SVERIGE TILL NATO? INSÄNDARE.

VAD SKULLE DET KOSTA?

I den inrikespolitiska debatten framförs numera krav på att vårt försvar måste förstärkas,
och förstärkas rejält. Nedskärningarna de senaste 20 åren har kraftigt urholkat vår försvars-
förmåga. De flesta är överens om detta. För närvarande spenderar vi ca 40 miljarder kr på
försvaret och summan förutses öka med
ett par miljarder kommande år. Skall vi
söka medlemskap i Nato måste vi följa
Natos regelverk. Det säger att ett medlems-
land skall avsätta 2 procent av sin BNP till
försvaret. Detta skulle innebära att vi måste
fördubbla våra försvarsanslag till ca 74
miljarder.
Det är ju inte särskilt svårt att räkna ut vad
en sådan satsning skulle innebära för Sverige.
Kanske en fördubbling av inkomstskatten, en
tredubbling av fastighetsskatten på egnahem
och bostadsrätter. Nu betalar inte alla medlems-
länder dessa 2 procent av BNP, i genomsnitt
torde siffran ligga på ca 1.5 procent.

SVERIGES SÄKERHET?

Blir det tryggare för oss i en försvarspolitisk gemenskap tillsammans med USA och större
delen av Västeuropa?
Skulle vi bli angripna är det övriga länders skyldighet att komma till undsättning. Men
skyldigheten är ju ömsesidig. Vi blir på samma sätt skyldiga att gå i krig om något annat
medlemsland blir angripet, från Hawaii och Alaska i väster till länderna i Mellanöstern
i öster. Läget skulle ju kunna sammanfattas så att sannolikheten att bli indragen i en
militär konflikt ökar, även om vi inte är en part i konflikten, men vår förmåga att stå emot
ett anfall mot Sverige ökar naturligtvis starkt.
Men hur stor är då sannolikheten för ett isolerat
angrepp mot Sverige idag och inom överblickbar
tid?  I stort torde risken vara obefintlig. Vid en
konflikt någonstans i Europa är vår chans att hålla
oss utanför stor i dag, men noll vid ett medlems-
skap, Dessutom måste vi räkna med att ett medlems-
skap gör svenskt territorium mer intressant för
Ryssland i händelse av en bred konflikt i Europa.

SLUTSATSER

Vi måste vara ärliga och säga som det är. Att gå
med i Nato skulle alls inte leda till högre säkerhet
till lägre kostnad utan till motsatsen. Det skulle
innebära ökad risk att bli indragna i krig och skulle
dessutom medföra dramatiskt högre kostnader för
Sveriges folk.
När jag var yngre skulle jag alls inte delat den här uppfattningen. Då tyckte jag att detta
med solidaritet och sammanhållning mellan de demokratiska krafterna inom Nato
krävde uppoffringar av alla inblandade och att detta med sammanhållning var ett
överordnat mål. Nu när jag är äldre har jag blivit mera pragmatisk och har svårt  att
tro på konflikter i Europa överhuvudtaget i dessa tider av kolossala vapenresurser
hos stormakterna. I smärre konflikter medverkar Sverige redan med insatsförband, som i
Afganistan, Libyen och Kongo för en del år sedan. Men detta har skett på uppdrag av FN
och har inte haft något med Nato att göra. Vi har emellertid samverkat med Nato vid
flera tillfällen och kommer säkert att fortsätta med det.

Ett underlag för denna debattartikel har varit ett inlägg av Leif Pagrotsky i DN 11/2 2014.


Läs- och skrivkunnig medborgare i Sherwoodskogen