Uttrycket"Krävs en by" om barnuppfostran , är rejält slitet nu, men det är sant. Ungar behöver höra många vuxna röster, både som uppfostrar dem och ryter till då de försöker tänja på någon viktig gräns. Men framför allt krävs en familj. Ju mindre den finns på plats, desto mer den misslyckas och desto svårare blir det för samhället att reparera en trasig ung människa.
"Barnen snattar, då skäller föräldrarna ut polisen", så löd rubriken på ett TV4--inslag nyligen. Den sammanfattar vad det handlar om. Unga i Borås snattar och åker fast. Polisen kallar ungdomarna och deras föräldrar till förhör. Skäller mamman och pappan ut sina långfingrade barn? Nej, de riktar sin vrede mot polisen
"De säger saker som: varför utreder ni stölder för 40 kronor? "Jag var ju tvungen att lämna mitt jobb", säger Ilja Rajkovic, som arbetar med ungdomsbrott vid polisen i Borås. Vi har sedan länge de berömda curlingföräldrarna, som alltid sopar framför sina barn för att de inte ska behöva snava på livets ojämna stig. Detta är något helt annat. En föräldratyp helt inriktad på att barnen ska slippa smä.llar och stötar från livet. Även när det är barnet självt som vinglat vådligt och orsakat obehag för omgivningen. Ska vi kalla dem kuddföräldrar? Jag kan bli stött när man skyller på samhället hela tiden", säg7er Ilja Rajkovic, ". Det är samhället, socialtjänsten, polisen och skolan so ska lösa allting".
Samhälle, snut, socialen och skolan står för de fyra s-en. Men det finns viktigare. Syll inte ifrån dig. Stå ditt kast. Vilka barn skapar vi med föräldrar som tycker att det är någon annans, i synnerhet polisens, fel att ungen snor Twix från Coop? Det behövs en by. Men om kuddpappor och kuddmammor släpper ut ungarna utan några förhållningsorder blir den snabbt en otrevlig plats.
Underlag: Erik Helmerson, ledarskribent DN.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar