När landsvägens sista grindar togs bort och Branting blev statsminister
och ölsupa än var en vanlig rätt och vi sågade ved för hand
och vi drömde så vackert om revolution och var lyriska socialister,
då var Sverige i sanning en avkrok och ett underutvecklat land.
I otvättad skara i arbetsblus stod de unga männen om kvällen
och hängde i brist på annat vid missionshusets snickrade knut,
och överklassen satt skräddarsydd på stadens näringsställen
och landet i övrigt såg lerigt och grått och narigt och fattigt ut.
Ingenjörernas stärkta manschetter och de talrika tjänstehjonen
och avlöningsdagarnas magra kuvert var iögonenfallande drag.
Och i år står vi alla på lika fot, lov och tack vare konfektionen.
Alla bär vi manschetter i dag.
Alf Henrikson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar