VÅRAN KATT

Här i Sherwoodskogen har vi alltid haft en huskatt. Vår förra katt, Maja, blev överkörd 

av en bil. Chauffören kom in till oss och berättade att han kört på en katt, men han visste 

inte vart den tog vägen efter olyckan. Vi hittade henne senare i ett dike och begrov henne 

på tomten. Vi satte ett litet träkors på graven.

När vi kollade graven några dagar senare var den uppgrävd och tom. Räven eller grävlingen!

Nästa katt blev en liten svart sak med en vit fläck under hakan. Det var en kattflicka. Hon

fick namnet Pricken och fick samma omvårdnad som alla våra katter fått.

När hon var halvtannat år gammal  skulle husse och matte åka till Spanien och bli borta 

några veckor. Sedan Pricken blivit könsmogen fick hon regelbundet preventivpiller in-

stoppade i kattmaten då och då. Före avresedagen lämnade vi Pricken till ett närbeläget

katthotell tillsammans med en ask av dessa piller.

Efter ett par veckor i Spanien kommer det plötsligt ett SMS från katthotellet: "Pricken

har fått ungar, sex stycken och flickor allihop". Detta var minst sagt ett överraskande

meddelande. Pricken hade tydligen överlistat oss och petat bort pillren ur maten. Hon ville

tydligen ha ungar.

Hemkomna fick vi naturligtvis ta hand om kattmodern och hennes ungar. Hur fakturan

från katthotellet kom att se ut när vi hämtade katterna är oklart. Men vi klarade ut det hela

med hotellägarinnan.

Hemkomna med alla katter hade vi hoppats att kattfamiljen skulle hålla till i en stor korg

som vi snabbt gjort i ordning. Men den dög inte. Pricken bar omkring sina ungar till olika

rum i huset innan hon så småningom bestämde sig. Under mattes nattduksbord i sov-

rummet, där skulle hon bo med sina ungar. Och så blev det ju också.

Sedan vidtog en tid i huset där vi hittade kattungar överallt. I köket hade vi en stor köks-

klocka med pendel. Det här blev ett favorittillhåll. Efter den tiden har köksklockan aldrig

fungerat normalt.

Pricken skötte sig perfekt som kattmamma. Hon lärde alla ungarna att göra sina behov

sandlådan. Husse och matte fick byta sand i lådan lite oftare, det var allt.

Inga av ungarna var svarta som sin mor utan hade tydligen fått färgen efter sin okände

far, eller som flickan sa när hon blev med barn: "Jag vet bara att det stod "Algots" på
hans byxor".

Vi kunde naturligtvis inte ha sju katter i huset alltför länge, så vi annonserade och fick

mängder av svar. Pricken hade ingen märkvärdig stamtavla att visa upp, men det hade

ingen betydelse. När folk fick träffa Pricken så insåg de snabbt vad för sorts katt hon var

och vad för sorts ungar det sannolikt handlade om. Tre av kattflickorna försvann snabbt

till olika delar av Sverige, tre blev dock kvar hos släkt och vänner i Sherwoodskogen.

Bilden visar skatan och grannens katt Murre, som är  Prickens kompis och lekkamrat.

Så är läget idag. Pricken är ensam kvar i huset. Hon är lugn, harmonisk och glad och en

duktig råttfångare när tillfälle ges. Hon är speciell i många avseenden. Till exempel sam-

arbetar hon med skatan som bor här på gården. När Pricken fångat en råtta kommer

skatan direkt och sätter sig och avvaktar för att få  del av bytet vilket skatan alltid får.

Pricken äter upp godbitarna, vilka de nu är, och skatan får det som blir över.

Pricken åker med husse och matte på bilresor runt om i landet. I bilen ligger hon i sin bur,

sover mest hela tiden men tycks ha det bra. När vi är framme, ibland efter flera timmars

resa hoppar hon ut, glad och kelen.

Ägarinnan till katthotellet har bett oss, att om vi någon gång skall lämna ifrån oss Pricken 

så vill hon gärna ta hand om henne.

Detta är faktiskt en märkvärdig katt. 4 juni fyller hon 6 år.

Underlag:Eget