SEPTEMBER 2019

I september fortsätter vi med kräftorna och sedan övergår vi successivt till surström-
mingen. För trädgårdsägarna är det bråda dagar, äpplen och päron skall tas om hand
och potatisen skall grävas upp. För alla svampälskare är det bråda tider. Enligt till-
gängliga uppgifter skall det finnas gott om goda matsvampar i nästan hela landet.

Väderprofeterna gläder oss alla med beskedet
att sommarvädret kommer att hålla i sig en bra
bit in i september! Höstdagjämningen infaller
dock som vanligt 23 september.

Dagen är ungefär tolv timmar lång i hela landet.
Men solen som går upp klockan sex i Skåne rinner
upp klockan halv sex i Svealand och vid pass en
kvart över fem i Lappland. Den går alltså ner med motsvarande tidsförskjutning på efter-
middagen.
Som vanligt låter vi Alf Henrikson kommentera månadens namn:

Inte bekymrar det oss att september betyder den sjunde fast detta är helt på tok. Det
latinska namnet på årets nionde månad har hängt med sedan den avlägsna tid då  
romarna räknade nyår från 1 mars, vilket de slutade med redan år 152 f.Kr.

SPORTEVENEMANG SEPTEMBER 2019
VM Friidrott i Doha, Qatar 28 sept-6 okt
VM Brottning i Astana, Kazakstan  14-22 sept
EM-kval i Fotboll för damer Lettland-Sverige  3 sept
EM-kval i Handboll för damer Sverige-Nordmakedonien  26 sept

SKÅNSKA MARKNADER
Skåningarna älskar sina marknader som 
fortsätter långt in på hösten:

Broby 7 sept
Våxtorp 9 sept
Sösdala 20 sept
Åstorp 28 sept
Eslöv 28-29 sept

MÅNADENS VISDOMSORD
Ryskt
Den som skvallrar för dig, skvallrar också om dig
Walter Bagenot
Vanan att prata oavbrutet är ett tecken på mental brist
Winston Churchill
Han har alla de dygder jag avskyr och ingen av de laster jag beundrar
Lichtenberg
De människor som aldrig har tid är de som uträttar minst

MINNS
Den 11 september 2001, tiden för terrorattackerna
mot New York.
2018 öppnas en ny T-banestation under nya One World
Trade Center i New York

BONDEPRACTICAN,tryckt i år

Höstmånaden September säger:

Nu skall Bonden sitt Korn uttröska,
och Fiskaren fångar sillen den färska,
Svinefläsk jag gärna äta må,
desslikes Fåremjölk och Getemjölk också.

I höst-månan är det godt att åderlåta, och då skall
man bruka Fåremjölk och Getemjölk, vilket är en
besynnerlig god läkedom. Akta dig för varmt bad.
Man må dock bruka Örter och Frught, det är inte
skadelig. I Vågen är gott att vandra, skära Hår och
göra Bröllop och föra sig i nya Kläder och att så och
plantera. 


Underlag: Bondepractikan, Cirka Nitti i Nikkaluokta
                  och de äldste i Sherwoodskogen

OPTIMISTERNA LEVER LÄNGRE

Det blev onödigt mycket luft här. 

Veva på så kommer du till bloggen.

Här kommer den!

STRAX

Här är den

Bra kost och motion är inte det enda som kan förlänga ditt liv. Enligt amerikanska
forskare kan en optimistisk livssyn vara en av nycklarna till att leva 85 år eller längre.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Ser du glaset till höger som halvfullt snarare än
halvtomt? Grattis, då är du inne på rätt spår.

Det antyder åtminstone en ny studie som tittat 
närmare på kopplingen mellan optimism och livslängd.
Forskarna analyserade data från två studier, där
sammanlagt 70 000 kvinnor och 1500 män deltog, rapporterar BBC. Förutom optimism bedömdes deltagarnas hälsa. De fick också 
frågor om motion, kosthållning och huruvida de rökte och drack alkohol.
De som var mest optimistiska levde generellt 11-15 % längre jämfört med den minst
optimistiska gruppen. Den siffran stod sig även när forskarna räknade in saker som
dålig kosthållning, rökning och andra livsstilsfaktorer.
Exakt varför är inte klarlagt, men det finns teorier. Enligt CNN har tidigare forskning 
hittat kopplingar mellan optimism och ett hälso-
sammare liv, bland annat bättre hjärthälsa, starka-
re immunförsvar och bättre lungkapacitet.
Optimister verkar ha det lättare att kontrollera sina
känslor, vilket gör dem mindre mottagliga för stress,
vilket också kan ha stor inverkan på hälsan. Andra
studier visar att optimistiska människor har mål och
självförtroende att nå målen, de är mera effektiva
när det gäller problemlösning och har bättre kontroll
över sina känslor i stressade lägen, säger professor
Jewina Lee, som arbetat med studien, enligt BBC.


Underlag: Fredrik Hansson, Expressen

dET ANTYDER

STORVILTSJAKT

                              Några synpunkter från djupet av Sherwoodskogen om jakt.

JÄGARNA
Somliga jagar till husbehov
lagligt och lätt att begripa
andra jagar, men utan lov
då får polisen ingripa.
Nyrika söker sig villebråd
gärna långt bort uti världen
med jakt av det slaget de tycks ha råd
dyrbar och onyttig är den.

Ute i bushen och på savann
storviltet då reduceras
så som det anstår en gentleman
nöjesjakt organiseras.
Husbehovsjägaren vill ha mat
bytet han lägger i boxen
storjägarfolket de önskar så klart
hornen från gnun och från oxen.

Jakt för behov accepterar vi
skapar balans i  naturen
nöjesjakt är som en industri

av kapitalet uppburen.
Därför vi borde besluta nu
husbehovsjakt är till nytta
nöjesjägarna borde ju
till skjutbanorna sig förflytta.

Innevånare i Sherwoodskogen

DE NORDISKA LÄNDERNA

                                                           Fotograf: Sören Sigfusson

De nordiska länderna består av Danmark, Norge, Sverige, Finland, Island samt
Färöarna, Grönland och Åland. 
Det nordiska samarbetet är världens äldsta samarbete av sitt slag.

De nordiska statsministrarna  presenterade en gemensam vision för det nordiska
samarbetet den 20 augusti 2019. Vi i Norden har som vision att  vara världens
mest hållbara och integrerade region år 2030. Samarbetet i Nordiska Minister-
rådet ska bidra till att vi når målet.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------

 EN KORT PRESENTATION AV LÄNDERNA SOM INGÅR I NORDEN AVSEDD
FÖR VÅRA LÄSARE RUNT OM I VÄRLDEN

DANMARK
Danmark är det sydligaste landet i Norden. Landet som består av många öar, är litet,
tätbefolkat om omgärdat av härliga sandstränder. Att brygga öl  kan man.

FINLAND
Sjöar och skogar kännetecknar det vidsträckta finska landskapet. Finländarna är
kända för sitt omfattande saunabadande, för sin goda vodka, för sin design och för
mumintrollen och för att ha myntat begreppet sisu.

ISLAND
I norra delen av Atlanten ligger Island, vulkanön med sina varma källor och
dramatiska natur.

NORGE
Olja, fjäll är för många synonymt med Norge. En dramatisk och praktfull natur
son sträcker sig genom stora fjällområden till midnattssolen på Nordkap.

SVERIGE
Det största och mest folkrika landet i Norden. För många är Sverige synonymt med
produktion av lastbilar, personbilar och bussar. I Sverige finns Nordens största flyg- och vapenindustri samt ett flertal järn- och stålindustrier.

FÄRÖARNA
Fiske och en karg natur kännetecknar Färöarna, som är en ögrupp i Nordatlanten.

GRÖNLAND
Ön som inte är till salu! Invånarna på ön härstammar från Centralasien. Ön är världens
största och är en självstyrande del av Danmark.

ÅLAND
Mittemellan Sverige och Finland ligger Åland med sina 6 757 öar. Ålänningarna är en del 
av Finland men med ett omfattande självstyre. Sjöfarten är av stor betydelse för Ålands
ekonomi. Ålänningarna talar svenska.

Underlag: Nordiska Rådet

TRÄDGÅRDSFEST SOFIERO

Den stora trädgårdsfesten på Sofiero  går i år av stapeln 23 - 25 augusti. Den är ett av 
södra Sveriges mest  populära trädgårdsevenemang och återkommer år efter år med 
upp emot 20 000 besökare varje år, trädgårdsälskare från jordens alla hörn. 
Årets trädgårdsfest gynnades av ett strålande väder, 23 grader varmt och en molnfri 
himmel.

Sofieros trädgårdar och slottsparken är en mycket populär anläggning året om och som
sköts exemplariskt . Den ägs numera av Helsingborgs stad.
En av flera höjdpunkter på året är den kolossala rhodondenderonblomningen på för-
sommaren. I en smal dalgång från trädgårdens övre del längs en liten å som leder ner
mot Öresund, har man planterat tusentals rhodondenderon i olika färger och av varierande
arter från skilda länder där den växer. Det är en stor och faktiskt oförglömlig upplevelse
att följa ån ner mot vattnet när blomningen är i full gång. 
Rosenträdgårdarna är välbesökta under sommarmånaderna liksom odlingarna av dalior.
Dessa brukar tillägnas en särskild festival på sensommaren.

Trädgårdsfesten är uppbyggd runt idéträdgårdar, blomstershower, utställningar och 
demonstrationer av nya växter och metoder för trädgårdsskötsel, underhållning från en 
uppbyggd scen och naturligtvis försäljning av växter och trädgårdstillbehör.

Särskilt intressanta att studera var idéträd-
gårdarna. Florister och blomdekoratörer var
inbjudna att dekorera gamla möbler. båtvrak
eller fantasiföremål med blommor, dekorativt 
och helst med ett budskap av något slag. Av de
inbjudna floristerna var många kända både
internationellt och här hemma, bland andra 
Per Benjamin som har haft ansvaret för blom-
dekorationer  vid flera nobelmiddagar.
Besökarna från Sherwoodskogen fick bland 
annat se och höra ett intressant föredrag med
bildvisning om Carl och Karin Larsson på
Sundborn. Karin Larsson , som hela livet fick
stå i skuggan av sin man Carl, var en föregångare
i  mångt och mycket, inte minst som kvinnlig
odlare och vegetarian. Dessutom var hon en
mycket skicklig konstnär, kanske rent av lika
duktig som sin man.

Besöket var en stor upplevelse för oss och vi rekom-
menderar verkligen alla som inte besökt Sofiero att
åka dit, när rhodondenderon blommar eller när det
är trädgårdsfest eller närsomhelst.

Robin och Marion

SM I SNAPSVISOR 2018

Svenska Spritakademien med säte på Djurgården i Stockholm anordnar varje år svenska
mästerskap i snapsviseskrivning. De tre segrande snapsvisorna 2018 presenteras nedan.
I årets jury ingick: Chris Heister, Zadia Granath, Dan Lundgren och Ingrid Leffler.

ÅRETS SNAPSVISA 2018

SNÖPLIGT
Melodi: Skånska slott och herresäten

En svärdslukare har lagt svärdet på hyllan.
En kväll, när han uppträdde, var han på fyllan.
Han fumla´med svärdet och nånting gick snett;
nu sjunger han snapsvisorna i falsett.

Författare: Caj Gustafsson, Simrishamn

Juryns motivering löd: En snapsvisa av en vass veteran som med kirurgisk precision
tar sångkonsten till nya höjder.

Utsågs även till publikens favorit.

ANDRA PLATS

EN VÄN ÖNSKAN
Melodi: En sockerbagare

En skål med godis mig inte lockar.
En skål med popcorn där alla plockar
- det vill jag verkligen inte ha!
En skål med vänner - det ska det va!

Författare: Mats Karlsson, Växjö

Juryns motivering löd: En visa som värdesätter
vänskap och gemenskap framför ohälsosamma relationer.

TREDJE PLATS

TILLBAKABLICK
Melodi: Trollkarlen från Indialand

Trots noll i promille vi raglar omkring
med gamnackar scrollandes till varje pling.
Jag drömmer om luren av svart bakelit
för då ragla ingen som ej druckit sprit.

Juryns motivering löd:  En rakryggad dröm i en
vinglig verklighet.


Ovanstående snapsvisor samt ett par extra bidrag
skall representera Sverige i VM i snapsviseskrivning
som avhålls 2019.

Underlag: Utsänt från Spritmuseum, Stockholm

TRUMP VILL KÖPA GRÖNLAND

De flesta av världens ledare blev sannolikt ganska chockade när massmedia spred
nyheten att USA:s president Donald Trump sade sig vara intresserad av att köpa 
världens största ö, Grönland av danskarna. Att danskarna med drottning Margarete 
i spetsen satte smörrebrödet i halsen vid frukosten kan man ju förstå men för stats-
ministern Mette Frederiksen blev det särskilt penibelt. Det hade sedan länge varit
klart att USA:s president skulle avlägga ett statsbesök i Danmark 2-3 september.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vid en presskonferens meddelar Mette Frederiksen att Grönland faktiskt inte är till salu.
Ön tillhör inte Danmark utan det grönländska folket. Hon tycker att idén är absurd.

Donald Trump slår tillbaka mot Mette Frederiksen och menar att hon uttryckt sig elakt.
Så där talar man inte till USA, säger han och fortsätter:
Detta var tänkt som en fastighetsaffär som alla andra. Han tog emellertid illa upp och
och ställde in det planerade statsbesöket 2-3 september, något som retar upp danskarna
ytterligare. Mette Frederiksen menar att det är mycket ovanligt att statsbesök ställs in
med så kort varsel.

KOMMENTARER
Mette Frederiksen kallade idén absurd. Det var därför Trump surnade till.
I Danmark väcker tanken bara häpnad och löje. I danska folketinget ser man förslaget
som ett skämt. Det är en förfärlig och grotesk tanke, säger Martin Lindegaard,
Radikale venstre.

Carl Bildt säger att förslaget är mer än absurt. "Det är  som taget ur en saga från ett
bisarrt förflutet, utan verklighet med USA:s president och Danmarks drottning i
huvudrollerna,  historien är unik i modern tid".

Danskarna protesterar. Den andra september tänker man skicka upp en inhyrd
"Baby-Trump ballong", formad som en jättebaby i blöja. Trump beter sig som ett barn,
säger man. "Grönland vill köpa USA" säger man, "det borde bli en billig affär med
hänsyn till USA:s väldiga statsskuld."

Pernille Skipper, Enhetspartiets ledare säger "Trump lever på en annan planet, själv-
god och respektlös".

USA HAR ERFARENHET AV MARKAFFÄRER 
1803 köpte USA markområden runt Lousiana av Frankrike för 15 miljoner dollar
1867 köpte man Alaska av den ryske tsaren för 7,2 miljoner dollar
1898 annekterades Hawaii som fick status som delstat
1917 köpte USA Danska Västindien av Danmark för 25 miljoner dollar

UNDERSKATTA INTE DONALD TRUMP
Trump vill ha ön av flera skäl
-   Militär strategi. Ön ligger på den nordamerikanska kontinenten men geopolitiskt
    är ön en del av Europa
-   För att hjälpa Danmark. Landet betalar allt för lite till Nato, bara 1,35 % av BNP.
    Nato kräver 2 %.
-   Presidentens eftermäle. Att få köpa världens största ö vore en fjäder i hatten för
    Donald Trump.

USA:s inflytande på Grönland är stort i dags-
läget. Den amerikanska flygbasen Thule Air 
Base är öns största arbetsgivare. Även kineserna
försöker etablera sig på  ön. Den grönländska 
fiskeindustrin skulle inte klara sig utan kinesiska
gästarbetare. Trump vill begränsa det kinesiska
inflytandet.
Råvarutillgångarna på ön blir allt mer  lockande 
i takt med avsmältningen av landisen.

Trump har lovat att något Trumptower på ön är
inte aktuellt.
  
Underlag: Dagspress

OM KRIG OCH FRED

Karl XIV Johan
Opposition, det är konspiration

Johannes Hohlenberg
När en politiker pratar om att "vi är i samma båt", se då upp. Det betyder att han vill
vara kapten och att du får ro

Atos Wirtanen
Den geniale politikerns finaste, sista konst och hemlighet:  att vilseleda genom absolut
ärlighet

Karl Marx
Alla revolutioner har hittills bara bevisat en sak, nämligen att mycket låter sig förändras,
bara inte människorna

Napoleon
Jag fruktar tre arga tidningar mer än tusen bajonetter

Albert Einstein
Nationalism är en barnsjukdom. Den är mänsklighetens mässling

Georges Clémenseau
Krig är en alldeles för allvarlig sak för att överlåtas åt generalerna

George Burns
Det är  synd att alla som verkligen vet hur man skall styra ett land jobbar som taxi-
chaufförer eller frisörer

Friedrich Hegel
Historien lär oss att vi ingenting lärt oss av historien

Margaret Thatcher
Om du vill ha något sagt i politiken, be en man. Om du vill ha något gjort, be en kvinna

Lenin
Endast den som inte uträttar något i praktiken kan undgå att göra fel

Otto von Bismarck
En god talare måste ha något av en diktare i sig. Han får alltså inte vara så matematiskt
noga med sanningen

Underlag: Diverse citatböcker 

OM LIVET OCH DÖDEN

Hjalmar Bergman
Folk blir aldrig så ledsna över vår bortgång som vi själva inbillar oss

Pjotr Pavlenko
Livet - det är inte de dagar som gått utan de dagar man minns

Fredrik den store
Ju äldre man blir, desto mer övertygad blir man om att Hans Majestät Slumpen
sköter tre fjärdedelar av ruljangsen i detta eländiga universum

William Shakespeare
Den som dör betalar alla sina skulder

Mark Twain
En del människor ger sina bekymmer simlektioner i stället för att dränka dem

Tyskt ordspråk
Om du så har läkaren till vän och apotekaren till kusin - dö måste du

Benjamin Franklin
Alla vill leva länge men ingen vill bli gammal

Mark Twain
Försök leva så att till och med begravningsentrepenören sörjer dig när du dör

Sigfrid Siewertz
Man kan inte kämpa ihjäl en skugga, den dödar man med ljus

Jean de la Bruyère
Livet är en tragedi  för de människor som känner och en komedi för dem som
tänker

Ernest Hemingway
Lycka! Åh, det är mycket enkelt! Det är bara god hälsa och dåligt minne

Winston Churchill
Den nyttigaste läxa livet lärt mig är att idioterna många gånger har rätt

Kinesiskt ordspråk
Stora män känner sig aldrig stora. Små män känner sig aldrig små 

Underlag: Diverse citatböcker

INVANDRINGEN

 Hur många invandrare fanns i Sverige 2018?

Enligt många fanns det två miljoner eller kanske till och med tre miljoner. Hur förhåller
det sig egentligen?

Det fanns 1.877 050  utrikes födda i Sverige 31/12 2017, inklusive de som blivit svenska
medborgare. Cirka 60% av de utrikes födda är svenska medborgare. Dessutom fanns
det omkring 500 000 personer födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.
Totalt blir då detta cirka 2,3 miljoner eller
23 % av befolkningen. Antalet invandrare,
dvs utrikes födda, är dock mindre, cirka
16 % av befolkningen.

Varifrån kommer dom?
Av de 1,9 miljoner som fötts utomlands men
som 2017 bodde i Sverige kom 45 % från
Europa, 37% från Asien, 11% från Afrika,
4% från Latinamerika, 2% från Nord-
amerika och 1% från Australien/Oceanien.

Från vilka länder?
De största grupperna är 172 000 födda i Syrien,
ca 165 000 födda i forna Jugoslavien, ca 151 000
födda i Finland, 140 000 från Irak, 91 000 från
Polen, 74 000 från Iran, 51 000 från Tyskland,
48 000 från Turkiet, 44 000 från Afganistan,
42 000 från Norge, 41 000 från Thailand, 40 000
från Danmark. Fördelningen länderna emellan
har varit likartad fram till 2015 då antalet från
Syrien ökade kraftigt.

Förändringar
Sverige har sedan 15 år tillbaka en högre netto-
invandring än tidigare. Fram till 2014 handlade 
det främst arbetskraftinvandring på grund av
EU:s inre marknad med fri rörlighet.
Anhöriginvandring som inte gällde anhöriga till
flyktingar svarade 2015 för 30% av all invandring.
Huvuddelen av detta var så kallad kärleksinvand-
ring, dvs en svensk gifter sig med en person från 
ett annat land.

Asylärenden
Antalet asylsökande avspeglar inte hur stor invand-
ringen eller ens flyktinginvandringen är. Antalet
asylsökande 2015 var drygt 162 000 personer,
vilket är den absoluta toppen när det gäller asyl-
sökande. Totalt beviljades 32 000 asylsökande uppe-
hållstillstånd. Sammanlagt avgjordes drygt 58 000
asylärenden i Sverige 2015. 32 000 (55%) fick uppe-
hållstillstånd.

Sammanfattning invandring 2015

Arbetskraft och studenter    43. 400
Anhöriga                                40. 000
Flyktingar                              38. 500

Underlag: Migrationsverkets statistik

BASEJUMP - REN GALENSKAP

För utövare av extremsporten basejump har Monte Brento i Trentino i italienska
alperna, norr om Gardasjön, blivit det mest populära berget i världen att hoppa
från. En av anledningarna är bergets för ändamålet perfekta form, den andra att
det är så lätt att ta sig hit - du kan numera åka minibuss upp och sedan gå 20 min
till Eagle Beak (örnarnas näbb). För entusiasten innebär det goda möjligheter att
göra flera hopp om dagen, bara vindarna är rätt.

144 KILOMETER  I TIMMEN
Från den utskjutande Eagle Beak är det 1 200 meter till marken, 1 170 meter för att 
vara exakt, ner till  den gröna dalen med floden Sarca långt därnere.
På 10 sekunder har du fallit 400 meter - det motsvarar en hastighet på 144 kilometer
i timmen.
Men en bit ner sticker klippan ut - dit tar det 
elva sekunder och det gäller att dra i handtaget
till fallskärmen i exakt rätt tid, inte för tidigt
och inte för sent - inte före sju sekunder och
inte efter åtta. Det handlar alltså om ett tids-
fönster på en sekund. Går något fel kan det va-
ra det sista du gör. Och tyvärr är det vad som
händer vid Monte Brento flera gånger om året.

DE KOMMER FRÅN HELA VÄRLDEN
Dom kommer från Ryssland, USA, Nya Zeeland,
Tyskland, Frankrike, Sverige och Norge för att
uppleva magin i att med bara en fallskärm eller
iklädd glidflygardräkt kasta sig ut från den zebra-
randiga, populära klippan. Men minsta misstag
kan vara lika med döden. Varje år krossas flera 
hoppare mot klipporna eller marken nedanför.
Den senaste i raden var en svensk kvinna i 30-års-
åldern. Hon blev det 26:e dödsoffret på Monte 
Brento i Italien.

LINORNA TRASSLADE
Förra året skedde 15 000 hopp från Eagle Beak.
Men tre av hopparna gjorde sitt sista hopp just här.
En 40-årig man från Rumänien kom för nära klip-
pan och fick trassel på linorna till fallskärmen.
En 25-årig främlingslegionär från Brasilien, som
helt utan guidning gjorde sitt första hopp någonsin,
och det blev också hans sista. En 50-årig man från
Österrike lyckades aldrig fälla ut fallskärmen. Alla
föll de mot klipporna eller marken därnere. Den
senaste i raden av tragiska dödsolyckor vid Monte
Brento inträffade klockan kvart i sju på morgonen,
när vindarna är mest gynnsamma. En kvinna och
hennes make skulle hoppa. Hoppen sker på en
sluttande naturlig plattform, cirka 15 x 5 meter stor.

KRASCHADE MOT BERGVÄGGEN
Enligt italienska media hoppade först kvinnans make,
som är en mycket erfaren hoppare och instruktör. 
Men när kvinnan hoppade från klippan gick något
fel. Nere på marken såg aldrig maken sin hustru
landa och larmad direkt räddnings tjänsten. Den
unga svenskan lär skall ha fallit 200 meter och 
kraschat in i bergväggen. När räddningshelikoptern 
kom var hon död.

HÄNGDE PÅ BERGET 
I fredags morse hände ännu en olycka på samma
plats. En amerikansk hoppare i 35-årsåldern tap-
pade kontrollen över sin skärm och kraschade in
i bergväggen och blev hängande i fallskärmen 150
meter över bergets fot. Mannen överlevde turligt nog.
Så sent som på påskdagen i år dog en 47-årig norr-
man som seglade ut från Eagle Beak i flygdräkt.
Han seglade längs bergväggen men lyckades inte få
ut fallskärmen utan föll i floden Sarca nedanför.

EN GALENSKAP
Sedan 2000 har 26 människor dött vid Monte Brento.
Det är ingenting som gör Vittorio Fravezzi, stadens
borgmästare stolt, tvärsom. Han vill att hoppandet
skall upphöra. Men att hoppa basejump är inte olag-
ligt, och man kan inte hindra den.

En galenskap, ett verkligt unikt sätt att leka med sitt 
liv, sa han i påskas efter norrmannens död.
Men vem vill eller kan stoppa alla dessa galenpannor.
Att riskera livet på det här sättet är för dem ett sätt
att leva.

Underlag: AB debattsida

ÄR FRANCHISING LIVEGENSKAP?

Tänker du starta ett eget företag? Det finns många olika svenska företagsmodeller
att välja mellan: aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, enskild firma osv.
En affärsmodell som vuxit lavinartat på senare tid är franchising. Många startar sitt
första företag som franchisetagare och många nysvenskar ser här ofta en möjlighet
att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

VAD ÄR FRANCHISING?
Franchise är en affärsmodell där ett varumärke, koncept eller produkt kan användas
av en näringsidkare mot en avgift till varumärkesägaren.
Metoden kan användas inom praktiskt taget varje område av vårt näringsliv där för-
säljning av varor, tjänster eller service finns.

ORDET
Ordet "Franchise" hör egentligen inte hemma
 i svenskt språkbruk. Det engelska ordet har
länge varit erkänt och accepterat och är, i likhet 
med ord som leasing, deal, factoring , numera 
ett internationellt begrepp.
Ordet kommer från latinets "franco" som betyder
rättighet eller previlegium.

TILLÄMPNING
Nu för tiden står begreppet Franchising för en förmån från en varumärkesägare till
en person eller företagare att mot en kostnad få använda ett beprövat affärskoncept
för att sälja  produkter eller tjänster i det aktuella namnet. Vissa normer och regler

måste följas för att skydda varumärkets status.

Huvuddelen av verksamheten regleras av vanlig lagstiftning men härutöver finns

omfattande specialbestämmelser för verksamheten.
Exempel på franchisekoncept är McDonald´s, Pressbyrån, ICA, Lindex, Seven-Eleven,
KFC, Avis  m fl.
I dag finns runt 700 franchisesystem i Sverige med cirka 35 000 franchisetagare. Mer än
120 000 personer arbetar inom branschen som omfattar allt från detaljhandel, restau-
ranger,  fasighetsförmedling, bensinstationer till  försäkringar och begravningsbyråer.

Andelen oseriösa franchisegivare är dessvärre alltför stor. De franchisetagare som 
lämnar sin verksamhet med skulder hör man sällan talas om eftersom de är bundna av 
sekretessklausuler. De standardavtal som används i branschen är  mycket snåriga
och omfattande, ett 40-tal sidor. De är genomgående skrivna till fördel för franchise-
givarna. Det handlar om en relation som är mycket obalanserad- ofta med ett stort
internationellt företag å ena sidan och en ensam småföretagare på den andra.
Många av bestämmelserna i avtalen kan kallas oskäliga.

Franchisetagaren är dessutom utsatt för en hård kontroll från givaren. Lokalen är
som regel hyrd av franchisegivaren utan besittningsrätt för den andra parten. Detta
skapar naturligtvis otrygghet. Franchisetagaren sätter dessutom sin egen privat-
ekonomi som pant i avtalet vilket innebär en stark beroendeställning

Skiljeklausuler är obligatoriska i standardavtalen. En sådan bestämmelse i avtalet
innebär att tagaren inte kan gå till domstol för att lösa en tvist. Ett normalt skiljeför-
farande kan bli en mycket dyr historia.
. Förlorar franchisetagaren tvisten tvingas han betala för skiljedomskostnader och båda
parters advokatkostnader. Slutsumman kan hamna på miljonbelopp.
I praktiken innebär detta att majoriteten av franchisetagare inte har råd att få sin
tvist prövad och blir alltså kvar i sin livegenskap.

Underlag: Fd chefsjuristen vid TCO Stig Gustafsson, AB´s debattsida.

 

KLIMATKRISEN ÄR EN SAMHÄLLSKRIS

Klimatprofessorn Michael Tjernström sommarpratade i radions P1 i söndags (11 aug).
Expressens recensent Maria Branders  sammanfattade hans program  så här:
Klimatexperten Michael Tjernströms sommarprat är intelligent, vänligt och lika
skrämmande som det är trösterikt. Jag vill ha ett svar, även om det inte finns något:
Vilken undergång är vår värld egentligen dömd till?
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Enligt Michael Tjernström står mänskligheten inför en samhällskris - inte en klimatkris.
För att rädda planeten måste samhället förändras drastiskt på global nivå och inte 
fokusera på att skamma flygresenärer, säger han i Sommar i P1. Klimatforskare och meteorologiprofessor Michael Tjernström vid Stockholms universitet
har tröttnat på klimatskam och skuldbeläggning. 
Att  skylla klimatförändringar på dagens genera-
tion är som att skylla andra världskriget på min
farfars generation, menar han.
I söndagens Sommar i P1 gjorde han klart att det
onekligen är upp till var och en av oss hur vi skall 
ha det i framtiden, men fokus skall ligga på att 
pressa våra politiker - inte jaga enskilda flygrese-
närer. - Transporter står för en knapp femtedel av
jordens utsläpp, flygtrafiken för mindre än 3 %.
En spott i havet, säger han.
Sverige har relativt små utsläpp förknippade med energiproduktionen - den globalt sett
överlägset största utsläppskällan - så bli andra källor relativt  sett viktigare, däribland
bil- och flygtransporter. Han föreslår att höja bensinskatten med fem kronor, som han
vill använda till att "Verkligen underlätta livet i glesbygden där bilen faktiskt är den enda
möjligheten."
Tjärnström vill komma bort från klimatskam och att skylla klimatkrisen på den nuvarande
generationen. Det hjälper inte att fördela skam för 
det som har skett  , vi måste nu se till att göra något
åt problemet i stället.

"Det är ingen klimatkris det är en samhällskris", 
säger Michael Tjärnström. Enligt Världsnatur-
fonden krävs helt enkelt en förändring av vår
nuvarande livsstil som utgår från ett ekonomi-
sytem som bygger på konsumtion, exploatering
och tillväxt. 


Den uppvärmning som redan skett får vi anpassa 
oss till, för den kommer inte att försvinna. Men annars har vi framtiden i vår egen hand.
Han säger att den globala uppvärmningen endast kommer att kunna stävjas med globala 
åtgärder.

Det krävs ett politiskt ledarskap som i dag saknas, både i Sverige och globalt, 
säger han avslutningsvis. 

Underlag: Sara Malm, Expressen

TILLBAKA TILL MÅNEN

Till dags dato har endast 12 personer varit på månen. Nu är det kanske dags igen.

APOLLO 11
Det är nu 50 år sedan Neil Armstrong, Edwin "Buzz" Aldrin och Michael Collins genom-
förde den första månresan tur och retur med Apollo 11. I nosen på den 110 meter höga 
Saturn V-raketen satt den 7,6 meter höga kommandomodulen
Columbia och den 7 meter höga månlandaren Eagle.

Resan varade i åtta dygn och inleddes med starten från
Cape Kennedy i Florida den 16 juli 1969. Den 19 juli 
placerades farkosten i en omloppsbana runt månen.
Dagen efter, 20 juli, skiljs landaren från kommandomo-
dulen och Armstrong och Aldrin landar på månen med
Eagle på en plats kallad Stillhetens hav. Armstrong in-
leder månpromenaden med orden i översättning "Ett
litet steg för människan men ett gigantiskt  steg för män-
skligheten".
Collins fortsätter i kommandomodulen runt månen.
Den 21 juli, efter två och en halv timme på månytan och
några timmars sömn startas månlandaren och lägger sig
i en omloppsbana runt månen. De två farkosterna dockar. Månlandaren släpps i rymden
och hemresan inleds.

Tre dagar senare, den 24 juli, släpps övriga delar
av kommandomodulen. Inbromsningen påbörjas.
Fallskärmarna utvecklas och modulen landar i
havet. Vid middagstid 24 juli, knappt 200 timmar
efter uppskjutningen  hoppar Armstrong, Aldrin
och Collins ut ur en helikopter ner på däcket till
hangarfartyget USS Hornet. 

RYMDFORSKNINGSCENTRAT LUNA
I ett helt nytt testcentrum i Köln i Tyskland börjar människans nästa resa till månen. Det
är det europeiska rymdorganet ESA och den tyska rymdflygstyrelsen som invigt LUNA,
världens största träningsanläggning för månresor. Anläggningen är det första steget i ett
internationellt projekt som under de närmaste årtionderna skall göra det möjligt för
människan att återvända till månen, den här gången i en permanent koloni, som inte
bara skall fungera som en språngbräda för resor längre ut i solsystemet utan också som 
en avancerad forskningsstation.

NY RYMDSTATION RUNT MÅNEN
Drömmen om att kolonisera jordens största satellit
har fått vingar. År 2016 lanserade ESA:s general-
direktör Jan Wörner idén om en internationell  mån-
by och planerna fick snabbt uppbackning av indier,
ryssar och kineser. Samtidigt tog USA initiativ till att
bygga en rymdstation i omloppsbana runt månen,
vilket skall ske i samarbete med Europa, Japan, Ryss-
land och Kanada.

LUNAR GATEWAY 
När rymdstationen Lunar Gateway är klar i slutet av 2020-talet skall den bli en port till
månen. Den skall kretsa i en sex dagar lång omloppsbana vars avstånd varierar mellan
1.500 och 70.000 kilometer. I sitt slututförande ska rymdstationen, förutom bostadsmo-
duler som tillfälligt kan hysa astronauter, även
innehålla vetenskapliga laboratorier och fungera 
som en hållplats för farkoster som färdas fram
och tillbaka mellan månen och jorden. Rymd-
kapslar med astronauter sänds upp till stationen
med nya stora lyftraketer. Där förs besättningen
över till en återanvändbar rymdbuss som kan
landa på olika ställen på månen.
På månens yta fungerar bussen som en husbil i
vilken astronauterna kan bo i ett par veckor och
utforska omgivningarna innan de återvänder till rymdstationen. Under de första , åren
tankas rymdbussen med bränsle från jorden, men senare är det månen själv som skall
stå för bränslet.

VATTEN PÅ MÅNEN?
Vatten är månresenärernas första utmaning. Det finns, vet man nu, stora mängder
vatten nära månens poler. En indisk satellit har upptäckt flera miljarder ton vatten
i månkratrar. De stora mängderna vatten kan
inte bara förse  människorna på en månbas
med vatten utan också användas för att fram-
ställa raketbränsle i form av syre och väte.
När vatten och raketbränsle kan tas fram i
stor mängd kommer månbasen att få en viktig 
roll som tankstation för expeditioner till Mars. 

Underlag: Illustrerad Vetenskap 11/2019


NÅGRA TANKAR OM FRAMTIDEN
Om vi om 30 år ger oss ut i solsystemet på allvar kan både vattengruvor och bränsle-
fabriker vara en kolossal tillgång, kanske oemotståndlig för några. Ni som är unga i
dag kommer att få se vem som vinner kapplöpningen, väst, ryssar eller kineser.
I sämsta fall kan den här kapplöpningen ge upphov till allvarliga konflikter.
En  pessimistisk tolkning av vad som kommer att hända, (det är svårt att sia, särskilt
om framtiden) skulle kunna vara att helt andra faktorer kommer in i bilden och kull-
kastar de utvecklingsmönster som vi är vana att se. Vad händer om klimatförändringarna
blir så allvarliga och globala som många tror? Då handlar det om kolossala folkom-
flyttningar då delar av jorden blir obebolig av torka, hetta, översvämningar osv. 
Intresset för resor till månen torde inte vara särskilt stort om utvecklingen blir sådan.
Allt intresse och alla kvarvarande resurser torde vi då behöva utnyttja till annat än till
månfärder.

Källa: Sherwoodskogen

JORDEN UTARMAS

En av de dominerande föreställningarna i västvärlden är att ett land inte kan tillåtas
leva över sina ekonomiska tillgångar. Om man gör det kommer en åtstramningspolitik-
som nästan alltid har ett socialt pris i form av arbetslöshet och nedskärningar - som
ett brev på posten.
När det gäller naturresurser är hållningen en annan. Att leva över sina tillgångar är
närmast en hederssak.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

VI BEHÖVER FYRA JORDKLOT
Nyligen inträffade Overshoot Day  enligt
Global Footprint Network. De har räknat fram
hur länge resurserna räcker varje år, utifrån en
budget för jordens förnybara resurser, och på Over-
shoot Day är resurserna slut. Resten av året lever vi
på ekologisk skuld. I år inträffade dagen 29 juli.
Naturresurserna förbrukas i allt raskare takt främst
på grund av den ökande befolkningstillväxten i utvecklingsländerna och den tilltagande
konsumtionen i industriländerna. Mänskligheten förbrukar resurser som om det fanns
1,7 jordklot att leva av. I Sverige förbrukar vi ännu mer, vi lever som om vi hade fyra
jordklot till vårt förfogande, enligt Världsnaturfonden WWF.
Överbelastningen av ekosystemen leder till av-
skogning, torka, vattenbrist, jorderosion, 
minskad biologisk mångfald och ökad 
koldioxidhalt i luften.

ETT NYTT EKONOMISKT SYSTEM
För att åtgärda det kräver Världsnatur-
fonden livsstilsförändringar, men för
att det skall fungera måste strukturerna
som styr våra beslut i vardagen föränd-
ras.
Vi kan förstås avstå från kött och flyg-
resor, men för att planeten ska ha en 
chans att överleva så måste vi genom demokratin omfördela resurser, upprätta nya
ägandeformer och omdana vårt ekonomiska system som nu bygger på konsumtion, 
exploatering och tillväxt.

PS
Man kan undra vad det är som gör att Gretas rörelse har vuxit sig så här stor , varför den
lockar massor av demonstranter i länder världen över och varför manifestationerna
i Sverige är förhållandevis små.

Underlag: Daniel Swedin, AB