossarnas
nye valstrateg?
Efter att ha hört alla eländesbeskrivningar av vårt
land, så får vi då plötsligt guldmedaljen av konsult-
jätten PWC. Hur skall S kunna bemöta ännu en
internationell framgångsbeskrivning av Sverige?
Sverige har under senare år hyllats med pallplatser rörande miljö, jämställdhet, inkomst-
fördelning, IT-användning och offentliga finanser.
PWC jämför världens 42 största ekonomier och vi toppar den rankingen före Schweiz och
Finland. Det här utvecklingsindexet är särskilt intressant eftersom det inte bara mäter
inflation, BNP och budgetunderskott utan har ett betydligt vidare grepp. I "PWC Escape
Index" ingår hela 20 grenar som koldioxidutsläpp, politisk stabilitet, inkomstfördelning
och hur mycket medborgarna litar på varandra.
Vi vinner kanske inga OS-guld men sammantaget kan den svenska välfärdsstaten kliva
allra högst upp på prispallen, så där fick vi guld!
Men vi får inte slå oss för bröstet, arbetslösheten är besvärande, äldrevården, skolan
och sjukvården kan förbättras. För att Sverige skall hålla sig kvar i toppen krävs förvisso
hårt arbete och förbättringar inom alla dessa områden.
Skattebetalare , på tillfälligt besök i Sherwoodskogen
Källor: Ledarskribent i Expressen 8 febr 2014
överhuvudtaget blir några guldmedaljer där borta i Ryssland.
Men det bör ju glädja några att vi i dagarna på hemmaplan faktiskt har tagit guld!
I valtider kan detta vara en viktig framgång som bör glädja alliansen men som kan vara ytterst
besvärande för socialdemokraterna.
I tider då det inte tycks finnas några viktigare politiska skillnader mellan sossar och moderater
handlar det istället om att hitta på konflikter.
När S inte har så mycket att komma med så
lägger man stor energi på att konstruera eländes-
beskrivningar av typen "Alliansen har raserat
välfärden och ekonomin", "Alliansen lånar pengar
för att kunna sänka skatterna". Ibland spårar man
ur totalt som när Daniel Suhonen liknar den privata
äldreomsorgen vid Gulagarkipelagen. Detta är,
minst sagt, förfärligt. Gulag var stalinepokens
utrotningsläger. Där fick man arbeta, frysa och
svälta sig till döds. Detta liknar Suhonen vår privata
åldringsvård vid! Är denne Suhonen sossarnas
nye valstrateg?
Efter att ha hört alla eländesbeskrivningar av vårt
land, så får vi då plötsligt guldmedaljen av konsult-
jätten PWC. Hur skall S kunna bemöta ännu en
internationell framgångsbeskrivning av Sverige?
Sverige har under senare år hyllats med pallplatser rörande miljö, jämställdhet, inkomst-
fördelning, IT-användning och offentliga finanser.
PWC jämför världens 42 största ekonomier och vi toppar den rankingen före Schweiz och
Finland. Det här utvecklingsindexet är särskilt intressant eftersom det inte bara mäter
inflation, BNP och budgetunderskott utan har ett betydligt vidare grepp. I "PWC Escape
Index" ingår hela 20 grenar som koldioxidutsläpp, politisk stabilitet, inkomstfördelning
och hur mycket medborgarna litar på varandra.
Vi vinner kanske inga OS-guld men sammantaget kan den svenska välfärdsstaten kliva
allra högst upp på prispallen, så där fick vi guld!
Men vi får inte slå oss för bröstet, arbetslösheten är besvärande, äldrevården, skolan
och sjukvården kan förbättras. För att Sverige skall hålla sig kvar i toppen krävs förvisso
hårt arbete och förbättringar inom alla dessa områden.
Skattebetalare , på tillfälligt besök i Sherwoodskogen
Källor: Ledarskribent i Expressen 8 febr 2014
lördag 8 februari 2014
H C ANDERSEN
FRÅN ANKUNGE TILL SVAN
1805 Föds i misär. Pappan är skomakare, mamman tvätterska, farfar byfåne och moster
prostituerad. Ensam och dyster barndom, som lättas upp av fantasier och teaterlekar.
1819 Drar som 14-åring till Köpenhamn för att bli skådespelare. Saknar helt kontakter men
blir balettelev.
1822 Utskrattad och hånad på teatern, men hans poetiska begåvning uppmärksammas och
sponsorer bekostar utbildning. Han är äldst i skolan,
han plågas och mobbas.
1833 Han får sitt första stipendium, han reser till Italien.
1835 Utkommer med sitt första sagohäfte
1840 Stigande ryktbarhet för sagorna, Sverige
Tyskland och England besegras, snart hela
Europa.
1865 Efter många år på resande fot och som gäst
hos fina bekanta, Dickens m fl, skaffar han
sig sitt första hem i Odense på Fyn
1875 Hans Christian Andersen avlider.
H C ANDERSENS GÅTA
Den lilla sjöjungfruns varje steg på landbacken
känns som dolkhugg i fötterna, flickan med de
röda skorna dansar ihjäl sig, flickan som trampar
på brödet straffas i 100 år osv. Var han kvinno-
hatare? Deras lidande, säger han, var en symbol
för hans eget utanförskap. Sitt eget liv beskriver
han i Sagan om den fula ankungen.
KVINNOAFFÄRERNA
Ribor Voigt. Ungdomskärleken, Hon satsade på
en apotekarson.
Louse Collin. Dotter till en vän. Svarade aldrig på
friarbrevet.
Sofie Örstad. Fadern var berömd vetenskapsman.
Andersen tvekade för länge.
Jenny Lind. Svensk världsstjärna. När Andersen
friade utnämnde hon honom
skonsamt till "Broder".Sagan om
Näktergalen tillägnar han henne.
Han sörjde livet ut att han inte blev gift. Efter fyra
havererade frierier gav han upp. Sent i livet skrev han i sin dagbok:"Numera går jag ut högst
en gång i veckan. Det är rätt åt dem!"
STACKARS H C
Sagorna var ofta roliga, men H C Andersen var ingen muntergök. Han hade livet ut mardrömmar
om sin plågoande från skoltiden ( rektor Meisling ), samt kärleksproblem och tandvärk. Jämt!
Dagböckerna är fulla av klagovisor. I en saga presenterar han "Fru Tandvärk, Hennes Gräslighet
Satania Infernalis". Inte särskilt blygsamt deklarerar han "stora diktare skall ha stor tandvärk".
År 2005 fyllde HC Andersen 200 år Detta
ihågkoms i de flesta länder. I Danmark
spelades en storfilm in om hans liv av Bille
August, en animerad serie om hans sagor
spelades in för dansk television, Poul Ruders
komponerade ett verk till HC Andersens ära
och muséet i hans
namn i Odense byggdes ut.
VAD ÄR SÅ MÄRKVÄRDIGT MED HANS SAGOR?
Till skillnad från bröderna Grimms sagor, eller Tusen och en natt, består inte Andersens
historier av hopsamlade folksagor. Han är en självständig, genial diktare.
Källor:Göran Everdahls Bildningsakuten
torsdag 6 februari 2014
ALLA HJÄRTANS DAG
Valentindagen infaller den 14 februari. Den dagen kallar vi också Alla Hjärtans Dag. Hur kom det
sig att Valentindagen har kommit att kallas så?
VALENTIUS- EN HALSHUGGEN PRÄST
Det finns många teorier om hur Alla Hjärtans Dag
uppkom. Enligt traditionen fanns det en modig präst
vid namn Valentius i Rom år 269 e.kr. Han vigde
förälskade par i hemlighet eftersom kejsaren
Claudius II hade förbjudit alla giftermål mellan unga
människor. Valentius upptäcktes så småningom och
kastades i fängelse, där han senare halshöggs. Han
hann emellertid skriva ett kärleksbrev till fångvaktarens
dotter som han blivit djupt förälskad i.
Han lämnade efter sig en uppmaning till alla ungdomar som han vigt: " Ni skall inte sörja mig,
utan gläds att ni är man och hustru. Kärleken är en dyrbar skatt, ja dyrbarare än livet."
FRUKTBARHETSTEORIN
En annan teori är att Valentindagen bygger på en hednisk
fruktbarhetsrit från Rom, Lubercalla. Ogifta ungdomar
parades ihop genom att de fick skriva sina namn på en
lapp och lägga den i en urna. Den person vars namn stod
på lappen, som var och en plockade upp, skulle man sedan
vara tillsammans med och uppvakta resten av året.
Denna rit skulle genomföras i mitten av februari.
BIRD´S WEDDING
En helt annan teori kommer från medeltidens England.
Enligt folktron parade sig fåglarna just den 14 februari,
"Bird´s wedding," kom dagen att kallas.
FIRANDET I HISTORIEN
Firandet av Alla hjärtans dag, eller Valentindagen, började i England och norra Frankrike.
Det tidigast kända omnämnandet av Valentindagen är från 1370. Om en person valde någon
som sin "Valentin" på 1400-talet innebar det att personerna förlovade sig.
Valentinfirandet motarbetades av puritanerna ända fram till mitten av 1600-talet. Det
var först på 1700-talet som firandet blev rumsrent och allmänt accepterat. Det var då vanligt
att mannen uppvaktade sin kvinna med dyrbara presenter. Intresset för presenter sjönk på
1800-talet. I stället började man skicka brev med dekorativa utsmyckningar till varandra.
Under 1900-talet växte sig traditionen även stark i USA. Trots att Alla hjärtans dag är en
ureuropeisk tradition var det via USA firandet kom till Sverige. 1956 infördes Alla hjärtans
dag av varuhuset NK. Intresset var svalt inledningsvis men fram emot 1990 tog firandet
stark fart.
Källor: Wikipedia
sig att Valentindagen har kommit att kallas så?
VALENTIUS- EN HALSHUGGEN PRÄST
Det finns många teorier om hur Alla Hjärtans Dag
uppkom. Enligt traditionen fanns det en modig präst
vid namn Valentius i Rom år 269 e.kr. Han vigde
förälskade par i hemlighet eftersom kejsaren
Claudius II hade förbjudit alla giftermål mellan unga
människor. Valentius upptäcktes så småningom och
kastades i fängelse, där han senare halshöggs. Han
hann emellertid skriva ett kärleksbrev till fångvaktarens
dotter som han blivit djupt förälskad i.
Han lämnade efter sig en uppmaning till alla ungdomar som han vigt: " Ni skall inte sörja mig,
utan gläds att ni är man och hustru. Kärleken är en dyrbar skatt, ja dyrbarare än livet."
FRUKTBARHETSTEORIN
En annan teori är att Valentindagen bygger på en hednisk
fruktbarhetsrit från Rom, Lubercalla. Ogifta ungdomar
parades ihop genom att de fick skriva sina namn på en
lapp och lägga den i en urna. Den person vars namn stod
på lappen, som var och en plockade upp, skulle man sedan
vara tillsammans med och uppvakta resten av året.
Denna rit skulle genomföras i mitten av februari.
BIRD´S WEDDING
En helt annan teori kommer från medeltidens England.
Enligt folktron parade sig fåglarna just den 14 februari,
"Bird´s wedding," kom dagen att kallas.
FIRANDET I HISTORIEN
Firandet av Alla hjärtans dag, eller Valentindagen, började i England och norra Frankrike.
Det tidigast kända omnämnandet av Valentindagen är från 1370. Om en person valde någon
som sin "Valentin" på 1400-talet innebar det att personerna förlovade sig.
Valentinfirandet motarbetades av puritanerna ända fram till mitten av 1600-talet. Det
var först på 1700-talet som firandet blev rumsrent och allmänt accepterat. Det var då vanligt
att mannen uppvaktade sin kvinna med dyrbara presenter. Intresset för presenter sjönk på
1800-talet. I stället började man skicka brev med dekorativa utsmyckningar till varandra.
Under 1900-talet växte sig traditionen även stark i USA. Trots att Alla hjärtans dag är en
ureuropeisk tradition var det via USA firandet kom till Sverige. 1956 infördes Alla hjärtans
dag av varuhuset NK. Intresset var svalt inledningsvis men fram emot 1990 tog firandet
stark fart.
Källor: Wikipedia
tisdag 4 februari 2014
ÅDALEN
Ifrån vår Dalbyredaktion har följande både dramatiska och lärorika berättelse inkommit
om händelserna i Ådalen på 20- och 30-talet, händelser som ännu lever kvar i många
svenskars medvetande.
Ådalen med den forsande Ångermanälven hör till de vackraste platserna i norra Sverige.
Området gränsar till Höga Kusten, som finns med på Unescos världsarvslista.
Ådalen och det lilla samhället Lunde har varit platsen för två megahändelser i Sverige
under 1930-talet, båda med ond, bråd död som slutresultat.
1920-talets slut och början av 1930-talet kännetecknades i Sverige av stor fattigdom,
delvis som en följd av vikande konjunkturer,
börskraschen i USA, den våldsamma och
ohämmade inflationen i Tyskland, där ett
frimärke kunde kosta flera miljoner mark.
Den sociala oron var stor i hela västvärlden,
inte minst i Sverige.
Ådalen var kantat av sågverk och pappersmasse-
fabriker, och när Graningeverken aviserade om
lönereduceringar som en följd av konjunkturen,
så utbröt strejk och SAF kallade in strejkbrytare.
Detta resulterade i att hela Ådalen gick i strejk. Den
14 maj 1931 avgick ett protesttåg anordnat av
transportarbetarförbundet mot det lilla samhället
Lunde och genom en serie av olyckliga omständlig-
heter ingrep militär mot demonstrationståget och
öppnade eld varvid 5 personer dödades och 5 skadades. Händelsen väckte våldsam ilska i
hela Sverige med stora demonstrationer som följd, bland annat i Stockholm med 150 000
deltagare. Händelsen väckte stor internationell uppmärksamhet och låg senare, 1969, till
grund för Bo Widerbergs uppmärksammade film "Ådalen 31".
En annan uppmärksammad händelse vid det lilla
samhället Lunde var byggandet av Sandöbron. Bron
skulle bli världens längsta frispännande betongbågbro
och skulle bli (och blev) ett ingenjörsmässigt mäster-
verk. Bygget påbörjades med uppförandet av en gigan-
tisk formställning på kanten av älven, som när den var
färdig svängdes och bogserades ut över älven och för-
ankrades i älvkanterna. Bara detta företag var i sig själv
ett mästerverk. När bågformen var på plats påbörjades
gjutningen, som pågick kontinuerligt dygnet runt. När
endast 10-12 meter av brospannet återstod att gjuta, så
gav formen vika och allt rasade ner i älven. 50 byggnads-
arbetare omkom och den materiella skadegörelsen blev
omfattande, bland annat som en följd av en flodvåg som
uppstod i älven och som krossade bryggor, fiskebodar
och strandnära hus. Man blev aldrig på det klara med
orsaken till raset, men året därpå återupptog Skånska
Cementgjuteriet, nuvarande SKANSKA, arbetet, men denna gång med en fast broställning
vilande på pålverk i flodbädden. Bron färdigställdes och invigdes 1943 och var länge
världens längsta betongbågbro med sitt vackra 264 meter långa fria spann. Raset rönte
stor uppmärksamhet, men 2:a världskrigets utbrott dagen efter det stora raset fick naturligt-
vis den största mediala uppmärksamheten.
Höga kusten-bron byggdes 1993-97 över Ångermanälvens mynningsvik mellan Veda och
Hornö. När bron byggdes var den Sveriges högsta byggnadsverk med bropelare som sträcker
sig 180 meter över vattenytan. Spännvidden mellan pelarna är 1210 meter, obetydligt kortare
än Golden Gate-bron, som är 1280 meter.
om händelserna i Ådalen på 20- och 30-talet, händelser som ännu lever kvar i många
svenskars medvetande.
Ådalen med den forsande Ångermanälven hör till de vackraste platserna i norra Sverige.
Området gränsar till Höga Kusten, som finns med på Unescos världsarvslista.
Ådalen och det lilla samhället Lunde har varit platsen för två megahändelser i Sverige
under 1930-talet, båda med ond, bråd död som slutresultat.
1920-talets slut och början av 1930-talet kännetecknades i Sverige av stor fattigdom,
delvis som en följd av vikande konjunkturer,
börskraschen i USA, den våldsamma och
ohämmade inflationen i Tyskland, där ett
frimärke kunde kosta flera miljoner mark.
Den sociala oron var stor i hela västvärlden,
inte minst i Sverige.
Ådalen var kantat av sågverk och pappersmasse-
fabriker, och när Graningeverken aviserade om
lönereduceringar som en följd av konjunkturen,
så utbröt strejk och SAF kallade in strejkbrytare.
Detta resulterade i att hela Ådalen gick i strejk. Den
14 maj 1931 avgick ett protesttåg anordnat av
transportarbetarförbundet mot det lilla samhället
Lunde och genom en serie av olyckliga omständlig-
heter ingrep militär mot demonstrationståget och
öppnade eld varvid 5 personer dödades och 5 skadades. Händelsen väckte våldsam ilska i
hela Sverige med stora demonstrationer som följd, bland annat i Stockholm med 150 000
deltagare. Händelsen väckte stor internationell uppmärksamhet och låg senare, 1969, till
grund för Bo Widerbergs uppmärksammade film "Ådalen 31".
En annan uppmärksammad händelse vid det lilla
samhället Lunde var byggandet av Sandöbron. Bron
skulle bli världens längsta frispännande betongbågbro
och skulle bli (och blev) ett ingenjörsmässigt mäster-
verk. Bygget påbörjades med uppförandet av en gigan-
tisk formställning på kanten av älven, som när den var
färdig svängdes och bogserades ut över älven och för-
ankrades i älvkanterna. Bara detta företag var i sig själv
ett mästerverk. När bågformen var på plats påbörjades
gjutningen, som pågick kontinuerligt dygnet runt. När
endast 10-12 meter av brospannet återstod att gjuta, så
gav formen vika och allt rasade ner i älven. 50 byggnads-
arbetare omkom och den materiella skadegörelsen blev
omfattande, bland annat som en följd av en flodvåg som
uppstod i älven och som krossade bryggor, fiskebodar
och strandnära hus. Man blev aldrig på det klara med
orsaken till raset, men året därpå återupptog Skånska
Cementgjuteriet, nuvarande SKANSKA, arbetet, men denna gång med en fast broställning
vilande på pålverk i flodbädden. Bron färdigställdes och invigdes 1943 och var länge
världens längsta betongbågbro med sitt vackra 264 meter långa fria spann. Raset rönte
stor uppmärksamhet, men 2:a världskrigets utbrott dagen efter det stora raset fick naturligt-
vis den största mediala uppmärksamheten.
Höga kusten-bron byggdes 1993-97 över Ångermanälvens mynningsvik mellan Veda och
Hornö. När bron byggdes var den Sveriges högsta byggnadsverk med bropelare som sträcker
sig 180 meter över vattenytan. Spännvidden mellan pelarna är 1210 meter, obetydligt kortare
än Golden Gate-bron, som är 1280 meter.
måndag 3 februari 2014
ORKESTERN
Ifall du är född musikalisk
och utrustad med fantasi
dessutom så smått teatralisk
då kan det bli svårt låta bli,
att hänföras utav musiken,
den har en besynnerlig kraft,
du uppeggad blir av publiken
fast ingen du någonsin haft.
Du hör hur applådåskor strömma
emot dig vid varje konsert
rätt mysigt att sitta och drömma
fast ensam i huset man är.
Du spelar med Armstrong, Bill Haley,
Glenn Miller och världskända band,
du spelar tillsammans med Presley
och även Sinatra ibland.
Du mycket får se utav världen,
turnén den tycks aldrig ta slut,
rätt märkligt, för ändå så ger den
dig aldrig en chans komma ut.
Allting som jag här har beskrivit
det händer mig ständigt och jämnt,
en popstjärna nästan jag blivit,
dock är det ju bara på skämt.
En synt jag mig köpte på nätet,
den innehöll all sorts musik,
låt vara en aning förmätet,
en upplevelse rätt unik.
Om blott melodin jag kan spela
så fyller orkestrarna på,
fast enkelt man sköter det hela
det ljuvlig musik blir ändå.
Robin
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)