Is har nu i flera år terroriserat, deporterat, halshuggit och satt skräck i folk och regeringar
i hela Mellanöstern, förutom i ett land - Turkiet. Medan särskilt brotten mot kristna och
yetsidikurder väckte avsky och fördömanden världen över, höll Turkiet låg profil. Landet
såg passivt på och fortsatte att hjälpa Is med
både rekrytering och vapen och blev även transitland nummer ett för dem som ville
ansluta sig till dessa terrorgrupper.
För Turkiet är kurderna, särskilt kurdisk
enighet , det största hotet. Det upp-
levs som en större fiende än både Is och
grannländerna tillsammans.
När nu kurderna med militärt stöd från EU-länder
och USA besegrar terrorgrupperna i Syrien, vinner
terräng och får allt mer reell makt, då passar Turkiet
på att återigen klassa all kurdisk frihetskamp som "terrorism".
De likställer - hör och häpna - den kurdiska gerillan med Is!
Därför flygbombar nu Turkiet kurdisk gerilla i både Syrien och Irak. Därmed har Is fått
något de knappt har kunna drömma om tidigare, ett eget flygvapen, som nu bombar det
som Is fruktar mest, nämligen kurdiska YPG, och särskilt dess kvinnliga krigargren YPJ.
Allt flera börjar ana att Turkiets kamp mot "terrorism" förs främst mot kurder och inte
mot Is och syftar till att med alla medel hålla kvar kurdernas förtryck och maktlöshet
i Mellanöstern.
Sannolikt är det så att man på västsidan inte rätt
har förstått den situation som kurderna harbefunnit sig sedan Första världskrigets slut, då
de 25 till 30 miljoner kurderna utlovades ett eget
land av segermakterna..
Inställningen till Turkiets agerande må synas
svårförståelig. Till en del torde svaret stå att
finna i Erdogans maktbegär. Han vill till varje
pris få bort kurdsympatisörerna ur parla-
mentet.
Sedan vill ju kanske många kunna fortsätta och semestra
i det vackra Turkiet. Många på västsidan drar sig för
att utmana en allierad, Turkiet, och skapa dålig
stämning. Landet är dock medlem i NATO.
Källa: Özz Nûjen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar