JA ELLER NEJ TILL NATO

Från vår redaktör på Torö i Stockholms skärgård har vi fått dessa tänkvärda synpunkter på ett
eventuellt svenskt medlemskap i Nato.

Diskussionens vågor går höga i dessa dagar rörande ja eller nej till ett eventuellt svenskt
medlemskap i Nato. Det är Putins aggressivitet och intresse för Östersjö-
området på senare tid som är orsaken till detta.

Argumenten för och emot hopar sig. Debattörer från
båda lägren smutskastar varandra och dömer ut
varandras argumentering. Sakligheten och det ärliga
uppsåtet med respektive ståndpunkter lyser dessvärre
ofta med sin frånvaro.

Att Nato inte får placera kärnvapen på svensk mark utan
regeringens godkännande och att vi inte är alliansfria
eftersom Sverige gick med i EU 1995   borde vara själv-
klarheter i debatten. Men likväl hävdar dramatikern
Stina Oscarsson och Pierrre Schori motsatsen. Deras
kompis skådespelaren Stellan Skarsgård menar att Nato är en  "bisarr kvarleva från Kalla krigets dagar och som letar
efter något nytt att göra" eller så liknas Nato vid en herrelös armé
 som irrar runt i en nostalgisk jakt på 30-åriga kriget.
Ingen av ovan med namn nämnda personer tycks ha en aning om vad de pratar om.


Nato är en politisk och militär försvarsallians och
 består av 28 länder på båda sidor Atlanten.
Alliansen skall förhindra konflikter och garantera
medlemmarnas säkerhet genom politiska och
militära medel.
Nato har inte ens en egen armé utan endast några
spaningsflygplan. Det är medlemsländerna som
bidrar med de stridskrafter som kan behövas. Alla
beslut fattas i konsensus. Inget land kan tvingas att
delta.
Nato äger inte heller egna kärnvapen. Däremot har
tre av medlemsländer sådana:
USA ca7700, Storbritannien ca 225 och
Frankrike ca 300.
Flest kärnvapen har emellertid Ryssland, ca 8500.
Aftonbladets så  kallade säkerhetsexpert Jan Guillou hävdar att Ryssland aldrig kommer att
 anfalla Sverige (denna text är citerad i Pravda). Trots cyberattacker mot Sverige och övade
kärnvapenattacker mot Stockholm anser IISS (Internationella
 Institutet för Strategiska Studier) att Baltikum
ligger mest illa till för närvarande, med ett

upprustat Ryssland vid gränsen mot Europa.
Det bedöms att Ryssland skulle kunna erövra
hela Baltikum på 60 timmar.
De ökade ryska intresset av Östersjön gör
 naturligtvis svenskt territorium intressantare.

Vad har  vi då för handlingsalternativ?
Vi kan ansluta oss till alliansen i likhet
med Norge och Danmark,  vilket kan skapa
stabilitet för oss och andra.
Alternativt kan Sverige rusta upp på egen
hand så att vi kan försvara oss själva.  Detta
alternativ blir emellertid oerhört kostsamt och
är inte realistiskt, om vi vill bevara vår  välfärd på nuvarande  nivå. Vad återstår då för vår
del, ett försvarslöst och ensamt land?
Vi får helt enkelt stoppa ner huvudet i sanden och hoppas på att ingenting händer.
Valet borde vara enkelt!

Underlag: Johanne Hildebrandt, författare, gästprofessor KAU ock ledamot av
                 Kungliga Krigsvetenskapsakademin