De flesta svenskar vet ungefär värdet av sina ägodelar som bostad, bil och kontot på banken. Men vem har koll på värdet av sin andel i den gemensamma offentliga förmögenheten? Du behöver inte känna dig dum om du inte vet. Staten och kommunerna vet nämligen inte heller.
Det skiljer nära 4000 miljarder kronor (4000 000 000 000 ) mellan Ekonomistyrningsverkets respektive SCB:s kalkyler av vår offentliga nettoförmögenhet.
En genomsnittlig tvåbarnsfamilj har lika stor förmögenhet i offentlig förvaltning som de äger i form av bostad - eller tre gånger så mycket.
Slarvig bokföring är inte den värsta försummelsen. Ren kapitalförstöring av offentliga tillgångar uppgår till tusentals miljarder, sett över en 25-års period. Bara värdet av de vinstdrivande statliga företagen har minskat med 500 miljarder kronor, jämfört med om pengarna hade investerats på börsen.
Politiken har ofta vurmat för offentliga investeringskalkoner som Göta kanal, Hallandsåstunneln, etanolfabriker eller höghastighetståg. Regeringar av alla kulörer har enligt flera studier flagrant struntat i infrastrukturinvesteringars samhällsvärde - klimatnytta inräknat. Hundratals miljarder har förlorats medan andra projekt som gör stor nytta blivit liggande. Samtidigt försummas viktigt underhåll, till exempel av elnätet, järnvägsnätet och vattenförsörjningen.
VERONICA PALM
Det handlar inte bara om pengarna. Det är också demokratiskt tvivelaktigt att en sittande regering, eller region - eller kommunstyrelse, på ett icke transparent sätt låser in framtida generationer i långsiktigt dyra utlägg till exempelvis avgående politiker. För en tid sedan kunde man läsa i DN:
104 före detta politiker försörjs fortfarande helt eller delvis av riksdagen. En av dem är Socialdemokraternas Veronica Palm som hoppade av politiken för fyra år sedan och har levt på inkomstgarantin på nästan 47 000 kronor i månaden sedan dess.
Goda förebilder finns. Nya Zeeland offentliga finansiella system reformerades för över trettio år sedan och avkräver stat och kommun rätt värderingar av alla tillgångar. Detta är en självklarhet numera även för kommunerna.
Australien, Nya Zeeland och Norge har på olika sätt gjort infrastrukturinvesteringar mindre beroende av dagspolitiken. I deras anda borde Trafikverket delas upp i två av varandra oberoende delar. En analysdel bör omvandlas till Infrastruktur Sverige som underställs Riksdagen och som upprättar en prioriteringslista över investeringar. Den utförande delen av Trafikverket omvandlas till ett statligt bolag som i Norge, underställd ett statligt ägarbolag. Ett sådant offentligt ägarbolag kan även sälja och omstrukturera mer professionellt än ett departement någonsin förmår.
Två statliga utredningar har därför föreslagit holdingbolagsformen för professionell ägarstyrning av de statliga bolagen. Senast var det en borgerlig regering som ville, men socialdemokraterna som ville gjorde en kovändning.
En bättre förvaltning som ökade nyttan för samhället med en procentenhet av de offentliga tillgångarna, skulle innebära ett extra värde av 76 miljarder kronor per år. Det motsvarar ungefär dubbla kostnaden för hela polisväsendet eller mer än tio gånger så mycket som allt ekonomiskt bistånd som betalas ut i Sverige.
Något att tänka på nästa gång någon kräver mer pengar till välfärden.
Underlag: Toröredaktionen och Stefan Fölster, docent i nationalekonomi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar