måndag 22 april 2019
SKOLDANSEN
Det är dags för en skoldans på en skola i Helsingborg i Skåne. John, som just skaffat sig kör-
kort, och hans klasskompis Lasse, båda bor i Höganäs, åker de två milen till Helsingborg till-
sammans. De har fått låna Johns pappas blå Mustang.
På vägen dit, inne i Helsingborg, får de syn på en tjej som går i riktning mot skolan och de
stannar och erbjuder henne en skjuts. Om inte annat för att imponera.
Hon visar sig vara världens snygging och John blir alldeles röd i ansiktet när han ljuger och på-
står att bilen är hans. Hon är festklädd och presenterar sig som Martha. De två killarna pratar
om både det ena och det andra men får inte så värst många svar.
Eftersom hon inte tycks känna någon på dansen, tillbringar de en stor del av kvällen i hennes
sällskap. Och när de dansar känner John att hennes händer och axlar känns lite kalla. Det är
trångt och svettigt på dansgolvet, men hon säger ändå att hon fryser.
John lånar gentlemannamässigt ut sin kavaj och hon sveper den runt sina axlar. Men när han
försöker kyssa henne drar hon sig undan och påpekar att hon måste hem.
Det är sent när John släpper av henne vid huset hon pekat ut.
- Jag följer dig fram till dörren, säger han.
- Nej, nej det behövs inte, svarar hon.
- Vi kanske ses,? frågar han då.
- Kanske det, svarar hon leende och ger honom den kall puss på kinden , innan hon försvinner
in i mörkret upp mot huset.
Nästa dag återvänder John för att hämta kavajen. Han hade jublat för sig själv kvällen innan
när han körde iväg med en perfekt anledning att återkomma nästa dag.
- Är Martha hemma, frågar han artigt när han ringer på.
Kvinnan som öppnar stirrar förbryllat på honom och skakar på huvudet.
- Hon...har varit död i två år. Kände du henne?
- Men...stammar John. Jag träffade henne i går kväll och körde henne hit runt midnatt.
Det kan...
- Kom in, uppmanade kvinnan. Jag är hennes mor.
De går in i vardagsrummet och fram till spiselhyllan. Där står ett inramat foto av Martha.
definitivt samma flicka som han dansat med och blivit förälskad i och skjutsat hem kvällen
innan.
Förvirrad sätter sig John ner.
- Jag förstår inte..., mumlar han.
- Åk till kyrkogården om du inte tror mig,
uppmanar Marthas mamma.
Sagt och gjort och med mammans tydliga
instruktioner går han med ivriga steg fram
mot gravstenen. Men inte förrän han är
alldeles framme fäster han blicken på den
kavaj som hänger över gravstenen....
hans kavaj...
Underlag: Urban Legends av Claes Nordenskiöld
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar