tisdag 31 augusti 2021

EN "SPÄCKAD" HELG

                                                                 Vaxholms Stadshotell

 Det kanske inte intresserar så många hur bloggredaktionens två medlemmar och en katt tillbringade sistliden weekend. Jag skall ändå berätta om den eftersom verksamheten blev något utanför det vanliga på många sätt och bröt mot vår lugna och oftast ganska inrutade tillvaro i Höganäs och Nyköping på ett mycket påtagligt sätt.
Vi lämnade Höganäs torsdagen 26 augusti. Vi började packa bilen dagen innan och på resdagen gällde det att fånga in katten snabbt. Det har hänt att vi blivit försenade halva dagar när katten haft sin verksamhet förlagd till andra platser.
Nu kom vi emellertid iväg vid 10-tiden och hade nöjet att lösa (försöka lösa) melodikrysset på vägen. Katten somnade i sin bur redan efter en halv timme och sov sedan hela resan.
Vi var framme 1530 och det regnade när packningen skulle bäras in.

Under resan inbjöds vi av dottern Susanne till surströmmingsmiddag på fredag kväll. Det passade utmärkt för vi skulle lämna katten hos henne för hon driver nämligen ett katthotell. Där är oftast fullbelagt under somrarna men vår Pricken fick en bur, riktigt elegant med egen uteplats.

Surströmmingsmiddagen blev genuint gammaldags. Strömmingen från Röda Ulven och tunnbröd från Polarbröd och de viktigaste tillbehören, mandelpotatis, röd ock gul lök och gräddfil. Man tillverkar sedan "klämmor", rullar in strömmingen och tillbehören i tunnbröd och kalasar. Det smakar gott, tycker gamla surströmmingsveteraner. Till fisken dricker man snaps och öl. Några dricker faktiskt mjölk.
Det blev en del teologiska diskussioner vid middagen. En av Susannes döttrar är präst. Vad saken gällde var huruvida Jesus hade något förhållande med Maria Magdalena. På fresker och tavlor av "Nattvarden" kan man på vissa se en fjortonde gäst vid bordet. Vem är den fjortonde? Katolska påvar har under århundraden hävdat att Jesus inte hade något förhållande med någon jordisk kvinna och dessutom hävdas att jungfrufödsel föreligger när det gäller Jesus.

På lördag morgon bar det iväg mot Stockholm och sedan Vaxholm. Vi hade nämligen blivit inbjudna av en kär kusin, Kerstin, till en lunch på Vaxholms stadshotell. Vi skulle vara där kl 1300 och klarade det med en halv timme till godo.
Vi hade inte varit i Stockholm på länge, några år, och vi tyckte oss möta en förändrad stad som vuxit och blivit svår att hitta i. Vi letade oss alltså fram till Vaxholm, en pittoresk stad och ett färjeläge med fästningen som kuliss i bakgrunden.
Kerstin bjöd på en charmant 3-rätters lunch. Mycket folk deltog, Kerstins barn med respektive och deras barn, ett trettiotal tillhopa.
En av hennes söner, Stefan, var polis och kunde beskriva vägen till vårt nästa resmål som var Vikinglinjens  "Cinderella" som låg vid Statsgårdskajen.


Vi var tacksamma för vägbeskrivningen för Essingeleden delade sig strax efter Liljeholmen, något som vi inte kände till. Men vi hittade till Årstaleden och så småningom till båten. Vi kom ombord med bilen i tid. Vissa coronaproblem var det på båten. Man fick till exempel bara vara fyra i varje hiss samtidigt.
Men vi hittade vår hytt på däck elva, en så kallade lyxhytt. Och den var riktigt bekväm. Man bjöd på mouserande vin när vi installerat oss. Men klockan 1800 väntade ett kraftprov. Vi hade betalat logi och mat i förväg och här ingick en 3-rätters middag, vi hade faktiskt ätit en 3-rätters lunch några timmar tidigare. En annan av våra döttrar, Jane, var ombord på båten med sin Hans, och de hejade på oss när vi åt vår andra 3-rätters för dagen. Under kvällen kunde vi ta det lugnt och lyssna på den underhållning som var ordnad här och var ombord.
Det var inte svårt att somna den kvällen.

På söndagen visade det sig att coronaanpassningen gjort att buffématsalen var stängd för frukost så frukosten fick vi inhandla på ett annat matställe ombord, Melody. Det fungerade efter 20 minuters köstående.
Det pågick SM i fri idrott på söndagen så vi ägnade tid åt att titta på TV i hytten under inseglingen mot Stockholm. 
Vid 14-tiden körde vi ner vår fullastade varuhusvagn till bildäck och lastade in våra inköpta varor. Ilandkörningen började 1430.

Vi hämtade vår katt först på måndag förmiddag. Hon blev glad, skuttade och for omkring när vi kom. Hyran för katten erlade vi, enligt överenskommelse, i form av ett 24-flak med Heineken starköl.
































måndag 30 augusti 2021

BRÅRAPPORTEN


 Den senaste större Bråutredningen om brottsligheten i Sverige är från 2005. Behovet av en modern utredning har varit stort länge och Brå kommer nu med en ny utredning.
Den nya rapporten som presenterades i förra veckan bygger på data om samtliga personer som varit misstänkta för brott under fyraårsperioden 2015-2018.

Rapportens huvudsakligaste slutsats är att utrikesfödda och deras barn är kraftigt överrepresenterade i brottsstatistiken.
Personer födda i utlandet var 2,5 gånger oftare misstänkta för brott  jämfört med personer födda i Sverige med svenskfödda föräldrar. För personer födda i Sverige med två utrikesfödda  föräldrar är siffran ännu högre, 3,2 gånger.

Rapporten visar att det finns påfallande stora skillnader mellan personer med invandrarbakgrund beroende på var de kommer ifrån.
Lägst är överrisken för personer från Östasien, Korea, Kina , Japan osv, från Norden och övriga Västeuropa.
Högst är den för personer från Centralasien,  Afganistan mm, och från olika regioner i Afrika. Mer än var femte person, 21 procent, av invånarna som är födda i Sverige men med föräldrar som är födda i någon afrikansk region var misstänkta för brott 2015-2018. Siffran för Nordafrika är 20 procent.


Även när Brå justerar för ålder, kön, inkomst och utbildningsnivå kvarstår en betydande överrisk för invånare med bakgrund i många av dessa länder.
Brottsförebyggande rådet har också undersökt skillnader mellan olika brottskategorier. Högst är övervikten är för de grövsta brotten, dödligt våld (och försök) och rån.

Rapporten utgår för det mesta från personer som är folkbokförda  i Sverige. Brott kan förstås även begås av personer som  vistas i landet men inte är skrivna här, till exempel EU-medborgare, turister, fritidshusägare, asylsökande och säsongsarbetare. Brå har även gjort en analys av icke folkbokförda. Den stora ökningen av antalet asylsökande, framför allt 2015, har inte gjort ett lika starkt avtryck i brottsstatistiken. Mellan 2011 och 2015 ökade antalet asylsökande med 400 procent. Men bara 32 procent fler brottsmisstankar registrerades.

FAKTA
¤  Brottsförebyggande rådet undersöker i sin rapport  hur stor andel av olika grupper som misstänktes för brott under perioden 2015-2018.
¤  Det är inte säkert att personerna har åtalats eller dömts för brott. Myndigheternas bedömning är dock att registret över misstänkta bättre avspeglar den polisanmälda  brottsligheten än lagföringsregistret och att det av den anledningen är bättre lämpat för denna studies ändamål.
¤  Den senaste stora undersökningen av Brå publicerades 2005.
¤  Begreppet överrisk anger hur många gånger vanligare det är att en viss grupp förekommer i brottsstatistiken jämfört med en annan grupp.

  Underlag: Kristoffer Örstadius, DN




















söndag 29 augusti 2021

GREVAR OCH BARONER



 Riddarhuset från 1657 är en av Stockholms vackraste byggnader och mest anrika institutioner.

GREVAR, BARONER OCH KRETI OCH PLETI
Det finns ca 27 000 personer i Sverige som är adliga, dokumenterat äkta svensk adel. Sedan finns det många tusen andra som kallar sig adliga. Det finns till och med en och annan furste, som släkten Cantacuzino med rötter i gamla Bysans, eller hertig;  som huset d´Otrante, upphöjt av Napoleon. De har full legitimation för sina titlar, men de är inte adlade av svensk kung och har inte svenskt adelsbrev och kan därför inte komma in i den svenska adelskalendern, där det i dag finns 661 ätter.
Svensk adel har funnits i nästan 800 år. Från början var det stormän som fick skattebefrielse mot att de ställde upp med häst och riddare då kungen, Magnus Ladulås, så krävde.
Några få av de äldsta ätterna lever ännu, äldst är troligtvis ätterna Natt och Dag och Bielke från 1200-talet. Men urgamla är exempelvis också Banér, Bonde, Sparre, Posse och Trolle.


De första titlarna fick adeln då  Erik XIV kröntes 1561. Då kom de första grevarna och friherrarna. Riddarhuset öppnades 1657 och från den  tiden bär varje ätt ett nummer. De första hundra numren lottades  ut, sen blev det turordning.
I dag har adeln ingen politisk betydelse. Det finns adelsmän i hela landet och inom alla yrken och i alla utbildnings- och inkomstklasser, ändå vet man att den rikaste delen av adeln äger en sammanlagd förmögenhet på över 145 miljarder kronor.
Då riksdagen med fyra stånd försvann 1866 upphörde adelns politiska rättigheter, men adelskapet har ännu ett statusmässigt skimmer. Familjerna vet mycket väl var de befinner sig på skalan.  Den siste svensk som adlades var forskningsresanden Sven Hedin, 1902.


Kungen förlorade rätten att adla 1974.
I dag finns det 46 grevliga och 141 friherreliga ätter, medan 484 adelsfamiljer inte har någon titel. Grevar är finast. En friherre kan kalla sig baron, men inte i skrift. Utomlands kallar sig många friherrar baron för att folk skall förstå hur fina de är. Fruarna blir då  baronessor. I Sverige finns det nu en enda ätt som har rätt att titulera sig baron, nämligen Adelswärd - Sveriges enda baron skapad 1783.
Adelskapet går i arv manslinjen, men bara för barn födda inom äktenskapet. Inga sambobarn eller adoptivbarn kan bli adliga. Döttrarna blir också adliga, men deras adelskap går inte vidare till deras egna barn utanför ett adligt äktenskap. Orättvist, kan man tycka - men så har historien förvaltats i 800 år.

Underlag: Herman Lindqvist














 

fredag 27 augusti 2021

SEPTEMBER 2021



 I september plockar vi äpplen och päron, tar upp potatisen och noterar höstdagjämningen som infaller den 22 september. 

Dagen är ungefär tolv timmar lång i hela landet. Men solen som rinner upp klockan sex i Skåne, går upp klockan halv sex i Svealand och ungefär kvart över fem i Lappland. Den går alltså ner med motsvarande tidsförskjutning på eftermiddagen.

Inte bekymrar det oss att september betyder den sjunde, fast detta är helt på tok. Det latinska namnet på årets nionde månad har hängt med sedan den avlägsna tid då romarna räknade nyår från 1 mars, vilket de slutade med redan år 152 f.Kr.


ÄPPELTRÄD
Astrakanerna faller utan ett ljud
i gräsets mjuka famn.
Du fann skapelsen ganska god, min Gud;
lovat vare ditt namn.
Aftonens himmel är röd som blod,
vinden är vänlig och snäll.
Vem kan undgå att finna skapelsen god
en sådan septemberkväll.
en

MATSVAMP
Bäst som man hjärteglad traskar
att plocka sig svamp till supé
så visar det sig att maskar
kommit på samma idé.


VAD HÄNDER I SEPTEMBER
¤  Många hade nog hoppats att pandemi-begränsningarna skulle hävas i september, men dom finns som bekant kvar men är väl nu någorlunda rimliga för de flesta. Vi kan gå på fotboll, bio, teater och på krogen och samlas grupper. Regeringen vill förlänga pandemilagen men möter motstånd i riksdagen. Där vill man hålla igen med förlängningarna. I Danmark har man tagit bort restriktionerna helt!

¤ I Tyskland har man val 26 september. Angela Merkel skall ersättas. CDU:s Armin Laschet börjar tappa i förtroende, i stället går det bättre för ledaren i systerpartiet CSU i Bayern, Marcus Söder. Annalena Baerbock och De Gröna har backat efter en stor uppgång tidigare i år. SPD:s Olaf Scholz går starkt framåt.

¤  Fortfarande finns det oklarheter om en del större evenemang och tävlingar i september. Göteborgsvarvet har nyligen ställts in men fotbollen och hockeyn går som vanligt men med reducerat publikantal. Handikapp-OS har startat i Tokyo. Tids nog får vi veta om det  blev några medaljer där också.


BONDEPRACTIKAN

SEPTEMBER. Höstmånaden.

Nu skall Bonden sitt Korn uttröska,
Och Fiskaren fångar Sillen den färska,
Svinefläsk jag gärna äta må,
Desslikes Fåremjölk och Getemjölk också.

I Höst-månan är det godt att åderlåta och då skall man bruka Mjölk från Får och Getter vilket är en besynnerligt god Läkedom.  Vakta dig för varmt Bad. Man må också bruka Örter och Frugt, det är icke skadelig. I Höst-månan är godt att vandra, skära Hår af, göra Bröllop och föra sig i nya Kläder. Godt är att så och plantera.


Underlag: Verserna om astrakaner och matsvamp är hämtade ur Alf Henriksons bok 
 "Världen enligt Alf".

  


  










onsdag 25 augusti 2021

OM SANNOLIKHET


 Monolog av Tage Danielsson i lunchrevyn "Under dubbelgöken". Det var Hasse & Tages kortaste revy som pågick en timme vid lunch på Berns 1979-80, och ska ses mot bakgrund av debatterna och folkomröstningen om kärnkraft som hölls i mars 1980. Revyn hade premiär den 17 oktober 1979.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Sannolikt va, det betyder väl nåt som är likt sanning. Men riktigt lika sant som sanning är det inte om det är sannolikt.

Nu har vi tydligen inte råd med äkta sanningar längre, utan vi får nöja oss med sannolikhetskalkyler. Det är synd det, för dom håller lägre kvalitet än sanningar. Dom är inte lika pålitliga. Dom blir till exempel väldigt olika före och efter.

Jag menar före Harrisburg så var det ju ytterst osannolikt att det som hände i Harrisburg skulle hända, men så fort det hade hänt rakade sannolikheten upp till inte mindre än 100 procent så det var nästan sant att det hade hänt.

Men bara nästan sant. Det är det som är så konstigt. Det är som om man menar att det som hände i Harrisburg var så otroligt osannolikt så egentligen har det nog inte hänt.

I själva verket gick ju hela det socialdemokratiska partiet och väntade i över ett halvår på att få veta om det som hände i Harrisburg har hänt eller inte, innan de kunde bestämma sig för om dom ska tycka att kärnkraften är så farlig som den skulle vara om det som har hänt i Harrisburg hade hänt. Nu har dom bestämt sig till sist, och tydligen kommit fram till att det som hände i Harrisburg inte har hänt, men att vi å andra sidan måste ha mycket bättre säkerhetsanordningar så det inte händer här också.

Och man förstår ju att dom har tvekat, för en sån olycka inträffar enligt alla sannolikhetsberäkningar bara en gång på flera tusen år, och då är det ju i varje fall inte troligt att den har hänt redan nu, utan det är väl i så fall mera sannolikt att den  inträffar längre fram. Och då kommer ju saken i ett annat läge. För det kan ju inte vi bedöma nu. Då. Eller...

Sen är det också det att om det som hände i Harrisburg verkligen hände, mot förmodan, så är ju sannolikheten för att det ska hända en gång till, den är ju så oerhört löjligt jätteliten så att på sätt och vis kan man säga att det var nästan bra att det som hände i Harrisburg hände, om det nu gjorde det. För jag menar då kan man ju nästan säkert säga att det inte kommer att hända igen.

I varje fall inte i Harrisburg. Och säkert inte samtidigt som förra gången.

Risken för en upprepning är så liten att den är försumbar. Med det menas att den finns inte , fast bara lite.

Nu är ju det här rätt krångligt för gemene man, så egentligen är det väl ingen idé att ha folkomröstning om sånt här. Folk i allmänhet dom tänker förstås på sitt grovhuggna vis att det som hände i Harrisburg verkligen har hänt. Dom tar det som en sanning. Tala alltid sanning, barn, sa våra föräldrar till oss. Det får inte vi säga till våra  barn utan vi måste lära dom att alltid tala sannolikt, att säga sannolikheten, hela sannolikheten och ingenting annat än sannolikheten.

Så att dom inser att det som hände i Harrisburg inte kan hända här , eftersom det inte hände där, vilket hade varit mycket mer sannolikt, med tanke på att det var där det hände.
















tisdag 24 augusti 2021

BARTOLOMEUS


 Dagens namn, 24 augusti, är Bartolomeus. Det är den latinska formen för ett hebreiskt mansnamn, Bar-Talmat "Talmais son".

Bartolomeus var en av Jesus tolv apostlar. Hans attribut är en kniv, han led martyrdöden genom att ha flåtts levande, och en bok.
Bartolomeusdagen var en viktig dag för det gamla bondesamhället. Dagen markerade övergången mellan sommar och höst. Då skall skörden vara i full gång, och då är rätt tid att plocka humle och malört. Den första höststormen är att  vänta och vattnet i sjöarna bli allt svalare.
Som förnamn har Bartolomeus alltid varit ytterst sällsynt. Vid millenieskiftet hade hundra svenskar det namnet.
I Europas historia är detta datum främst förknippat med den så kallade Bartolomeinatten 1572, då en massaker ägde rum på kristna i Paris.

BARTOLOMEINATTEN, det parisiska så kallade blodsbröllopet.
Massakern på franska protestanter, hugenotter, skedde natten till 24 augusti 1572, i samband med bröllopet mellan Henrik av Navarra och en syster till kung Karl IX av Frankrike.
Den utlösande faktorn till massakern var attentatet mot amiral Gaspard de Cokigny, en protestantisk adelsman som var rådgivare åt Karl IX. Attentatet följdes av en massaker på amiralens anhängare. Händelsen var kulmen på långvariga politiska konflikter i Frankrike.


Det var Karl IX:s mor, Katarina av Medici (bilden) som låg bakom lönnmordsförsöket på Coligny. Attentatet misslyckades, men protestanterna hotade med hämnd om inte rättvisa skipades. Katarina fick då sin son Karl IX att samtycka till ett blodbad på protestanterna.
Blodbadet inleddes vid tre-tiden på morgonen till den 24 augusti 1572. Kyrkklockorna började plötsligt ringa och det var signalen till att massakern skulle inledas.
Mellan 24 och 29 augusti utspelade sig fruktansvärda scener på Paris gator och mördandet av protestanter spred sig även till landsorten. Så många som 3000 människor skall ha mist livet bara i Paris. och totalt räknar man med 10 000 dödade hugenotter.

Händelsen utropades som en seger i de katolska länderna. Kung Filip II av Spanien skall ha yttrat:"Detta är den största glädjen i mitt liv". Påven Gregorius XIII anordnade en tacksägelsegudstjänst och framförde sina gratulationer till Katarina av Medici. Karl IX däremot drabbades av svåra samvetskval och lär ha utropat:"Vilka onda råd har jag inte följt! O min Gud, förlåt mig!"

Underlag: Namnen i almanackan av Bengt af  Klintberg och Wikipedia.



















måndag 23 augusti 2021

GENIER OCH VÄLFÄRDEN


 På många sätt är han en liberal drömberättelse, Sebastian Siemiatkowski. Barn till fattiga föräldrar från Polen, talangen som sökte sig till en friskola i centrum, kom in på  Handelshögskolan och startade Klarna tillsammans med två vänner. I dag är det ständigt expanderande bolaget värderat till 380 miljarder kronor.
Siemiatkowski har inte gjort någon hemlighet av hur mycket hårt arbete som ligger bakom succén. Ändå är det välfärdsstaten som han lyfter fram som en förutsättning för bolagets framgångar, i en intervju med Reuters nyligen. Regeringens fokus på utveckling av digital infrastruktur under 90-talet säkerställde en tidig och allmän tillgång till bredband. Satsningar på datorer i skolor och bibliotek gjorde de nya maskinerna även tillgängliga för låginkomstfamiljer. Siemiatkowski berättar själv om hur politiken gjorde hans teknikintresse möjligt.


I artikeln uttalar sig flera andra tech-vd:ar positivt om den svenska välfärdsstatens roll för det svenska startup-undret, höga skatter till trots. Det starka sociala skyddsnätet gör det möjligt att ta ekonomiska risker och satsa på nya idéer.
Även näringslivs- och industripolitiken har spelat en stor roll. Regelverket för företagare är lätthanterligt, ekonomin stabil och förutsägbar.
Entreprenörernas egna berättelser visar hur mycket mer det behövs än drivna individer som på egen hand för utvecklingen framåt. I en vanlig iPhone, till exempel, är funktioner som internet, GPS, pekskärmen och Siri i hög grad resultat av enorma offentliga investeringar i forskning och innovation. Utan stöd från NASA och den amerikanska militärens satsningar på ny teknik hade giganter som Bill Gates och Steve Jobs aldrig kunnat revolutionera miljarder människors vardag. Något Gates och Jobs själva ofta har lyft fram.


Statens enda uppgift är alltså inte att hålla sig undan och låta underbarnen leka fritt. Ett grundutbud av hälsa, utbildning och social service måste finnas på plats. Också investeringar i forskning liksom gynnsamma regelverk för företag är en förutsättning för att människors inneboende nyfikenhet och drivkraft skall förlösas på bästa sätt.
Nya och revolutionerande idéer kommer alltid att uppstå. Men utan politikens roll att skapa en fördelaktig utgångspunkt för Sveriges alla Siemiatkowskis får entreprenörerna det betydligt svårare att följa sina drömmar. Hur begåvade och drivna de än må vara.

Underlag: Emma Hoen Bustos, ledarskribent DN.









































söndag 22 augusti 2021

UTFLYKT TILL ODENSJÖN



 I dag är det den 21 augusti och lördag. Sommaren börjar närma sig sitt slut. Men det är en vacker dag i dag, himlen är molnfri och temperaturen i skuggan har arbetat sig upp till 22-23 grader, i solen är det riktigt varmt.
Redaktionen i Höganäs har bestämt sig för att göra en utflykt. Målet den här gången är Odensjön i Söderåsens nationalpark.
Till sjön kommer man lättast från Röstånga. Därifrån går det en väl upptrampad stig genom bokskogen till sjön, en promenad på omkring 800 meter. 


ODENSJÖN
Sjön tillhör Söderåsens nationalpark. Den är helt rund till formen och har en diameter på 150 meter och är 19 meter djup. Namnet ska Odensjö ha fått på grund av den cirkelrunda formen som liknas vid asagudens Odens öga.

ODEN
Oden var den förnämste bland asagudarna. Han bor i Valhall. Hans häst är den åttafotade Sleipner och hans spanare är korparna Hugin och Munin.
Som kamp- och dödsgud sänder han ut valkyriorna till krigsskådeplatser för att utse dem som skall falla och sedan hämta dem till Valhall.


Sin vishet har Oden sökt och förvärvat genom att offra sitt ena öga i Mimers brunn, på det att han skulle kunna skåda in i framtiden.

SÄGNER
Omgiven av 30 meter höga branter har Odensjön gett upphov till olika sägner. Länge trodde man att sjön var bottenlös och hade en egen förbindelse till en krypta i Lunds domkyrka. Två jättar, Blink och Börta, ska ha bosatt sig under sjön så pass långt ner att de inte längre kunde höra kyrkklockorna. En annan sägen säger att i forna tider ska ha funnits ett slott där Odensjön ligger i dag och slottets torn ska synas när vattnet är som klarats.

ODENSJÖN I DAG
Tack vare inplanterad fisk som regnbåge, öring, gädda, abborre och mört kan man i dag fiska i Odensjön om man har fiskekort.


KULTUR
Sedan 1993 anordnas årliga konserter på Odensjön där artisterna framträder på en flotte ute på sjön. Konserterna som anordnas av Röstånga Turist- och Hembygdsförening i augusti med välkända artister. De är mycket välbesökta, De senaste årens gäster har varit Robert Wells, Sofia Kellgren, Peter Jöback och Malena Ernman. Många konserter har genomförts på kvällstid.


Vid vårt besök framträdde ingen. Vädret hade varit ovanligt uselt under en tid med regn och starka vindar så inga artister hade engagerats.

På hemvägen passerade vi Ingelsträde, den lilla byn utanför Höganäs. Vi kom dit vid 19-tiden och man hade just inlett en jazz-konsert med Gunnel Carling och hennes familj, mor, två bröder, syster, barn och barnbarn.
Inför ett hundratal ortsbor spelade de upp en strålande konsert i den svala augustikvällen, det var ca 15 grader bara, i trädgården bakom den gamla skolan där i dag Sveriges Cirkusmuséum huserar.


Detta är egentligen fantastiskt. Hon är numera en världsartist som framträder på världens stora scener. Ändå kommer hon då och då hit till Ingelsträde, hennes bror med flera bor här, och håller konserter för ett hundratal ortsbor en kylig augustikväll och hon gör det med spelglädje. Och hennes musik uppskattar vi mycket. Om ett par veckor är det skördefest och medeltidsvecka i Ingelsträde. Hon har lovat att komma då också. En fantastisk människa och musiker.

Vid 21-tiden är vi hemma igen efter en dag fylld av nya intryck.














































































MILJÖBILSRACET


 Etanol, diesel, hybrid, el eller kanske vätgas. Vad som är en miljöbil ändras med jämna mellanrum. Ryckigt, anser branschorganisationen Bil Sweden. Inte alls tycker Naturskyddsföreningen.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Från 2035 förbjuds försäljningen av bensinbilar, föreslog en EU-politiker förra veckan. Det är det senaste förslaget i listan över miljöbilsåtgärder.
Politiken har varit  väldigt ryckig. Begrepp som miljöbilspremie, supermiljöbilspremie och bonus-malus har virvlat fram genom åren. Vi behöver långsiktighet, annars kan bilköparna känna sig lurade, säger Jessica Alenius på bilindustrins branschorganisation Bil Sweden.


För 10-15 år sedan sågs dieselbilar som miljöbilar eftersom de är bränslesnålare än bensinbilar. Men i dag har dieselbilen blivit en miljöskurk, i alla fall jämfört med elbilar, och har högre fordonsskatt.
Etanol sågs som ett bra miljöval ett tag. Det fanns bättre och sämre etanol också - finetanol - men etanolen var mest ett svenskt fenomen och nu är etanolen i princip ute ur bilden.
- Etanolen for upp som en sol men ner som en pannkaka, säger Jessica Alenius.


Nya, billigare och bättre elbilar kommer hela tiden. Och vid horisonten lockar kanske vätgasbilarna som bara släpper ut vatten och som tankas i stället för att laddas.
Det kan bli dyrt att hänga med. Ännu är bara 4 %  av alla  bilar på svenska vägar laddbara. Men hur ska man tänka som konsument? Måste man ha dåligt samvete om man har köpt en bensinbil?
 - Jag tycker inte att man måste ha dåligt samvete. Det här systemet tar tid att ändra och ingen kan begära att någon plötsligt ska behöva sälja sin bensinbil. Däremot skulle jag gärna se att politikerna införde styrmedel som ökar förnyelsen av vår ålderdomliga bilpark, säger Jessica Alenäs.


 ÄR MILJÖVÄNLIGHET BARA FÖR DEN SOM HAR RÅD?
 - Det här är fördelningspolitiskt svårt. Men det kommer att komma allt fler laddbara bilar på andrahandsmarknaden till bra priser, säger hon. David Kihlberg på Naturskyddsföreningen håller inte med om att politiken är ryckig. - Det är bilindustrin som vill förminska problemet som säger så. Så ryckigt är det inte. Vi har alla vetat länge att vi måste ställa om och förändra vårt transportsätt och att till exempel diesel är dåligt för miljön, tycker David Kihlberg.


För Naturskyddsföreningen är det solklart att bilarna både måste bli färre och rulla mindre. Inte ens elbilen är nödvändigtvis hållbar i längden. Elen måste ju tas någonstans ifrån. - Jag kan förstå att den som har en  bensinbil känner sig skuldbelagd. Men det handlar inte om skuld och skam, utan om att lösa problemet. Var och en får ta sitt ansvar från sina förutsättningar. Bor man på landet så är det en annan sak än om man bor i stan, till exempel.

SKATTER OCH PREMIER
¤  2009: Miljöbilspremie. 10 000 kronor i miljöbilspremie vid köp av en ny bil.
¤   2010:   Sänkt fordonsskatt. Befrielse från fordonsskatt i fem år för nya miljöbilar i Sverige .
¤  2012:  Supermiljöbilspremie. Ges till bilar med mycket låga utsläpp av växthusgaser,                    maximalt 50 gram koldioxid per kilometer.
¤  2018:  Bonus/Malus. Lägre fordonsskatt (bonus) eller högre skatt (malus) beroende                      på hur miljöskadlig bilen är.
¤ 2021:   Höjt bonusbelopp. Det högsta bonusbeloppet som ges till fordon som släpper ut                 0 gram koldioxid höjs till 70 000 kronor.
Källa: Transportstyrelsen.

Underlag: Jonas Fredén/TT och Toröredaktionen

































































lördag 21 augusti 2021

FINANSMINISTERN JAGAR MILJONÄRER


Den som vill beskatta något, måste först ta reda på vad som finns att beskatta. Så om Socialdemokraterna ska kunna göra  förmögenhetsskatten till en valfråga, måste det bli lagligt att upprätta ett officiellt register över exakt vilka tillgångar och skulder varje medborgare har. När alliansregeringen avskaffade förmögenhetsskatten, slopade den då också statens rätt att på individnivå göra en sådan kartläggning.
Det första steget tog finansministern Magdalena Andersson den 28 januari, när hon tillsatte en utredning som åter ska utreda just det. I pressmeddelandet gick att läsa: "bättre statistik över fördelning av inkomster, förmögenheter och skulder är även viktigt i arbetet med att bekämpa den ekonomiska ojämlikheten".


Några månader efter att utredningen sjösatts, påbörjade finansministern steg två i "förmögenhetsskattens comeback". Den 8 mars sade hon i SVT Rapport att: "Jag ser framför mig att vi kommer att gå till val på att de som har de högsta inkomsterna, inte minst de högsta kapitalinkomsterna, ska bidra mer till välfärden". Och den 29 maj presenterades förslaget på DN Debatt. Strategiskt nog fick den nya skatten ett nytt namn - miljonärsskatten.
Att påminna allt för mycket om den version som avskaffades  för 14 år sedan är nämligen riskabelt. Den drog in enbart runt 0,3-0,5 procent av landets totala skatteintäkter, men var effektiv när det gällde att bekämpa välstånd. Framgångsrika entreprenörer och kapital jagades iväg och skatteplanering blev en blomstrande sektor. I dag är Spanien det enda landet i hela EU som inte har plockat bort sin motsvarighet.
Men det är inte heller alldeles enkelt att konstruera och administrera en förmögenhetsskatt. Vad ska beskattas, vad ska slippa undan? Och hur ska tillgångarna värderas? Finansministern har sagt att den nya miljonärsskatten ska exkludera bostäder. Innebär det att även fritidsbostäder skattebefrias? Kanske även lantbruk och ärvda fastigheter? Och vad gäller för den konst som pryder väggarna? Bilarna som står på uppfarten? Aktier i företag som inte finns på börsen och därmed saknar exakt prislapp?


Sverige har i dag världens fjärde högsta skattetryck, samtidigt som tillväxten per capita hör till EU:s lägsta och redan innan pandemin var närmast obefintlig. I stället för att hitta på flera sätt att beskatta medborgarnas förmögenheter, borde finansministern snarare ägna sig åt att förbättra förutsättningarna för att öka välståndet i landet.

Underlag: Susanna Silfverskiöld, SvD, via Toröredaktionen.






























 

fredag 20 augusti 2021

MP:S KRIG MOT KÄRNKRAFTEN


 Om  Miljöpartiet lyckas förhala beslutet i fråga  om slutförvar av kärnavfall till slutet av augusti, kan svensk kärnkraft stängas ner inom bara några år. MP bedriver rena gerillakriget mot kärnkraften. Det så kallade mellanlagret i Oskarshamn börjar nämligen bli fullt. Och om det inte finns någonstans att förvara använt kärnbränsle, kan reaktorerna inte drivas vidare.
Planen har länge varit att kärnbränslet skall fraktas till Östhammar för slutförvaring. Allt är klart. Alla är redo. Alla utom regeringen. Miljöpartiet gör nu allt de kan för att försena det beslutet


Under pandemin har regeringsföreträdare basunerat ut att deras beslut vilar tryggt på expertmyndigheternas utlåtanden, statsråden är som bekant inga epidemiologer. Däremot anser de sig vara strålskyddsexperter. För regeringens riktiga experter i Strålsäkerhetsmyndigheten gav grönt ljus för slutförvaringen redan 2018, efter att ha granskat frågan i sju år. Likaså har prövningen fått ja i Mark - och miljödomstolen. Men här trotsar regeringen sina egna experter.

Bara en liten bit österut, i Finland, färdigställs nu bygget av världens första slutförvar. Metoden som används har utvecklats i Sverige av det världsledande företaget Svensk Kärnbränslehantering AB och bygger på 40 års forskning. Det är just den välstuderade tekniken som skall användas i Östhammar.
Frågan har legat på regeringens bord sedan oktober, och energibranschen har vid upprepade tillfällen larmat om att tiden är på väg att rinna ut. Så sent som 28 juli skrev Fortums vd och koncernchef Markus Rauramo på SvD Debatt att elsystemet riskera stora störningar redan till våren 2024 om regeringen fortsätter att dra frågan i långbänk. Långsiktigt är det runt 30 % av Sveriges elförsörjning som står på spel.


Signalerna om elbrist avlöser varandra redan i dag. Och dagens elproduktion är inte i närheten av vad vi kommer att behöva om några år.
Industrin och fordonsflottan kan trots allt inte elektrifieras utan mer el.
Men i takt med att behovet av  kärnkraft har blivit allt mer uppenbart och den kärnkraftspositiva opinionen har växt till rekordnivåer, försöker nu Miljöpartiet att ge sig på energislaget bakvägen. Som statliga Vattenfalls produktionschef Torbjörn Wahlborg uttryckte saken: "Det här handlar om att Miljöpartiet är väldigt kritiskt till kärnkraft och inte vill godkänna den". (DN 11/2).
Frågan om slutförvar har utretts i decennier. Det kvarstår inga frågetecken och det saknas inget underlag för beslut. Det enda som saknas är en handlingskraftig regering som vill fatta det.

Underlag: Susanna Silfverskiöld SvD, via Toröredaktionen. 














.

torsdag 19 augusti 2021

NYGAMLA LIMERICKAR



                                                                        Limerick
NYGAMLA LIMERICKAR

Det ligger många gamla limerickar i vårt arkiv som säkert förtjänar att publiceras. Men utrymmet är begränsat, det får räcka med de här tio den här gången.
Vi vill först påminna om det motto man bör ha för limerick-skrivandet:

The limerick´s an art form complex
Whose contents run chiefly to sex;
It´s famous for Virgins
And masculine urgin´s
And vulgar erotic effects.
(Ur Hasse Alfredssons Svea Hunds Limerickar)


BRAMANTE
En musiker - släkt med Bramante-
han smekte sin fru med en vante
fram till kvart över tio
"allegro con brio"
och efter halv elva "andante".




DVÄRGARNA
På nudistlägret uti S:t Clair är
två dvärgar som vaktfunktionärer
vid namn Jean och Marie.
Dom kan ej låta bli
sticka näsan i andras affärer.



BAGERSKAN I DRESDEN
En bagerska bosatt i Dresden
blev tagen i degen av prästen...
Hennes mage blev stor
men hon tror det beror
på att alltid hon smakar på jästen.


En vis man ifrån Ecuador
han hävdar att kvinnor dom får
liksom känslokravaller
när den starke han faller
men dom älskar den veke som står.



MAGDANSÖSEN
En magdansös som kallas för Else
hon dansar till männens förförelse.
I sin deklaration
bör nog denna person
ta sin inkomst som "inkomst av rörelse".


BILMODELL
Du är född i en taxi, en Fiat.
Till din mor i en SAAB har jag friat.
Du är avlad och gjord
i en tvådörrars Ford
men i Volvo Duett har du diat.

EKORRARNA
Det bodde en flicka i Jena
som var otroligt hårig om bena.
Så ekorrar kom
och lekte på dom
och byggde ett bo mellan träna.




JÄTTEKVINNAN
När hon älskar,  jättinnan från Joppe,
vill hon ha Gösta Ekman däroppe,
och på mitten ska va´ 
Gunnar Svensson och ja´ 
och där nere skall vara Nils Poppe.
PS. Med "Gunnar Svensson och ja´ " åsyftas kapellmästaren och pianisten hos Hasse&Tage, Gunnar Svensson, som dessutom är far till programledaren David Hellenius i Tv4. "ja´" är Hasse Alfredsson själv. Han skrev limericken.

I en hajrik bukt i  Kalkutta
dök en dag en våghalsig brutta.
Hon for i med ett plums
och blev uppäten bums,
därför sjunger vi psalm nittiåtta.

GAMLINGEN I TAHITI
En åldring höll till på Tahiti:
Jag är böjd, jag är grå, jag är nitti.
Men tar jag en snaps
 vill jag ha Alice Babs,
och tar jag en till blir det Titti.