JORDHÖGEN

Vi har haft berättarafton i Sherwoodskogen igen. Man skulle faktiskt kunna säga att vi
 har berättaraftnar nästan varenda kväll på året, ingenting organiserat, utan spontant
bara. Någon kommer på något som han eller hon upplevt och nu vill delge oss övriga.
Den här tragikomiska historien handlar om en jordhög. Ägare till högen var en stor-
bonde utanför Stockholm. En arbetskamrat till en av oss hade fått överta ett litet åkeri
efter sin far. Han hade ingen som helst erfarenhet av den verksamheten, men planer 
hade han emellertid på hur ett åkeri skulle skötas för att bli lönsamt. Han hade hört 
talas om den här stora jordhögen i grannskapet och hans affärsidé var nu att köpa 
högen och sedan på vårkanten sälja den vidare till villaägarna i omgivningen. Sagt och 
gjort. Affären gjordes upp en förvinter då marken var hårt frusen. Både säljaren och 
köparen tyckte sig ha gjort en bra affär. Det handlade om bra matjord.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

JORDHÖGEN

En gång jag bevittnat en märklig affär,
rätt tidigt på vintern det hände,
när tjälen är djup och när isarna bär
då startar ett riktigt elände.
En jättelik hög utav matjord nå´n har
på denna nu han spekulerar,
till våren, han tänkte, med lastbil jag tar
och matjorden borttransporterar.

En marknad för jorden det sannolikt finns,
han hoppades mycket på detta,
så framgent ur jorden nog rikedom vinns,
blott spaden i den man kan sätta.
Det blev en affär och betalningen sker,
till våren kommersen skall börja,
dock fanns där en hake som han inte ser,
det får han stor anledning sörja.

Den väg som på vintern var frusen och stark
den smälter på våren till gyttja,
till vattensjuk sörja förvandlas all mark
som lastbilar ej kunde nyttja.
Så högen blev liggande ännu en tid,
nå´n matjord kan ej levereras,
och säljaren-köparen startar en strid,
för gärdet behöver dräneras.

Men hösten blev regnig och vintern blev varm
och ingen bekostar dränering,
och köparen känner stark ilska och harm,
på priset görs ingen justering.
Så högen blev liggande i många år
för vintrarna blev aldrig kalla,
den växte igen, grön och frodig den står,
till skratt och spektakel för alla.

Och slutet på denna befängda affär
den kom när ny väg skulle dragas,
ett vattensjukt gärde till hinders ej är,
när marken till väg skulle tagas.
Man fyllde på sprängsten, man lade på grus,
och jordhögen fanns inte mera,
ej heller man skonade säljarens hus,
jag senare kan konstatera.

Underlag: Eget

PS: Åkerirörelsen gick inte heller någon bra framtid till mötes. Den revisor som 
man anlitat i många år tog nämligen kundregistret med  sig och startade ett eget 
åkeri i en annan del av Stockholm /DS