lördag 22 november 2014
EN FOSTERLÄNDSK SÅNG
SVERIGE
Den största glädjen med livet i Sverige tör vara
att se dagarna öka i längd när det lider mot vår.
Det är en fröjd som är kännbar för nordbor bara
ty andras är ett långt monotonare år.
Ingen vårlängtan vaknar och ingen förväntan väcks
på sydliga plager vid vita hotellkomplex
när solen går ner klockan arton och upp klockan sex.
Hösten är gruvlig, nyåret bistert och fruset,
värmen är sällsynt och sommarn går tidigt till ro.
Men jag gläder mig år efter år åt det stigande ljuset
som trots allt gör den uppsvenska glesbygden värd att bebo.
Blir jag huttrig och trumpen och gammal och arg
som Methusalem
skall jag dock någon enstaka gång vara glad att få
leva bland dem
som ser solen gå ner klockan nitton och upp klockan fem.
Ur "Bit för bit" (1970) av Alf Henrikson
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar