HEMMA IGEN FRÅN TURKIET

Nu är vi hemma i Sherwoodskogen igen efter en omtumlande resa djupt inne i Turkiet, öster
om saltsjön Tuz Gölu, och in i det mångomtalade Kappadokien, " Hästarnas dal", som det betyder.
Sedan vi hade passerat de mäktiga Taurusbergen,
upp till 2000 meter höga, hamnade vi i Konya, ett
område som under antikens dagar kallades Ikonium.
Här utbreder sig en vidsträckt högslätt, stor som
den nordamerikanska prärien. När vi färdats över
den i ca 8 timmar med bussen,  nådde vi Göreme
och Kappadokien.
Upprepade vulkanutbrott, regn och vindar, har
genom årtusenden skapat ett fantastiskt landskap
med bisarra stenformationer. Redan för 2000 år
sedan började urbefolkningen hugga sig in i den
mjuka stenen. Här finns nu underjordiska städer
med plats för tusentals människor, ibland med
fyra underjordiska våningsplan. Här finns uthuggna
kloster och kyrkor under jorden. Vi var nere och
besökte en sådan här anläggning och det är inte
alltid en trevlig upplevelse för den ovane. En
klaustrofobisk känsla smyger sig på, en känsla av
att det kan bli svårt att hitta ut. Tänk om ljuset
skulle sluta fungera...
De här områdena finns med på UNESCO´s världs-
arvslista.
I regionen Kappadokien finns mer än hundra
mystiska underjordiska städer. I andra områden,
till exempel i den så kallade Munkdalen, finns
fantastiska stenformationer som tillsammans
skapar en landskapsbild av det mest säregna slag.

Uppenbarligen börjar kunskapen om dessa märkvärdigheter sprida sig i Europa. Ett stort antal turistgrupper från ett flertal länder reste i området, som dock är så stort så att ingen som helst
tendens till turistträngsel kunde märkas. Möjligen kunde man märka av den livliga turisttrafiken
i samband med luncher på restauranger i området.
För oss i Sherwoodskogen var det här ett nytt turistmål och ett mycket intressant sådant.

Medan vi har varit ute och rest har antalet besökare i Sherwoodskogen nu passerat 16 500!
Tack för ert intresse!

Robin och Marion