PRINS ALEXANDER

                                            ALEXANDER  ERIK HUBERTUS  BERTIL

När man ser raden av förnamn frågar vi oss kanske lite till mans, varför valde man just de här
namnen. Vi som har egna barn vet ju vilken vånda det kunde vara att ge barnen namn.
Det fanns så många intressenter, förutom föräldrarna kom förslag från far- och morföräldrar,
vänner och bekanta, syskon och många andra, Gamla mormor hon hette si och farfar och
hans far hette så, och barnets föräldrar hade namn som de kanske ville skulle leva vidare.
Gäller det sedan en prins, är det då kanske rentav så att kungen bestämmer i slutänden?
Regeringen har i vart fall ingen talan, åtminstone inte i vårt land? Får en svensk prins
heta Muhammed eller något lika illa?


ALEXANDER
Den person som gjort namnet Alexander känt är
naturligtvis Alexander den store, den makedoniske
kungen och härföraren som levde 356-323 f. Kr.
och vars rike sträckte sig ända till Indien. Sägnerna
om hans bedrifter hade stor spridning under sen-
antiken och senare.
Namnet har  också burits av flera kristna martyrer.

Det äldsta svenska belägget för namnet är från 1286.
Namnet blev vanligt i Europa först på 1800-talet vilket
kan bero på att det då bärs av flera ryska tsarer.
Ingmar Bergmans film "Fanny och Alexander" bidrog starkt
till namnets stigande popularitet. Under 1990-talet var
Alexander det näst vanligaste tilltalsnamnet på nyfödda
pojkar, bara Simon var vanligare.
Vid millennienskiftet hette ca 50 000 svenskar Alexander.

ERIK
Som svenskt kunganamn går Erik tillbaka till allra äldsta
tider. Den siste och mest bekante kungen med namnet var
Erik XIV (1533-77), vars olyckliga öde gjorde att senare
kungadynastier undvek namnet.
Den Erik som hedras 18 maj är Erik IX, mera känd som Erik
den helige och som mördades 18 maj, sannolikt 1160.
Han blev efter sin död föremål för en livlig helgonkult och är
i dag Stockholms och hela Sveriges skyddshelgon.
Hans kvarlevor finns fortfarande bevarade i Uppsala domkyrka.
Av det skälet blev Uppsala under medeltiden en av de viktigaste
vallfartsorterna i Sverige.

Erik(Eric) är det vanligaste mansnamnet i Sverige. Vid millennie-
skiftet hette omkring 343 000 svenskar Erik.

HUBERTUS
Hubertus är ursprungligen ett tyskt namn med betydelsen "håg",
"ljus" och "lysande".
Sedan medeltiden är dagen 3 november en minnesdag för den
helige Hubertus. Han var biskop i Liège och dog 727.
Enligt legenden var han tidigt i sitt liv en ivrig jägare, men när
han en gång fick se en hjort med ett krucifix mellan hornen blev
han präst och så småningom jägarnas skyddspatron. Enligt denna
legend bör man anropa den helige Hubertus om man blir biten av
en galen hund.
I flera länder anordnas 3 november Hubertusjakter, där jägarna
är beridna. Jaktformen är komplicerad.
Hubertus infördes i svenskt språkbruk av  Hubert de Besche,
fransk vallon, år 1609 och blev ganska vanligt i Norrland. Under
1900-talet har det varit på retur. Vid millennienskiftet bars namnet
av ca 1600 svenskar.

BERTIL
Det äldsta belägget för namnet Bertil är från 1396. Namnet
fick en markant uppgång i statistiken  efter 1912 då prins
Bertil föddes. Under den senare hälften av 1900-talet har
det knappast använts alls.
 Vid millennienskiftet fanns i Sverige ca 84 000 med
namnet Bertil.

Att prins Bertil och Carl Philip stod varandra nära under de
senare åren av Bertils levnad finns många belägg för.
Därför är det kanske naturligt att ett av namnen blev
just Bertil.

Underlag: "Namnen i almanackan"  Bengt af Klintberg
                  Skrivarstudion i Sherwoodskogen