finansmännen som hade skapat sig förmögenheter på spekulationer.
Den blev slutet på den falska högkonjunkturen, på tjugotalets masshysteri
i hasard. Utförsäljningen av aktier som fick priserna att rasa började i
oktober 1929. Det som tycktes vara en ändlös period av blomstring upp-hörde över en natt. Miljoner hasardspelare ruinerades, de rika blev fattiga
och de fattiga ännu fattigare.
Börskraschen utlöste den stora depressionen som varade i tio år, tills Hitler
startade sitt världskrig.
BAKGRUND
Den amerikanska livsstilen i högkonjunkturens tecken hade en komplicerad
bakgrund. När staten " de förenade staterna" bildades efter inbördeskriget 1865
insåg en del förutseende män att landet stod på tröskeln till en ekonomisk
revolution. Den vidsträckta kontinenten stod öppen för exploatering. Den
industriella revolutionen kom sent till Amerika. Större förmögenheter exis-
terade knappast, folk nöjde sig med att tjäna ihop till det dagliga brödet. Men
Carpet-baggers, lycksökarna, ändrade på den saken. Någonstans bortanför
lagens och moralens gränstrakter arbetade de fram ett industrisamhälle, där
de själva hade den ekonomiska kontrollen. De exploaterade nationens ekono-
miska resurser och dess innevånare för den egna vinstens skull. "Business" blev
något av en nationell religion. Familjerna Astor, Vanderbilt, Gould, Carnegie,
Rockefeller, Pierpoint, Morgan m fl blev mångmiljonärer och kom att kontrolle-
ra landets ekonomi. De var en samling hårt beslutsamma män, Amerikas feodal-
adel. De personifierade den amerikanska drömmen, framgång, pengar, makt.
När de amerikanska soldaterna återvände 1918 för att få höra att de räddat världen,
inleddes en ny revolution. Miljoner människor började drömma om rikedom, som
helst skulle uppnås utan arbete. Alla ville bli rika och rövarbaronerna hade visat
vägen. Börsen var vägen till lyckan. En ny era av luftslottsbyggande inleddes.
Miljontals människor spelade hasard med sina pengar. När aktiekurserna steg
mot höjden blev de fattiga rika. De nyrika kopierade rövarbaronerna och skaffade
sig våningar på Park Avenue och unga älskarinnor.
OROANDE TENDENSER
Människor från alla samhällsklasser satsade allt de ägde på börsen. Bankerna var
frikostiga och beviljade lån på löpande band.
Men Amerika började spricka i fogarna. Det fanns ett enormt överskott på råvaror
och maskiner, men ekonomin sackade samtidigt som pappersförmögenhetena
växte. Fabrikshjulen började snurra allt långsammare samtidigt som aktiekurserna
sköt i höjden eftersom alla ville köpa. Frestelsen att göra snabba vinster blev för
stor för många.
DE FETA ÅREN
Åren 1922-1928 blev de feta åren. Det var jättetrusternas och finansimperiernas era.
12 mars 1928 nådde aktieomsättningen på Wall Street rekordhöjder, nära fyra
miljoner aktier bytte ägare. I vågen av optimism valdes Edgar Hoover till president.
"Två kycklingar i varje gryta och två bilar i varje garage" var hans slogan. Allt var
så lätt. Man spekulerade i lånade pengar. 1928 fanns ca 300.000.000 aktier som
innehades på krediter eller lån.
KRASCHEN
Det kapital som hade kunnat investerats i produktion hamnade nu i rouletterna.
Förtjänsterna var enorma. Ett syndikat gjorde under en vecka 1929 en vinst på över
5.000.000 dollar.
Men förtrollningen hade börjat brytas i slutet av 1929. Aktiekurserna sjönk drama-
tiskt. 21 oktober erbjöds 6.000.000 aktier till försäljning men det fanns inga köpare.
Den stora paniken på Wall Street startade torsdagen den 24 oktober. Sanningen var
att hela det ekonomiska systemet höll på att falla ihop under sin egen tyngd.
Klockan elva på förmiddagen den 24 oktober rådde en kaotisk stämning på börsen
som var belägrad av aktieägare som ville sälja. Stora människomassor samlades på
Wall Street som blockerades helt. Det ryktades att trupper kallats in för att skydda
bankirerna från mobben.
När börsen öppnade på nytt nästa måndag var sammanbrottet ett faktum, stora
aktiebuntar bjöds ut till försäljning men det fanns inga köpare.
Stora och små aktieägare förlorade allt. Det var oskulden som fick betala priset.
Bankirer och mäklare hade nog med pengar för att klara sig ännu en tid. 13 nov
hade börskurserna nått bottennoteringar. Värdet på landets största industri-
koncerner hade då i stort sett halverats.
Börskraschen inledde den stora depressionen, som kom att omfatta hela världen.
Finansimperier rasade, i Sverige Ivar Kreugers. 1931 hade USA 10 milj arbetslösa,
England 2 milj.
USA´s strävan att snabbt och lättvindigt skapa förmögenheter gav världen en elemen-
tär lektion i nationalekonomi. Rövarbaronernas tid var förbi. I spillrorna av vad de
slagit sönder växte en ny maktfaktor fram: ekonomiprofessorerna, som började
ge regeringarna råd om hur ekonomier borde skötas.
Källor: Dramatiska händelser i vår tid av Robert Furneaux m fl
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar