VID OS I MONTREAL GJORDE HON SUCCÉS SOM 14-ÅRING OCH TOG ALLA GULDMEDALJERNA I GYMNASTIK. HON FICK SÅ MÅNGA POÄNG ATT POÄNGTAVLORNA GICK SÖNDER.
När den rumänska gymnasten Nadia Comaneci satte historiens första perfekta 10-a under OS i Montreal 1976 var det så oväntat att resultattavlan havererade. Det historiska framträdande presenterades med poängsiffrorna 1.00. Arrangörerna hade redan tidigare meddelat tillverkaren att det inte behövdes någon ny bredare tavla, eftersom "10.00 is not possible". Men möjligt var det och den lilla 14-åringen blev störst i världen.
Hon blev också ett affischnamn för den kommunistiska diktaturen Rumänien, där Nicolae Ceausescu styrde med järnhand. Med sina perfekta prestationer blev hon det levandve beviset för att det kommunistiska systemet var det rätta. Nadia själv var hårt hållen. Hennes enorm framgångar gav henne visserligen ett bra liv materiellt, och hon var mäkta populär i hemlandet, men likväl en fånge. Det hade hänt förr att elitidrottsmän från länder bakom järnridån hoppat av till väst och rädslan för att även Nadia skulle göra det var stor. Hon stod under särskild övervakning av Rumäniens hemliga polis, Securiate, men som bevakade henne.var inte bara agenter som bevakade henne. Alla hennes förehavanden följdes, och rapporterades noggrant av läkare, tränare, och till och med av hennes koreograf.
1984 drog hon sig tillbaka. När karriären var över fick hon det också svårare. Övervakningen hårdnade än mer och inkomsterna krympte. I sin självbiografi skriver hon: "När min gymnastikkarriär var över fanns det inte längre något behov av att jag skulle vara nöjd". Hon blev, sa hon själv, en marionettdocka som förväntades lyda regimen så som hon alltid lytt den.
Trots den massiv övervakningen lyckades ändå Nadia till sist fly kommunistdiktaturen. Det skedde den 27 november 1989, bara några veckor innan Ceausescos och kommunismens fall i Rumänien. Hon reste via Ungern till Österrike och därefter till USA där hon sökte asyl.
I medierna utanför järnridån beskrevs då Rumänien som outhärdligt till och med för de mest privilegierade.
Men livet i USA blev inte den fria tillvaro som Nadia hade önskat. Mannen som hjälpte henne fly , Constantin Panait, låste in henne på olika hotellrum och vägrade henne kontakta de vänner hon redan hade i USA. Till slut fick hon hjälp av en vän att lämna Panait - och fick till slut sin efterlängtade frihet --- och kärleken. Den fann hon i den amerikanske gymnasten Burt Connor, som hon träffat första gången under en tävling 1976.
Hela familjen
De gifte sig i Bukarest 1996, i ett Rumänien som nu blivit en demokrati, och bröllopet direktsändes i nationell t v. I dag lever de i Oklahoma, där de bland annat driver gymnastikutbildning. De arbetar som volontärer i olika idrottssammanhang, med särskild inriktning på paraolympiska idrottsgrenar.
Underlag: Bitte Melin, Svensk Damtidning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar