BJÖRKETORPSMONUMENTET

Bara ett par stenkast från E:22-an, 500 meter från avtagsvägen mot Tving utanför Ronneby, reser
sig ett av Sveriges märkligaste och minst kända fornminnen, Björketorpsmonumentet.
Det som framför allt fascinerar en besökare är den 4 meter höga stenen i mitten som har följande
runtext: "Ärofulla runors rad dolde jag här, mäktiga runor. Rastlös av arghet, död genom list skall
den bli som bryter detta. Jag spår fördärv".
Forskarna anser att stenen höggs någon gång mellan sent 500-tal och 700-talet. På ömse sidor
står två andra stora stenar (utan text) samt sju mindre stenar och en domarring.

Det får anses högst osannolikt att den här platsen fyllt en kultisk funktion under järnåldern.
Maktmänniskor, sannolikt hövdingar, har rest stenen för att hota och varna. Alla som bryter
platsens helgd och gör sig skyldig till ett icke närmare definierat brott skall drabbas av "arghet"
(argiu) och sedan dö "genom list". Termen "argiu" syftar på feghet och sexuell onaturlighhet.
Den man som var "arga" eller "ergir", i det fornnordiska samhället påtog sig, enligt en vanlig
forskaruppfattning, kvinnans roll i ett homosexuellt samlag. Detta - om det blev känt - var förenat
med stor skam, men det var ännu värre att dö  en svekfull död. På denna sten lyfts båda dessa
eländen fram som hot.

Man har en god ledtråd till vilka som låtit resa stenen och framföra hotet. Tre inskrifter med
liknande runor har hittats i västra Blekinge, Stentoftenstenen, Istabystenen
(nu på Historiska muséet) och på en sten i Gummarp (nu försvunnen).
I dessa texter där förbannelsen återupprepas, finner vi namnen Haduwulf och Hariwulf.
Dessa stormän har uppenbarligen haft sin maktbas på Listerlandet och befäst sitt välde med
runornas hjälp.

Underlag: Jourhavande historiker, Dick Harrison