under vars kronor ollonsvinen bökade. Eken var kungens och Kronans träd. Ve
den som olovandes fällde dessa ekar. Straffet blev prygel och böter, i värsta fall
stegel, gatlopp eller galge. Virket användes till regalskepp, fregatter och korvetter.
I dag används virket till möbler och fanér och olika slags parketter.
Detta inlägg kommer från Rödeby.
DEN GAMLA EKEN
Det står en gammal ek i byn
med knotigt grenverk pekande mot skyn.
Kanhända eken planterats av män,som tillbad Oden, Tor och Frö,
så det var långt innan det fanns,
en kvarn vid våran sjö.
Lyssnat har nog eken,
till kyrkoklockans ton,och en annan religion.
Säkert minns den gamla eken också
digerdöd och pest,
då hemman blev öde,
och döden var en ständig gäst.
Kanhända att någon av Dackes män
sköt en pil mot ekens stam,
och lyssnade på strängens klang
som ibland träd försvann.
En vandringsman har säkert funnit
svalka under ekens krona,
på väg till rikets nya stad, Carlscrona.
Säkert har han sett båd rikeman till häst,
såväl som fattigman med trasig sko
och lappad väst.
Säkert såg han karoliner dra förbi,
med pik och blank kyrass,
på väg att skeppas över till fjärran skådeplats.
Lyssnat har nog eken,
till skratt och glam från skördefest,
såväl som högstämt tal från socknens präst.
Med fruktan minns den gamla eken
tvenne världskrig dra förbi,
världen stod i brand, med fasa såg då vi.
Härhemma var det ransonering,
kaffet kokades på råg.
Men den gamla eken står trotsigt kvar
och följer seklers gång,
trots att man numera
fyllt dess inre med betong.
RÖDEBY EK ( naturminnesmärkt )
Som barn berättades för mej att eken var en galgek.
Under ofredstid hade man hängt snapphanar i eken.
Vad som var ännu mer spännande var att man påstod
att Dacke gömt sig inne i eken och på så sätt undkommit
sina förföljare efter det han gömt sin krigskassa i ån
vid Kassabron (därav namnet). Sanning eller skröna?
För mig som barn var det sanning. Jag har många
gånger gått och plaskat i ån och vänt på stenar, men
någon krigskassa hittade jag aldrig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar