WEEK- END I LONDON

Ett par vänner till oss i Sherwoodskogen gjorde ett kort besök i London förra veckoslutet.
Dom hade inte hunnit med särskilt mycket, men de kunde berätta om Londons pariserhjul,
London Eye, och om den nyuppförda (1997) Shakespeare-teatern Globe Theatre.

LONDON EYE
Pariserhjulet restes för att fira tusenårsskiftet 
1999-2000. Högst upp befinner man sig 170 m
över marken. Vid god sikt kan man se 40 km åt 
alla håll.
Hjulet är uppbyggt på samma sätt som ett cykel-
hjul med ekrar. Trots detta består hjulet av 1 700
ton stål.
Hjulet har 32 gondoler som vardera tar 25 passa-
gerare. Det tar ca 30 minuter att åka ett varv.

GLOBE THEATRE
På den ursprungliga Globe Theatre uppfördes flera
av Shakespeares pjäser Den uppfördes 1599 men
brann ner 1613. Teatern kunde ta in 3000 åskådare, 
man spelade under bar himmel och i dagsljus. Runt
om fanns gallerier för orkestern och åskådarna. Det
fanns ett maskineri som kunde sänka ner himmelska
väsen på scenen. Några kulisser fanns knappast.
Efter att den första teatern brunnit uppfördes en ny
1614, men den revs 1644.

Den nya teatern invigdes 1997 på ungefär samma
plats  som den gamla.

Den kallas Shakespeare´s Globe och används i dag
till skådespel, främst Shakespeare-pjäser. Den ligger
söder om Themsen,  i det område där flera av de
andra berömda teatrarna från 1600-talet låg.


KORT OM SHAKESPEARE
- Shakespeares ordförråd var 8 gånger större än en
vanlig människas, som kan utnyttja ca 3000 ord.
Shakespeares ordförråd var 20-25 000 ord.
- Inträdet till hans teater The Globe var på hans tid
1 penny, vilket motsvarade kostnaden för ett stop öl.(1,3 liter)

Underlag: Åhörd reseberättelse och faktakoll i Wikipedia

NATIONALPARKERNAS DAG

                                              NATIONALPARKERNAS DAG 24 MAJ

Nationalparkernas dag har instiftats av Europarc Federation. Instiftandet av en national-
park innebär att vi ger djur och natur inom området bra och säkra livsbetingelser. 
Inrättandet beslutas av riksdagen. En flexiblare skyddsform är naturreservatet som 
inrättas och beslutas av länsstyrelser eller kommuner.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
I Sverige finns i dag 30 nationalparker. Den senaste är Åsnens nationalpark i Kronobergs 
län som tillkom i  fjol, 2018.
I landet finns drygt 4500 naturreservat, som upptar ca 10 % av Sveriges yta, national-
parkerna 1,6 %.
I hela världen finns över 4000 nationalparker som tillsammans täcker drygt två procent
av ett land. Alla är värda ett besök.
Fyra av våra nationalparker ingår numera på UNESCOs världsarvslista: Muddus,
Padjelanta, Sarek och Stora sjöfallet.

HISTORIA
Sverige blev det första landet i Europa att inrätta nationalparker, när riksdagen 24 maj
1909 avsatte mark till nio parker. Dessa nio var: Abisko, Garphyttan, Hamra, Pieljekaise,
Sarek, Stora sjöfallet, Sånfjället, Ängsö och en del av Gotska Sandön.

Den 17 juni 2009 blev Kosterhavet Sveriges första marina nationalpark. Kungen invigde
parken i Strömstad den 9 september samma år.

FRAMTIDA PLANER
Naturvårdsverket föreslog 2008 att 13 nya nationalparker skulle bildas och sju redan
befintliga utvidgas. I sin planering 2015 prioriterar Naturvårdsverket följande fem som
blivande nationalparker, alternativt utökade.

- Reivo
-Nämdöskärgården
- Björnlandet (utökas)
- Tiveden
- Gotska Sandön (hela ön).

Underlag: Naturvårdsverket

WAHHABISMEN

Saudiarabien är en av jordens mest barbariska regimer. Islam är statsreligion. Den 
sekteristiska form av islam som tillämpas i landet, wahhabism, är den mest brutala och
primitiva varianten av religionen, i princip den ideologi som präglar IS-terrorismen.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 
Skall man kort sammanfatta wahhabismens program
så är det Guds önskan att först skall alla shiamuslimer
halshuggas (de har majoritet i bl a Iran och Irak), 
sedan alla judar och därefter de kristna.
Dessa vettvillingar skulle fortfarande ha utgjort ett be-
tydelselöst stråtrövarband i de inre delarna av Arabiska
halvön om det inte vore för en geologisk slump. På
1920-talet hittades jordens största oljerikedomar och 
den ledande shejken i stammen Saud uppfann "Kunga-
riket Saudiarabien" och fick genast, och sen dess, USA
som sin höge beskyddare.

Detta innebär bland annat att de cirka 5000 prinsarna,
utan att USA låtsas om det, finansierar merparten av
världens islamistiska terrorism. Medan den högsta led-
ningen i landet ägnar sig åt mer skenhelig missions-

verksamhet, att sprida wahhabismen runt om i världen.

Affärsidén bakom den saudiska missionen är enkel.
Saudiarabien finansierar moskébyggen runt om i
världen, också i Sverige. Kravet på motprestation
blir logiskt. Imamerna i dessa moskéer skall föra ut
den rätta läran. Det måste ju innebära att också vi i
Sverige får hit imamer som inte bara vill halshugga
alla andra troende utan också homosexuella, låsa in
alla kvinnor, styra om skolundervisningen och i 
största allmänhet sabotera det demokratiska samhället.
Säpo har börjat tillämpa " Lagen om särskild utlänn-
ingskontroll", och har tagit fyra imamer " i  förvar". 
I en krönika i AB vänder sig Jan Guillou emot detta,
 eftersom Säpo vägrar att ange på vilka grunder det 
skett. Den här speciallagen erbjuder därför möjlig-
heten att använda sig av hemliga bevis, som den 
misstänkte inte får ta del av och därför inte kan 
försvara sig mot. Imamerna misstänks för att
predika otrevligheter, men såvitt känt har de inte be-
gått något brott. Jan Guillou menar att det finns an-
ledning att göra två invändningar, en rättspolitisk
och en taktisk.
.
Säpo markerar starkt att muslimer inte omfattas av 
rättssamhället. Det är inte så ett demokratiskt system 
skall visa sin överlägsenhet. Från taktiska utgångs-
punkter är det inte heller särskilt smart, menar Jan 
Guillou, att göra  dessa omhändertagna imamer till 
politiska martyrer.

De lagar som redan finns i Sverige ger möjlighet att 
förbjuda religiösa friskolor. I islamska skolor har man
uppenbarligen för avsikt att bryta mot skollagen.
Ingen simundervisning för flickor och ingen sexual-
undervisning men religiös indoktrinering.

Några förslag till åtgärder:
- Imamer från Saudiarabien bör nekas inresa till Sverige
- Beivra hatpredikningar
- Stoppa saudiska investeringar i skolor, moskéer mm


Underlag: Jan Guillous krönika i AB

EN BALLAD OM AKVAVIT

EN BALLAD OM AKVAVIT
Den gamle baronen han sade
år adertonhundrafem:
"Nu haver jag barn och barnbarn
och allt gott önskar jag dem.
Jag önskar dem ära och hälsa,
jag önskar dem snille och flit,
och jag unnar dem alla att smaka
min förnämliga akvavit.

Jag har lagat den själv med reseda
vars blommor i brännvin jag släppt.
Det har varit min ålderdoms glädje
att uppfinna detta recept.
Ju längre den drycken blir lagrad
ju  finare ånga den får.
Jag vill gömma ett ankar därav åt min ätt
om hundrafemtio  år."

Han lade i hembygdens kyrka
tre hartsade flaskor ned.
Han föreskrev hur de fick öppnas
av en ättling i sjätte led.
Och tiderna växlade, åren gick,
och stunden gick in till sist.

Och lätt blev hans arvinge funnen,
men si, han var helnykterist.
Han läppjar ej på en droppe
ty han faller icke så lätt.
Han bjuder icke på flaskan
ty det vore inte rätt.
Han är en i allo aktningsvärd man
som mycket ogillar sprit
och icke har minsta intresse
för receptet på akvavit.

Ur "Stångkorv & Bordeaux"  av Alf Henrikson

POLITIKERFÖRAKTET

Nu är det dags igen. Politikerföraktet späs på nästan varje dag. Malin Björks vänster-
partiupplägg i Bryssel osar hyckleri lång väg. Ingen annan svensk EU-politiker har så
öppet som Malin Björk redovisat sin ekonomi i parlamentet. Men sanningen har nu
hunnit ifatt henne.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
200 000 KR EXTRA PER ÅR - SKATTEFRITT
Men i går kunde SVT avslöja att Malin Björk plockat ut EU-parlamentets generösa dag-
traktamente på drygt 3 000 kr per dag för att arbeta i Bryssel, trots att hon sedan många
år bor och är skriven i den belgiska huvudstaden.
De senaste fem åren har hon fått traktamente för 357 dagar, vilket enligt SVT beräkningar
innebär att hon kvitterat ut omkring en miljon kronor. Det är runt 200 000 kronor per år-
skattefritt.
Enligt Malin Björk har pengarna använts till att bekosta hotell och resor i Sverige, men
några kvitton för utläggen har hon inte sparat.
Andra parlamentsledamöter bor och verkar i Sverige och får därför traktamente när de
arbetar i Bryssel eller Strasbourg. Björk har gjort tvärsom, vilket hon påstår att hon har
tillstånd att göra.

KONTORSPENGAR
Varje EU-parlamentariker tjänar 92 000 kronor i månaden, före skatt. Samtidigt får de
ett allmänt "kontorsbidrag" på 45 000 varje månad för telefon, pennor och annat.
Flera svenska parlamentariker har uppgett för SVT att de använder dessa pengar till
hotell och resor i Sverige. Malin Björk har i stället lagt dem på ett kontor i Stockholm.
Malin Björk har alltså valt att tolka reglerna på sitt eget sätt. Hon tycker tydligen själv
att det hela är litet underligt, så efter SVT avslöjande lovade hon att betala tillbaka en
del av pengarna, oklart hur mycket.

V:s PARTIKASSA
Efter avslöjandet gick Jonas Sjöstedt till kraftfullt försvar för partiets enda EU-kandidat.
Han menar att Malin Björk följt reglerna. Dessutom framhåller Sjöstedt att hon redovisat
sina kontorsutgifter - och bara tar ut 29 999 kronor i lön. Det senare gör Malin Björk
eftersom Vänsterpartiet har en partiskatt som innebär att de partiarbetare som tjänar över
den summan skickar det överstående beloppet till partikassan.

DET OSAR HYCKLERI OCH OÄRLIGHET 
Att Björk skickar hem tiotusentals kronor varje månad till partikassan  applåderas säkert
internt. Men för utomstående framstår det som obegripligt varför Björk samtidigt kompen-
serar det här lönedränaget genom att ta ut hundratusentals kronor i traktamenten varje
år, pengar som hon rätteligen inte har rätt till eftersom hon bor i Bryssel. Skall hon åka
till Sverige för att träffa sina väljare får hon väl skriva en reseräkning i vanlig ordning. 
För de dagarna får hon svenskt traktamente, men för sin tid i Bryssel skall hon 
naturligtvis inte ha ett öre. Björks flytt till Bryssel är självvald.

Underlag:  Jonna Sima, AB

NIMIS

Vad har hänt med Nimis, Lars Vilks fantastiska konstverk på Kullahalvön, brann inte det
ner för några år sedan?
Alla känner kanske inte till historien om Nimis. Man kan säga att Nimis är ett konstverk,
men kan också kallas skulptur, fuskbygge, skändning av naturreservat, kråkslott, brädhög
eller en riktigt farlig klätterställning.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kort om historien
 Sommaren 1980 började konstnären Lars Vilk arbeta med vad han själv benämner som ett
konceptuellt konstverk. En rättsprocess inleddes två år senare när myndigheterna fick upp
ögonen för att det pågick ett bygge i naturreservatet ute på Kullahalvön. Vilks själv menar
att rättsprocessen är den viktigaste delen av konstverket. Området är av Vilks utropat till 
en egen nation med namnet Ladonia, som även den är en del utav konstverket.
En märklig utveckling av konstverket utfördes
hösten 2012, då ett par man monterade en sol-
cellsdriven PA-anläggning som ropade ut mus-
limska böneutrop sex gånger om dagen. Detta
för att uppgradera Nimis till en mångkulturell
skapelse och omvandla det till minaret.
Lars Vilks till höger.

Valet av plats
Själva stället är valt med omsorg. Man kan inte komma närmare än en kilometer med bil,
och fotvandringen från parkeringen är jobbig även för en vältränad person. Längs stigen
följer man små gula markeringar som har målats på träd och stubbar. Mot slutet stupar
det mycket brant neråt. Precis när Skälderviken skymtar fram mellan boklöven  öppnar
sig en träportal i en glänta. Plötsligt står man framför plywoodskiva med texten:

"Nu är det nog. Med denna proklamation manar stavnen till uppror. Hemligheten bakom
evigt liv och de gyllene äpplen är fråntagen adeln och givit tillbaka till Ladonias folk".

Bränderna
Delar av verket har vid olika tider eldhärjats, senast 2016. Då brann en del kallad
"Vindarnas torn" ner .Totalt förstördes ca 25% av konstverket. Vilks startade genast ett
arbete för att säkra det och förbereda en återuppbyggnad, fast kanske i annan form.
Att han startade en återuppbyggnad av den olagliga byggnaden var orsaken till domen 
i Helsingborgs tingsrätt, 40 dagsböter om 140 kronor.

Vilks tänker överklaga tingsrättens dom. Han menar att Nimis och Ladoniens folk har
kämpat i 40 år och överlevt stormar och bränder och överhetens motstånd. Han tänker
aldrig ge upp. Många skåningar, inte bara inom konstnärskretsarna, står bakom Vilk och
stöttar honom. Nimis har blivit en stor sak för turistnäringen. I fjol besökte 10 000 perso-
ner konstverket. Räddningstjänsten varnar besökare för att klättra i konstverket. Olyckor
har inträffat. Eftersom platsen är otillgänglig krävs då alltid helikoptertransport om någon
skadar sig.


Underlag: Dagspress och Valle Westessons "Gröna bok"

VEGETARIANER

Man kan naturligtvis ha kommit till insikten att inte äta kött av flera orsaker. Det kan ha
varit av estetiska orsaker, den obehagliga tanken kan ha dykt upp att vi äter upp andra
levande varelser. Med vilken rätt kan vi göra detta?
Många kanske rent av ha äcklats när de sett hur 
djuren behandlas före slakten. Kanske någon har
hört grisarnas skrik när grisbilen kommer för att
hämta dem till slakt eller sett kornas motstånd när
de skall lastas ombord på lastbilen för att föras till
slakteriet eller sett hur tusentals kycklingar pressats
in i kartonger med brutna vingar för transport till
avlivning, rensning och grillning.

Det finns många, särskilt ungdomar, som tagit så
starkt avstånd från djurhanteringen att de inte ens kan tänka sig att köpa skor och sko-
snören eller annat som är gjort av läder, dvs djurhudar eller djurskinn. Ur dessa grupper,
veganerna, rekryteras djurrättsaktivisterna, som ställt till så mycket förtret för pälsdjurs-
uppfödare, lantbrukare med djurhållning och pälsklädda damer och affärerna där
pälsarna är inhandlade.
Det beräknas att 6-8 % av befolkningen är vegetarianer. ca 1 % veganer.

Men som alltid finns det klentroende, som vill vara vegetarianer men inte förmår leva 
upp till sina ideal och kanske stoppar i sig både det ena och det andra när de inte är 
iakttagna. Sannolikt skäms de väldigt när de gör det.
Bland dessa grupper har under senare år en mildare form av vegetarism utvecklats.
De äter med förtjusning  animaliska produkter som
mjölk, ägg mm, men de äter också av havets gåvor 
som fisk, kräftor, räkor, ostron, kaviar mm. Livet
blir mer uthärdligt för denna grupp på det sättet.
De brukar kallas "Stockholmsvegetarianer".
Enligt obekräftade uppgifter är denna grupp under
kraftig tillväxt.
Oberoende av vilken grupp man anser sig tillhöra
går köttförbrukningen stadigt neråt och beräknas 
om några år vara nere i under 20 kg kött per person 
och år.

Underlag: Egna iakttagelser

EDVARD PERSSON

Det finns många vackra kyrkor på Kulla-halvön i nordvästra Skåne. En sådan är
Jonstorps kyrka, en vitkalkad kyrka med trappstegsformat torn. Den är från 1100-
eller 1200-talet och är tillägnad Sankt Olof, Norges skyddshelgon.
Vi var några från Sherwoodskogen som for förbi kyrkan härom dagen. Vi tyckte
den var vacker och stannade till för att se på den närmare. En iögonfallande grav
på kyrkogården tilldrog sig vår uppmärksamhet. Det visade sig vara Edvard Perssons
grav
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
CARL EDVARD PERSSON
Han föddes 17 januari 1888 i Sankt Pauli församling
i Malmö och dog 19 september 1957 i Jonstorp i nord- 
västra Skåne. Han var Sveriges mest folkkära film-
skådespelare under många år på 40-talet.
Han var son till timmermannen Anders Persson, född
1854 i Genarp och hustrun Bengta Olsson, född 1854
i Anderslöv. Vid födseln bodde familjen på Mjölnar-
gatan 4 i Malmö. 
1916-33 var han gift med pianisten Ellen Rosengren
och hade med henne två barn. Från 1933 till sin död
var han gift med Mim Persson, född Ekelund.

SKÅDESPELARBANAN
Edvard inledde sin skådespelarbana som 16-åring

med amatörteater i Malmö Folkets hus. Han rymde 
som 16-åring till Stockholm för att söka in på Dramatens
elevskola, men han fick rådet att sätta sig på skol-
bänken. Men han fick jobb som statist och spelade 
sedan teater, fars och revy med resande teatersällskap.
1909 mötte han sin första fru och flyttade med henne
till Helsingfors och bodde där 7 år och var då verk-
sam vid Apolloteatern.
Tillbaka i Malmö började Edvard bli allt mer populär
inte bara som sångare utan även som skådespelare på
Hipp och Friluftsteatern. Redan under tiden på Hippo-
dromteatern i Malmö på 1920-talet spelade han till-
sammans med Adolf Jahr in ett par enkla och anspråkslösa stumfilmer. Den första film-
rollen fick Edvard 1924 i stumfilmen "Studenterna på Tröstehult" där handlingen var
hämtad från en av de pjäser som han hade agerat i på Folkets hus-teatern. Hans första
ljudfilm var "Söderkåkar".

EUROPAFILM
1933 skrev Edvard under ett kontrakt med Europafilm. Detta var Edvards största misstag.
Årslönen var 24 000 kronor, utan bonusar vid stora framgångar, för Europafilm ett
riktigt guldkantat kontrakt.
Åren 1933 - 56 gjorde Europafilm under ledning av 
Gustaf Scheutz ett 30-tal filmer med sin vinstmaskin
och deras främsta ansikte utåt i huvudrollerna.
Han var populär inte bara i Sverige utan även i
det tyskockuperade Danmark på grund av sitt
lantliga lugn och spridande av gemenskap i oros-
tider. Hans filmer "Söder om landsvägen" och 
"Kalle på Spången" kunde visas på biograferna
fyra gånger per dag i ett års tid.
1946 medverkade Edvard i den första färgfilmen i 
Sverige "Klockorna i gamla stan".

I augusti 1945 reser han med SS Drottningholm till
 USA, där han genom sina filmer blivit mycket popu-
lär bland svenskamerikanerna. I svenskbygderna 
gav han ett trettiofemtal konserter. 

Edvard spelade in 45 långfilmer samt gjorde 226
insjungningar på 78-varvsskivor, till exempel
"Jag är en liten gåsapåg från Skåne", "Vi klarar
oss nog ändå" och "Jag har bott vid en landsväg".

SLUTET
Edvards popularitet avtog mot slutet av 40-talet. 
År 1950 flyttade han till Jonstorp med sin andra
 fru Mim Persson. Hans hälsa blev allt sämre och 
han fick problem med hjärtat.
 1957 dog han av en hjärnblödning. Han dog fattig 
men kunde ha varit en rik man efter sin 
fantastiska karriär.
Tidningen Kvällsposten instiftade 1979 Edvard-
priset som årligen utdelas till framstående
 personer inom svenskt nöjesliv.

Underlag: Kvällsposten och Wikipedia

SKÄGGMODET

                                                            
                                                                SKÄGGMODET

Några funderingar från oss äldre i Sherwoodskogen. De flesta av oss tycker nog att en
karls haka skall vara välrakad och gärna lukta rakvatten.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
De flesta av flickorna i vår skara av barnbarn är numera gifta och väl etablerade till-
sammans med unga, raska män som nu nått 30- årsåldern. 
När de var 20 till 30 år skulle en ung man för att vara snygg vara välrakad. 
Men det kom ett omslag en bit in på 2010-talet, då skulle plötsligt
skägget växa, först några millimeter, senare utan begränsningar.

Vi träffade några av dessa unga män för en tid sedan när något av barnbarnsbarnen skulle
fylla år. Döm av vår häpnad och förskräckelse när vi får se dem, det var något år sedan
senast. Nu var de alla försedda med yviga, decimeterlånga skägg! Vi har sett bilder från
Afganistan och talibanerna där. Det var så de såg ut nu.(ovan)
Vad skall man säga som gammelmorfar eller gammelmormor om detta?
Naturligtvis ingenting. Tiden går, modet förändras. Förmodligen är det väl så att vi äldre
inte hänger med i modets växlingar.
Vi får vänja oss - men det ser förfärligt ut!

Underlag: Egna iakttagelser

SAGAN OM MILJÖPARTISTEN

 

Det var en gång en miljöpartist som gärna ville ut och resa och se sig omkring i
Europa. Att åka bil var inte att tänka på innan det fanns elbilar med lång räckvidd
att köpa. Att flyga hade blivit allt för dyrt efter de senaste höjningarna av flyg-
skatten som han själv hade medverkat till. Vad återstod sedan? Båt kanske? Men
nya rön visade att båtåkandet var mycket skadligt både för hälsan och miljön. Då
återstod bara tåget. Detta skulle han satsa på till semestern. Järnvägar finns det  ju
i hela Europa. En rejäl tågresa fick det bli.
En morgon när han slog upp morgontidningen fick han kaffet i vrångstrupen när
han läste en artikel om tågåkande i Europa av en sakkunnig person vid Statens väg- transportforskningsinstitut. Bertil Hylén hette författaren. 
Ungefär så här skrev han:
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Regeringen tänker uppenbarligen satsa 50 miljoner kronor 2019 på nattåg ner till
kontinenten och mera pengar skall komma följande år. Vill Sverige driva tågtrafik på
kommersiella villkor är det fritt fram, internationell persontrafik i Europa är avreglerad
sedan många år. Det fanns för några år sedan nattåg mellan Köpenhamn och Tyskland,
men de lades ner liksom de flesta andra nattåg i Europa. Det finns ingen marknad för
nattåg. I stället för 12 timmar med tåg väljer folk två timmar med flyg.
Internationell tågtrafik är komplicerad. Det krävs tåglägen (plats i en tidtabell och 
vagnar) långt i förväg. För 2019 är det för sent. Att klämma in svenska nattåg blir
nästan omöjligt. Alla svenska sov-och liggvagnar behövs i Sverige. Några ytterligare
finns inte att tillgå, inte ens 2020 . Svenska vagnar är dessutom för breda för kontinen-
ten. För trafik över Öresund och Stora Bält ställs särskilda krav på bromsar mm.
Om staten vill satsa pengar på nattåg till Europa
måste trafiken upphandlas. Oberoende av vem
som skall tillhandahålla tågsätt med sovvagnar,
är det en affär på flera hundra miljoner kronor.
Sovvagnar tillverkas knappast längre och att ta
fram nya lär ta minst tre år.
Först måste regeringen klara ut om det finns
någon ekonomi överhuvudtaget med nattåg?Det är tveksamt. En sovvagn med trebäddskupé tar hälften så många resande som en vanlig andraklass  vagn. 
Nattågen till övre Norrland subventioneras med skattemedel, cirka 100 miljoner per år.
I Tyskland är det betydligt dyrare att åka tåg än i Sverige. Bland annat är banavgifterna
mycket högre. Det är naturligtvis roligt med nattåg och höghastighetståg - om någon
annan betalar! 
Bertil Hylén säger som avslutning att detta med nattåg till kontinenten  är ett grönt
hugskott utan förankring i dagens resemarknad. Men detta har inte den svenska
regeringen förstått.

Vår miljöpartist får hitta på något annat på semestern. Att cykla kan ju vara ett alternativ,
gärna på en subventionerad cykel med elmotor.

SENS MORALEN:  Som man bäddar får man ligga.

Underlaget: Framtaget av Torö-redaktionen

   

KÖTTÄTANDET OCH MILJÖN

Debatten om våra matvanor är i dag svartvit, antingen är man köttätare eller så är man
vegetarian/vegan.  Men frågan är ju mera komplex än så. Allt köttätande är inte dåligt
och inte heller är allt veganskt bra för miljön.
Vad  vi vet är att djurindustrins samlade utsläpp utgör 14,5 % av de globala klimatut-
släppen. Vi äter mer kött än någonsin, globalt sett fyra gånger mera i dag än för 50 år
sedan. I Sverige har köttkonsumtionen fördubblats under samma tidsperiod. 2018 åt
svenskarna 83,5 kg kött per person.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Cirka två tredjedelar av jordens yta är i dag "modifierad" av människan för att ge plats åt
animalieproduktionen. Regnskogen i Amazonas har främst avverkats för att skapa 
betesytor åt nötkreaturen eller för sojaodlingar som går till att utfordra  djur.
I Sverige gynnas den biologiska mångfalden av
att bönderna låter korna beta på ängar och betes-
marker, men tyvärr är det bara en liten del av djur-
uppfödningen som gynnar den biologiska mång-
falden. Den största delen av vårt moderna jordbruk
utarmar den biologiska mångfalden genom den
industrialiserade driften, bekämpningsmedel och
konstgödsling.Det blir inte längre lönsamt att låta
korna beta ute, de blir stående inne och deras nytta i 
ekosystemet utraderas på sikt. De betesmarker som används i dag utgör ca 250 000 
hektar. Kunde man utöka den arealen till ca 500 000 hektar och sedan bara konsumera 
köttet från de naturbetande djuren skulle det kunna ge 10 till 20 kg kött per person 
och år enligt WWF.
För andra året i rad minskar köttkonsumtionen i Sverige
och en fortsatt minskning ner till 10-20 kg per person 
och år verkar vara ett rimligt mål. Ca 10% av befolk-
ningen är vegetarianer eller veganer och den andelen
 tycks vara stigande. 
I dag importerar vi ca hälften av allt kött vi äter. 
Ett första steg i rätt riktning är att minska andelen kött
från länder med lägre krav på djurrätt och miljö. Vill vi
gynna svenskt jordbruk som har bland världens bästa
jordar och förutsättningar, och göra ett aktivt val i 
butiken och undvika kött från länder med frikostig användning av antibiotika. Vi måste 
låta kvalitet och medvetenhet om djurindustrins konsekvenser styra vårt konsumtionsval.
Det krävs ofta tuffa beslut för att ta ställning för djur och natur i stället för stora multi-
nationella bolag.

Vi bör gynna bönder som ägnar sig åt småskalighet och ett hållbart jordbruk.
I Sverige bör vi satsa på en hög självförsörjningsgrad och stötta det småskaliga
jordbruket och då kommer också den överdrivna köttkonsumtionen att minska.

Underlag: Rebecka La Moine och Magnus Manhammar,  riksdagsledamöter

FIFFLANDE RIKSDAGSLEDAMÖTER

Det duggar tätt! Den ena toppolitikern efter den andra ertappas med fingrarna i sylt-
burken. Med olika förklaringar försöker de förse sig med bidrag ur statskassan för
ett boende i Stockholm som de redan har. Tillvägagångssättet varierar. Några äldre
mammor har fått tillbaka sina sedan länge utflugna söner och placerat dem i det
gamla pojkrummet eller i sommarstugan så att pojken kunde skriva sig där. Att han
hade fru och barn i en egen lägenhet i Stockholm hörde liksom inte dit, nu handlade
det om ett årligt bostadstillägg om 50 000 kronor om året.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
När Erik Bengtzboe konfronterades med sanningen avgick han som riksdagsman, han 
hade heder i kroppen. Det hade emellertid inte Emma Carlsson Löfdahl. 
När hon ertappades med att hyra en bostad av sig själv med mannen som 
bulvan och genom det arrangemanget kunna utkvittera 50 000 kronor om året i 
bostadsersättning, då frånsäger hon sig medlemsskapet i Liberalerna och blir politisk 
vilde med bibehållna löneförmåner. 
Hon skall nu sitta utan arbetsuppgifter till nästa val, 
att hon blir återvald är föga sannolikt. Det skall 
senare visa sig att mannen inte hade tillstånd

att hyra ut lägenheten i andra hand, så ännu är
inte sista ordet sagt i detta ärende. 
Vill det sig illa mister hon och
mannen lägenheten i Stockholm.
Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson
Elisabeth Svantesson ertappades också med fing-
rarna i syltburken, men då hände ingenting, hon var för värdefull för moderaterna för att
offras. Hon har trasslat med att hon bott i Örebro och i Nora och för detta har hon fått
50 000 kronor per år fast hon uppenbarligen har bott i Stockholm där familjen har en 
lägenhet. Hon har följt de regler som finns, skriver hon på Facebook.
Men sunt förnuft saknar hon tydligen.
Centerpartisten Eskil Erlandsson har suttit i 
riksdagen 1994-2019.Han gifte sig 2012 och
har sedan dess fått fyra barn. Själv hävdar han 
att han bott hos sin mamma och har sedan 2014
fått 136 000 i bostadsersättning. Frun och barnen 
bor i egen lägenhet i Stockholm där han uppen-
barligen också har bott med hänsyn till det utökade
barnantalet under åren.

Listan kan göras lång, Andreas Carlsson KD, Robert Hannah L, Pål Jonsson M med
flera.255 av riksdagens 349 ledamöter utnyttjar förmånen med övernattningslägenheter
i Stockholm. Många miljoner har alltså utbetalats under årens lopp för dessa  bidrag.

Det tycks som  att hela vårt demokratiska system är på väg att rämna när inte ens våra
högsta förtroendevalda kan agera på ett ärligt och förtroendefullt sätt gentemot
riksdagen och de människor de är valda att företräda.
Felet ligger naturligtvis också i regelverkets oklarheter, men detta är ju en produkt av
tidigare riksdagars överväganden och beslut.
I princip borde alla riksdagsmän, med undantag för regeringens ledamöter, få ordna
sitt eget boende utan stöd av ett bidragssystem. Reglerna för traktamenten och rese-
ersättningar ligger ju fortfarande fast. 

I det här sammanhanget måste man ju fråga sig om vårt lilla land skall behöva ha en
folkrepresentation på 349 ledamöter? Internationella jämförelser tyder på att det är
minst 100 för många. 

Vad skall vi nu kalla bostadsförhållandena för våra fifflande riksdagsmän? Sambo
och Särbo är begrepp vi är vana med. Nu måste vi kanske introducera begrepp som
skenbo, bluffbo eller fuskbo? 

Underlag: Expressen, Aftonbladet och Sherwoodskogens folktribunal.

ÄR MÄNNISKAN OND ELLER GOD?

ENKÄT 1 - Är människonaturen god?
Nej, säger gatukontorets parkavdelning.
Den sätter ut soffor och papperskorgar med kristligt tålamod.
Men den mänskliga naturen kan icke tåla att dessa får stå där de stod.
De flyttas och fördärvas om natten av någon förhoppningsfull telning.
Glädjen med denna verksamhet kan svårligen vara stor.
Men den utövas likafullt varje natt ivrigt och oavbrutet.
Den mänskliga naturen är alltså ond, säger Stockholms gatukontor
och reparerar sin egendom oförtrutet.

ENKÄT 2 - Är icke människonaturen god?
Jovisst, säger Skånska Cement som känner vårt hjärteblod.
Om en ärla byggt sitt bo i något av samtidens tolvvåningsbyggen
så finns ej den beräknande ingenjör som kallt vänder henne ryggen.
Alla jobbarna samlas runt hennes lilla bo
och ordnar att hon får kläcka sin kull i lugn och ro.
Fast hon ligger i vägen för arbetet åkallas icke den lede
och ingen gjuter betong över hennes rede.
Ja, årligen inträffar sådant på arbetsplatser, som känt.
Den mänskliga naturen är alltså god, säger Skånska 
Cement.

Underlag:  Ur "Medan göken tiger" av
                   Alf Henrikson

KALIFENS ONDA GÅVA

KALIFENS ONDA GÅVA
Kalifen i Bagdad Harun al Raschid sände från denna sin stad
till den frankiske Karl den store en lysande ambassad,
och den bragte som gåva och kejserlig skänk 
ett ting som var märkligt och stort, 
ja, ett tickande tornur med slagverk i, som en sinnrik arab hade gjort.
Sekunderna gick och minuterna gick och timmarna dansade där,
och på visarnas vandrande stirrade stint Karl den store,
hans hov och hans här,
och än sade det pling och än sade det plong
vilket skapade brådska och stress,
och så har det olyckligtvis hållit på
i kristenheten sedan dess.


Ur: Medan göken tiger av
       Alf Henrikson

SKOTTORPS SLOTT

Vi såg i Hallandsposten för en tid sedan att Skottorps slott var till salu för 30 miljoner.Hur mycket slott får man för 30 miljoner, om man man nu har så mycket pengar att spendera?
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Skottorps slott intresserar eftervärlden främst eftersom det var här kung Karl XI gifte sig
med den danska kungasystern Ulrika Eleonora den 6 maj 1680. Det var en orolig tid i
Europa och Norden vid den här tiden och det här giftermålet var en del av maktsspelet
mellan de olika aktörerna av vilka Sverige och Danmark var två. 

HISTORIA
 Veka, som var den ursprungliga huvudgården
finns omnämnd reda på 1300-talet. År 1488
hör man talas om en Axel Bång till Skotterup.
åren 1536- 1562 skrev sig Axel Andersson Jern-
skägg som herre till Skottorp. Ägarlängden
är sedan lång. 1816 revs det gamla slottet.
Carl Fredrik Sundvall var arkitekt för den nybyggnaden. Slottet förklarades som byggnads-
märke 1986 då familjen Grankvist övertog det.

KARL XI:S BRÖLLOP
Tänkt gemål för Karl XI var Juliana av Hessen- Eschwege. Hon kom till Sverige i unga år.
Emellertid födde hon en son, i en kunglig vagn just som den passerade slottet Makalös, 
oväntat för omvärlden. En stor skandal, naturligtvis. Prinsessan utvisades till Rävsnäs,
och barnafadern, livgardesöversten Gustaf Lilie, utvisades ur landet. Senare fick Juliane
ännu en son, denna gång med en son till hushållerskan. Hon hade inte blivit någon bra
drottning åt Karl XI.

Spänningen i Europa ökade och danskarna föreslår, för att minska spänningen i Norden,
att lämplig gemål för Karl XI kan vara danske kungens syster Ulrika Eleonora. Karl XI
tackar ja i juni 1675. Danske kungen har en egen agenda och startar ett krig mot Sverige
och tar tillbaka bröllopserbjudandet. Men Ulrika Eleonora står fast, hon skall gifta sig
med Karl XI. Sina drömmars mål nådde hon våren 1680. Då kommer Skåne-guvernören
Johan Gyllenstierna till Köpenhamn för att hämta bruden. Han hade ett följe på 130
personer och 67 hästar. Allt detta kostade mera än vad kungen hade råd med så han
fick låna av släkt och vänner. Fester och kalas avlöste varandra i Köpenhamn. Några
presenter hade han inte råd med men hon fick ett porträtt av sin blivande, och det lär
hon ha uppskattat. Dessutom fick hon ett par örhängen som han köpt av sin mor.

Bröllopet ägde rum på slottet Skottorp 6 maj 1680. Inför bröllopet hade man gjort en
omfattande tillbyggnad av slottet, som leddes av Nicodemus Tessin den äldre. Man
byggde en ny våning med en festsal med en hög kupol , med omgivande rum för kunga-
familjen.
Dagen före bröllopet anlände brudföljet söderifrån till Skottorp och tidigt på morgonen
red kungen dit för att möta sin tillkommande för första gången.
Klockan elva på kvällen förrättades vigseln. Efteråt bjöds på konfekt och därefter på
en bröllopssupé i besynnerliga former. Kungen åt på sin kammare med två av sina 
officerare. Bruden och änkedrottningen fick sig en bit i änkedrottningens rum och
resten av sällskapet åt i stora salen. Klockan ett gick brudparet till sängs och klockan
fyra på morgonen var kungen klädd och ute i majvädret.
Äktenskapet blev kanske inte så lyckligt, i varje fall inte för drottningen. Hon fick i alla
fall sju barn, av vilka fyra dog i späd ålder. En av dem hette Ulrik och har fått ge namn
åt Ulriksdal. Den äldste sonen hette Karl, sedermera Karl XII.

Från bröllopet i Skottorp återvände Johan Gyllenstierna till Skåne. I Landskrona
som han utsett till provinsens huvudstad, insjuknade han häftigt och dog. Många
gladde sig över detta. Knappast någon svensk politiker hade varit så hatad som Johan
Gyllenstierna. Det finns många vittnesbörd om detta.

Vem som köpte slottet för 30 miljoner kronor är inte bekant.

Underlag: Hallandsposten och Wikipedia

TJOLÖHOLMS SLOTT

Såg och lyssnade ni möjligen på en sångkonsert från Tjolöholms slott på valborgskvällen.
Vad tyckte ni? Vi tyckte den var en strålande konsert av duktiga sångare i alla åldrar och
i en fantastisk slottsmiljö.
Slottet ligger i norra Halland på en halvö i Kungsbackafjärden. Slottsbyggnaden är upp-
förd i engelskinspirerad tudor-stil 1898-1904 efter ritningar av en ung arkitekt, Lars
Israel Wahlman (27).
Slottet är sedan 1991 ett byggnadsminne och ägs numera av Kungsbacka kommun (80%)
och Skärgårdsstiftelsen (20%). 
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
SLOTTETS HISTORIA
FÖRE 1892
Det har funnits ett slott på platsen sedan 1500-talet,
omväxlande i dansk och svensk ägo. 1659 kom det
att bli permanent svenskt då det köptes av fält-
marskalken Carl Mauritz Lewenhaupt. Mot slutet
av seklet såldes och köptes slottet flera gånger för
att slutligen köpas av James Fredrik Dickson och
hans hustru Blanche 1892.

1892-1964
Ett nytt slott ritades i tudor-stil av arkitekten Lars Wahlman. 
Bygget planerades och slutfördes av Blanche Dickson sedan mannen avlidit. 
Byggandet påbörjades 1898 och slottet stod färdigt 1904, ett av de sista stora slotts-
byggena i Sverige.
Inredningen är ett av Sveriges bästa exempel på Arts and Crafts.
Blanche Dickson avled vid 50 års ålder 1906
och slottet ärvdes av dottern Blanche Bonde. Hon
skilde sig från sin greve 1920 och flyttade till Stock-
holm. Därefter stod slottet obebott och ouppvärmt
och förföll alltmer.

MUSEUM
Slottet och marken på 668 hektar köptes 1964 av 
Göteborgs stad för 4,5 miljoner kronor. 1968-73
rustades byggnader och trädgården upp. 1971 
öppnades delar av slottet för besökare. 1987 köp-
tes Tjolöholm av Kungsbacka kommun (80%)

Skärgårdsstiftelsen (20%) för 10,5 miljoner
kronor.
Slottet blev byggnadsminne 1991 och visas nu året
runt för allmänheten. 200 000 kommer hit varje år
numera.

SLOTTSTRÄDGÅRDEN
Utformningen av slottsträdgården och slottsparken
gjordes av Lars Wahlman. Han ensam har stått för
det hela, till synes utan ekonomiska begränsningar.

ARBETARBYN
Till slottet hör en liten by av röda stugor med vita
knutar. Stugorna fungerade som bostäder åt dem som
arbetade på slottet. De är i dag en del av hotellverk-
samheten som drivs året runt. 
Till arbetarbyn hör också en kyrka i samma stil som 
slottet.

ÖVRIGT
Tjolöholms Classic Motor, ett av Sveriges största bil-
och mc-evenemang, äger rum vid slottet tredje sön-
dagen i maj varje år, i år 19 maj. Julmarknad 
anordnas årligen veckan före första advent, med 
ett besök av Göteborgs lucia.
Sedan 2008 anordnas en skördefest i oktober. Ett
flertal andra aktiviteter anordnas under året både
sommar som vinter.

Den som önskar bekanta sig med detta fantastiska byggnadsminne kan ju förslagsvis 
göra det genom att besöka bil- och mc-mässan 19 maj.

Underlag: Hallandsposten och Wikipedia