onsdag 28 december 2011

INTERNATIONELLT CHEFSUTBYTE

Under mitt yrkesverksamma liv, innan jag blev bågskytt i Sherwoodskogen, kom jag i kontakt med en general av ett alldeles speciellt slag. Han hade en säregen förmåga att trassla till livet för sig. Att han ändå
lyckades bli general är en väl förborgad gåta.Vid ett tillfälle blev han inbjuden till Kina för att besöka en kinesisk högskola av samma slag som han själv var chef för i Sverige. Med på resan hade han sin adjutant. Vi var gamla kompisar sedan länge. Därför vet jag att nedanstående historia är fullständigt sann.

EN KINESISK NORGEHISTORIA



Han var general och och han ansågs rätt klok
om krig och doktriner han skrivit en bok
så chef för en högskola därför han blev
det ansågs rätt hedersamt bli hans elev

Det gick några år, en dag kommer ett brev
en ambassadör ifrån Kina det skrev
ett studiebesök man nu här föreslog
med sin adjutant han till Kina så drog

Kinesernas skola, i Peking den låg
en skola för tusen elever de såg
och jämfört med vår, kolossal denna var
den var som en stadsdel om flera hektar

En kväll var det dukat för jättebankett
den största som någon av gästerna sett
runt femhundra gäster man bjudit till fest
och vår general han var hedersgäst

Den mat som serveras var underbart god
och flaskor med risbrännvin stod på vart bord
stämningen den var förvisso på topp
tills vår general plötsligt reser sig opp

Man äskade tystnad och sorlet dog ut
och slamret från ätandet sakta tog slut
en mikrofon satte man i hans hand
han skall hålla tal för det krävs ju ibland

Dessvärre hans engelska ingen förstod
det krävs att en tolk översätter vart ord
beklagligtvisvisar det sig ganska snart
besväret med tolkning man kunde ha spart

Men tackar för maten han givetvis gör
och hyllar så Kina precis som sig bör
men sedan det hela går fullständigt snett
för vår general saknar kunskap och vett

Han ville väl visa sig kollegial
och tolken han jobbar febrilt med hans tal
för norgehistorier berättar han nu
så fullständigt huvudlöst var detta ju

Man önskar han nöjt sig berätta blott två
hans hämningar släpper, han bara går på
och tolken han svettas, man inget förstår
och folk uti salen sig reser och går

Så sorgligt, så oerhört pinsamt det var
när vår generals mikrofon sen man tar
man hade hört nog och kalaset tog slut
och i samlad tropp alla värdar gick ut

När vår general kom till Sverige igen
rapport efter resan han avkrävdes se´n
" en fullträff var resan" han skriver kavat
men inte ett ord om sitt vettlösa prat

Men hans adjutant var ju kompis med mej
så sanningen kan jag förmedla till dej
ett fullständigt fiasko besöket nu blev
men inget av det i rapporten han skrev 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar