ATT LIKSTÄLLA KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS RISKER MED JORDENS UNDERGÅNG SAKNAR VETENSKAPLIGT STÖD.
Inte minst inspirerade av Greta Thunberg visar unga runt om i världen ett ökande engagemang i klimatfrågan. Och detta är mycket bra. Men många unga känner också stark oro inför framtiden och de frågar sig : Har vi någon framtid?
Sex klimatforskare knutna till Stockholms och Göteborgs universitet har kommenterat den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC. De menar att det tveklöst är så att klimatförändringarna orsakar stora globala problem och risker. I vissa delar av världen kan dödssiffrorna påverkas starkt, men också där måste riskerna ställas proportion till andra risker och till de sociala, ekonomiska och medicinska landvinningar som minskar dödligheten i naturkatastrofer. Men att likställa klimatförändringarnas risker med mänsklighetens undergång är inte konstruktivt och saknar vetenskapligt stöd.
Inte bara ungdomarna är oroliga. Av den nyligen publicerade studien "Global Common Survey" framgår att hela 73 % av befolkningen i världens största ekonomier, G20-länderna, tror att vi är nära en "tipping point" där jordens klimat plötsligt förändras och blir svårt eller omöjligt att stabilisera.
Om något sådant skulle ske kan det vara för sent att stoppa klimatförändringarna och då blir klimatpolitiken meningslös. Men så är det inte. Det blir aldrig för sent. Om vi väntar kommer koldioxid att ackumuleras i atmosfären. En betydande del av denna stannar där i tusentals år och vi vet med stor säkerhet att detta leder till ett varmare klimat, stigande havsnivå och att vissa typer av extremväder blir vanligare. Det finns också anledning varna för att snabba regionala förändringar med allvarliga effekter kan inträffa.
Dit hör en permanent avsmältning av havsisen vid Arktis och en kollaps av regnskogen i Amazonas och andra stora skogar. Det finns dock ingen forskning som visar att detta skulle leda till mänsklighetens undergång.
Men risken för att klimatförändringarna får mycket stora negativa konsekvenser för liv och hälsa, särskilt i många fattiga länder och för framtida generationer, är ändå så stor att en övergång till en global klimatneutralitet har ett synnerligen stort värde.
Analyser av Internationella Valutafonden, IMF, och Internationella Energibyrån, IEA, har visat att en övergång till netto noll utsläpp över några decennier kan ske utan stora samhälleliga kostnader och negativa fördelningspolitiska konsekvenser. För att detta ska kunna ske är det centralt att det kostar att utnyttja den begränsade naturresurs som klimatsystemets förmåga att absorbera koldioxid utgör.
Man behöver därför sätta ett pris på utsläppen. Däremot kan en dåligt utformad klimatpolitik göra denna omställning så kostsam att den försenas eller rent av förhindras.
Forskarna säger sig vara djupt oroliga för att en felaktig beskrivning av forskningsläget får fäste hos befolkningen. De är övertygade om att politiska beslut kräver de allra bästa kunskaper om förutsättningar, risker och nödvändiga avvägningar. De är också oroliga för att uppfattningen att det är för sent i kombination med det faktum att världen behöver tid för att ställa om till faktisk klimatneutralitet skapar ångest och handlingsförlamning.
Kanske växer "prepper" - rörelser där fokus läggs på den egna nationens överlevnad i stället för på utsläppsminskningar.
Nu krävs det engagemang så att vi skapar de bästa förutsättningarna för de lösningar på klimatutmaningen som faktiskt finns och att de också genomförs. Det spelar roll vad vi gör och när vi gör det.
Undertecknarna och skrivelsen i dess helhet publicerades i DN Debatt 19 oktober 2021
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar