SVENSK VÄLFÄRD?

Författaren och samhällsanalytikern Nima Sanandaji har intervjuats av Svenska Dag-
bladets Catarina Kärkkäinen. Intervjun har fått rubriken "Vi får inte så mycket för
våra skattepengar".
Nima Sanandaji är av kurdisk härkomst. Han kom till Sverige från Iran som 8-åring.
Familjen Satandaji härstammar från en av de mest inflytelserika landägarfamiljerna
i 1700-talets feodala Persien. Han har en gedigen forskarbakgrund från Cambridge
och Chalmers. Han är teknologie doktor vid KTH. Han är utgivare av ett flertal debatt-
böcker av socialpolitiskt slag mm och av media utpekad som en av vårt lands mest
inflytelserika debattörer.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

DEN NORDISKA VÄLFÄRDSMODELLEN

Du säger att vår välfärdsmodell är en myt. Varför?

De nordiska länderna har många attribut som andra länder också skulle vilja ha. Det
handlar om hög levnadsstandard kombinerad med ekonomisk jämlikhet, välfärd och
sociala utfall som lång livslängd. Internationellt har det under årtionden använts som
argument för socialism. Efter kommunismens fall seglade de nordiska länderna upp
som det enda återstående argumentet för att socialism i någon form faktiskt fungerar.
Det enda nordiska land som verkligen har testat socialism är Sverige - med löntagar-
fonderna. Jag vet inget exempel på sämre ekonomisk politik i ett demokratiskt land
i modern tid, säger Nima.

NORDENS EKONOMISKA HISTORIA

Nordens ekonomiska historia är det kanske bästa exemplet på att fri ekonomi fungerar
bra. I början av 1900-talet har Sverige ett mycket liberalt system med låga skatter och
en begränsad offentlig sektor. Vi får IKEA, Dafgårds och andra företag. När den
stora depressionen kommer förväntar vi oss inte att staten skall lösa krisen utan
marknaden. Därför klarar vi oss bättre än till exempel USA. Men sedan skedde över-
gången till ett högskattesamhälle. Vid en undersökning 1981-1984 visade det sig att
nästan 82% av svenskarna ansåg att det aldrig är försvarbart att ta emot  offentliga
förmåner som man inte hade rätt till. 1999-2004 gav endast 55% samma svar. Vad
hade hänt? Utvecklingen visar att välfärdsstaten långsamt bryter ner normer om
arbetsmoral och ansvarstagande. I forskningen ser man att en generös välfärdsstat
leder till att invånarna långsamt anpassar sina normer och beteenden. Efter några
generationer har den generösa välfärdsstaten och de höga skatterna brutit ner delar
av den unika ansvars- och arbetsmoralen i Sverige.

VAD KOMMER DESSA VÄRDERINGAR IFRÅN

Vår del av världen har varit svår att leva i. Klimatet var oförlåtligt mot de som inte
arbetade hårt för sin överlevnad. Aristoteles noterade för 2000 år sedan att människor
i norra Europa har starkare arbetsmoral än de från södra Europa. Kyros den Store,
den störste av de persiska storkungarna sade vid ett tillfälle att från hårda länder
kommer hårda  människor. I Skandinavien ägdes jordbruksmarken primärt av själv-
ägande bönder, inte av ett fåtal adelsfamiljer. Man hade alltså starka ekonomiska skäl
till att arbeta hårt, både för att man fick behålla det man tjänade och för att man inte
riskerade att dö av hunger eller köld om vintern.

Till och med regeringen Löfven har kommit till insikten att skatter kan få en negativ
verkan på ekonomin. Nu har Sverige kommit till ett läge  där skattehöjningar är så 
skadliga eller ineffektiva att höjningar av den lägsta marginalskatten knappast ger
någon höjning av de offentliga intäkterna alls. Sverige skulle i stället behöva skifta
till ett system med privata obligatoriska försäkringar, till exempel av nederländsk
modell.

VAD BEHÖVER SVERIGE GÖRA

Det primära är att normalisera skatterna. Om man jämför Sverige med övriga
Europa blir det klart att länder med lägre skattetryck har motsvarande nivå på
välfärden. Sverige har inte världsledande universitet och högskolor, utbildning
eller tillgänglighet inom vården. Vi får inte så mycket för pengarna, många
betalar hellre privat. Sverige har gått ner från ett skattetryck på 50% av BNP år
1990 till 44% i dag. Målsättningen bör vara 35%.
Sverige är ett mycket välfungerande samhälle bortom det offentliga. Hushåll och
familjer fungerar bra och även företagen. Det är bara den offentliga sektorn som
inte fungerar, Den rationella analysen blir att den offentliga sektorn skall minskas
och den privata stärkas.

Vi  behöver bygga upp kunskapssamhället igen och återgå till lärarledd utbildning.
Till sist tror jag, säger Nima, att högskolor som Chalmers och KTH har varit av-
görande för Sveriges kunskapsnivå. Nästa regering bör fundera på hur vi skall
bli lika bra som Oxford och Cambridge.
Sverige har fortfarande det mest kunskapsintensiva näringslivet i hela EU. Snart
går vi om Schweiz. Men för att behålla den positionen måste saker göras.
Enligt min mening, säger Nima, "back to basics", sänk skatterna, bygg upp
kunskapsskolan och stimulera en industriell renässans.

Underlag: SvD efter ett uppslag från Torö- redaktionen