HISTORISK DAG I VATIKANEN

TVÅ PÅVAR HELGONFÖRKLARAS SAMMA DAG.

 Den 27 april 2014 kanoniserades de tidigare påvarna
Johannes Paulus II och Johannes XXIII på Petersplatsen i Vatikanen.
Beslutet fattades av den sittande påven Franciskus förra sommaren. Det är första gången någonsin
som två påvar helgonförklaras samtidigt. Dessutom kommer två existerande påvar att närvara
vid ceremonin - även det saknar motstycke, sittande påven Franciskus och den pensionerade
påven Benedikt XVI.

Det hela fick grönt ljus sedan man funnit att Johannes Paulus II åstadkommit två mirakel genom
att bota två sjuka kvinnor. Huruvida detta skett under läkarövervakning är inte känt och inte
heller troligt.
När det gäller Johannes XXIII har man gjort ett undantag. I hans fall räcker det med ett mirakel.

NÅGRA FAKTA

-Johannes XXIII, påve 1958-1963. Italienare.
Hans viktigaste insats var att sammankalla Andra
 Vatikankonciliet 1962-1965. Här beslutades
om en viss anpassning till det moderna samhället.
 Han uppmanar den katolska kyrkan att
"vara med i tiden". Detta var tydligen i djärvaste
 laget och skapade motsättningar
 mellan reformister och konservativa.

-Johannes Paulus II, påve 1978-2005. Polack.
Han var den förste icke-italienare sedan 1523.
Han bidrog till kommunismens fall i Polen genom
 sin hållning och popularitet.
Han är konservativ i frågor som rör födelsekontroll.

UTNÄMNINGARNA FÅR KRITIK

-Helgonförklaringen av Johannes Paulus har gått alldeles
för snabbt. Det anses att han gjort alldeles för litet och för sent för att ta itu med de många
avslöjandena om pedofiler bland kyrkans präster.

-Nuvarande påven tänjer på reglerna för mirakel.
Johannes XXIII anses bara ha gjort ett mirakel i stället för brukligt två inför en kanonisering.
Han lär skall ha botat en  sjuk kvinna.( Ingen läkarkontroll här heller).

-Många anser att påvar överhuvudtaget inte skall göras till helgon. Genom kanonisering
bekräftar bara påvarna sig själva och låter påskina att de står över all kritik som riktats emot
dem under tjänsteutövandet.

FUNDERINGAR

-Man kan fråga sig vilka egenskaper skall en man ha (kvinnor är inte aktuella) för att nå den
katolska kyrkans allra högsta ämbete och bli ledare för vår tids största religiösa rörelse?
Skall han vara den mest religiöse av alla? Hur mäter man detta?
Skall han ha gjort flest underverk? Vad är ett underverk?
Naturligtvis måste kandidaten vara obefläckad- inga skilsmässor eller oäkta barn. Inga lag-
överträdelser? Fortkörning?

-Karriären måste vara spikrak. En biskopsstol torde vara ett krav.
De rätta åsikterna måste ha funnits där vid de rätta tidpunkterna och med rätt åhörare.

-En blivande påve måste vara en ledartyp och en karriärist. Därför kan han sannolikt inte samtidigt vara den mest religiöse eller den mest helgonlike.
När han så småningom har nått påvestolen, varför skulle han då ges förtur till att bli helgon?
Det var ju inte de eventuella helgonegenskaperna som gjorde honom till påve.

Vi i Sherwoodskogen är mycket skeptiska till helgonförklarade före detta chefer. Normal
befordringsgång bör tillämpas för alla och på alla nivåer.

"Näe, faen tror på helgon", säger Klabbarpar´n, en av våra trotjänare.