KURDERNA OCH MELLANÖSTERN

VILKA ÄR KURDERNA
Kurderna är ett indoeuropeiskt folk i Mellanöstern. De flesta är muslimer. Antalet
beräknas till 15-30 miljoner. Ungefär hälften bor i Turkiet, ca 1/3 i Iran, 15%   i
Irak, en halv miljon i Syrien och en  kvarts miljon i Armenien och Azerbajdzjan.
Kurderna har startat flera blodiga revolter och kräver ett eget land, Kurdistan.

Vid Lausannekonferensen 1923 lovades kurderna ett eget land och självstyre, men
detta har aldrig förverkligats. Flera kurdiska partier och organisationer driver
 fortfarande kampen för självständighet, bl a PKK i Turkiet. 1999 ställdes  PKK:s 
ledare inför rätta i Turkiet anklagade bl a för mord.

Kurderna utgör ca 30% av Turkiets befolkning. Medräknas halvkurder, bland-
äktenskap är vanliga, blir antalet avsevärt högre. Den väpnade delen av partiet,
PKK, började bekämpa statsmakten militant på 1980-talet. Kriget pågick till 1999
då PKK:s ledare Abdullah Öcalan sattes i fängelse.

Kurderna är verksamma inom alla områden. 30% av ledamöterna i parlamentet
är kurder och kritiska till Erdogan. Samma  är andelen av toppchefer i näringslivet. 
Numera är den kurdiska befolkningen väl integrerad med den övriga befolkningen
och ställer inga krav på självständighet, över 50 %.

ERDOGANS HÄXJAKT PÅ KURDER
Presidenten Erdogan säger att syftet med den nyligen inledda offensiven mot norra
Syrien är att skapa en 30 km bred korridor mellan Syrien och Turkiet där han säger
sig vill placera de drygt 3 miljoner flyktingar som han påstår finns i Turkiet i dag,
många opartiska bedömare menar att siffran är våldsamt överdriven. I själva verket
torde offensiven syfta till att slå mot de kurdiska styrkor som finns grupperade i om-
rådet och som nu har övergivits av sina tidigare bundsförvanter amerikanarna. Att
kurderna skall etablera en egen stat mellan Syrien och Turkiet är ett mardröms-
scenario för Erdogan.

USA SVIKER KURDERNA
Det var söndags som president Trump beslöt att de amerikanska förband som kämpat
tillsammans med kurderna mot IS skulle dras tillbaka och skickas hem.
Därmed stod det klart att  löften från USA inte längre var att lita på.
USA gav plats för Erdogan att starta sin offensiv mot kurderna.

TURKIETS OFFENSIV
Det vi just nu kan bevittna är ett hastigt och illa förberett amerikanskt tillbaka-
dragande från norra Syrien. Mellanöstern är en krutdurk. De flesta regionala
stormakterna har egna intressen i Syrien. Turkiet får stöd av Fria syriska armén,
som främst består av legosoldater. Kurderna har utlovats stöd av den reguljära
syriska armén. Den syriska regimen är inte särskilt tilltalad av att turkarna nu
tänker etablera sig fast i norra delarna av landet. Det tycks vara bäddat för 
ett nytt krig  i området när syriska förband på båda sidor i konflikten kan drabba
samman. Putin sitter säkert nöjd i Kreml och åser alla märkliga turer i konflikten.
Han framstår alltmer som den slutlige segraren i konflikten och arvtagaren till
det inflytande som tidigare innehades av USA.
Trumpadministrationens mål var att soldaterna skulle stanna kvar tills IS är
"bestående besegrat". Men Trump kan ha tagit ut segern i förskott. Om kurderna 
lämnar lägren kan tusentals IS-krigare plötsligt vara på fri fot, förbittrade och
redo att gå till attack igen.

VAD HÄNDER NU?
Det finns en liten chans att USA:s plötsliga reträtt även har tagit Turkiet på sängen.
När Trump deklarerar att "de tillfångatagna IS-krigarna är Turkiets ansvar"
kanske det kan kyla ner Erdogans stridslust. "För Turkiet vore det ett våldsamt, 
kostsamt och politiskt riskfyllt förtetag att ensamt försöka ta kontroll över 
hela nordöstra Syrien", skriver Syrienexperten Aron Lund. Låt oss hoppas att  han
har rätt.
För Europas och Sveriges del finns det anledning att dra slutsatsen att USA blivit
en opålitlig partner att luta sig mot. Vi behöver överväga andra säkerhetspolitiska
lösningar, Nato-medlemsskap eller utökat Europasamarbete i försvarsfrågor.

Underlag: Massmedia, särskilt Expressens ledarsida












   


på själviständighjet.