Den som har vägarna förbi västra Jämtland, in i landet från
Sollefteå och Höga kusten, finner ett kusligt och storslaget
minne av 1700-talets entrepenörsanda: Döda fallet och minnet
av Vildhussen. Vem var nu han?
Han hette egentligen Magnus Huss (1755-1797). Han anställdes
av innevånare i Ragunda socken och Stuguns by för att gräva en
kanal förbi Storforsen i Indalsälven, som varje år förstörde stora
mängder timmer. Både skogsägarna och sågverksägarna m fl ville
få ett slut på detta elände. Sundsvallsköpmannen Huss trodde sig
ha en lösning. Det fanns en liten bäck bredvid forsen, den borde
kunna byggas ut till en kanal, som man sedan kunde flotta timret
på.
Dessvärre för Huss och för bönderna vid Ragundasjön fanns det
även inbitna motståndare till projektet. Bönderna nedom forsen
tjänade på att den försvårade flottningen. eftersom det föll på
deras lott att mot betalning samla ihop stockarna. För dem var
Indalsälven en inkomstkälla. En kanal förbi Storforsen var ett
allvarligt slag mot deras försörjning.
Kanalbygget saboterades därför från första början. Arbetet kom
sålunda att försenas kraftigt och sammanföll till slut med en helt
oväntad naturkatastrof. Vattenståndet i Ragundasjön hade stigit
kraftigt och natten mellan 6 och 7 juni 1796 bröts fördämningarna
och den skyddande rullstensåsen eroderade och Ragundasjön och
Storforsen tömdes helt på vatten! Den påbörjade kanalen blev
istället Indalsälvens nya lopp.
Följdverkningarna blev kolossala. Den torrlagda marken övertogs
så småningom av människor, orten Hammarstrand ligger där i dag.
Värre var det för bönderna nedströms. De miste både stora marker,
bra laxfiske och inkomsterna från timret.
I dag kan det hela lätt beskådas. Döda fallet har försetts med trappor
och broar. Informativa skyltar berättar om den dramatiska händelsen.
Området är naturreservat sedan 1926. Vildhussen drunknade under en
båtfärd på Indalsälven 1797,
Källa: Dick Harrison. jourhavande historiker
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar