skulle bli extra fint. Hon jobbade i timmar och skapade i sitt tycke ett kulinariskt
mästerverk - en laxmousse.
Precis innan gästerna anlände upptäckte hon till sin förfäran att katten - deras
älskade Isis - satt mitt på matsalsbordet och slickade på mästerverket. Rasande
schasade hon bort katten, vräkte ur sig både det ena och det andra och slängde ut den
i trädgården.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det fanns ingen tid att göra en ny mousse, men hon tyckte dock inte att hon kunde
slänga den fina rätten när hon jobbat så hårt, utan slätade till den där katten slickat
och serverade den i alla fall.
Moussen var en succé. Alla ville ha mer. Stolt bar hon ut den tomma brickan i köket.
Samtidigt slängde hon en blick ut genom köksfönstret där hon fick syn på sin älskade
Isis. Katten låg där orörlig och när hon kom ut konstaterade hon bestört att den var död.
Värdinnan blev helt enkelt tvungen att erkänna för gästerna att hon serverat moussen som
katten ätit av och att katten nu var död . Svärföräldrarna körde nu i ilfart iväg till närmaste
sjukhus för att bli magpumpade. Inga risker togs.
Värdinnan som inte själv ätit av moussen satt vid köksbordet och våndades, orolig för att
gästerna skulle röna samma öde som katten.
Just då ringde telefonen. Det var grannfrun som med sprucken röst meddelade:
Jag är hemskt ledsen för katten. Jag skäms verkligen, jag skulle ha berättat direkt,
men du såg ut att ha det så trevligt med alla gäster. Och så var det ju mitt under
middagen. Så jag la henne på gräsmattan. Snälla, det var en olyckshändelse. Hon
sprang ut mitt framför bilen och jag hann inte väja. Jag är hemskt ledsen. Förlåt!
Underlag: Urban Legends av Claes Nordenskiöld
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar