INDELNINGSVERKET, DEL 1

I mitten av 1600-talet började planer göras upp för en ny svensk
armé, som med relativt kort varsel skulle kunna samlas och sättas in.
Denna nya organisation kom att kallas Indelningsverket , och infördes
under KarlXI´s regeringstid 1672-1697.
Tidigare, under 1500-talet och början av 1600-talet, var Sverige beroende
av utländska resurser, legotrupper och vapen. KarlXI  såg först till att
förstärka den inhemska vapentillverkningen. Genom amiralen Claes
Flemmings försorg anlades Wira Bruk. Detta bruk kom att bli en av
landets viktigaste vapensmedjor från 1635 och 140 år framåt. Bruket
fick omfattande kungliga privílegier och ensamrätten att leverera värjor,
sablar och bajonetter till kronan. Vid Wira Bruk lär 300.000 värjor av
modell 1685 ha tillverkats.

LÄGET I SVERIGE

Freden i Roskilde 1658, då bl a Blekinge åter blev svenskt, borde ha givit
gränsbygdens folk hopp om lugn och ro. Det dröjde dock bara ett par år så
var kriget igång igen. Svenskarna var inte nöjda med vad de fått utan ville
ha hela Danmark. Det blev en ny fredsöverenskommelse i Köpenhamn 1660,
Danmark förblev självständigt och de s k skåneländerna, till vilka Blekinge
räknades, förblev svenska. Inte heller nu blev freden långvarig. Den här gången
var det danskarna som inledde fientligheterna. 1 juni 1676 landsteg 15000 man
i närheten av Hälsingborg. Efter ett par månader hade danskarna kontroll över
både Skåne och Blekinge. Men svenskarna gick till förnyad offensiv och tog
tillbaka båda landskapen. Slaget vid Hälsingborg har gått till historien som
en stor svensk militär framgång.

LIVET I GRÄNSBYGDERNA

För svensk del var det viktigt att kunna lita på sina nya landsmän i söder. De
danskvänliga snapphanarna hade ställt till mycket besvär för svenskarna,
vilket inte kunde accepteras. Man tvingade därför varenda bonde i de åter-
tagna landskapen att skriva på en trohetsförsäkran. För t ex Rödebys del skedde
detta den 14 febr 1677. Kyrkoherden i Fridlevstad Anders Bager förde protokoll
och skrev under med gårdens och ägarens namn. Sedan fick bonden sätta sitt
bomärke mellan för- och efternamnet. Härigenom förband de sig att vara trogna
den svenska kungen och inte hysa några kringlöpande snapphanar utan gripa dem
och överlämna dem till överheten. Om de inte efterlevde detta fick de plikta 1000
riksdaler "att från socknen utgivas", och var tionde man hängdes.
För att undgå straff flydde många till skogs. Generalamiralen Hans Wachtmeister
tillskrev kungen 1680 och klagade över att skogarna var fulla av dråpare, tjuvar,
förrymda knektar och båtsmän och begärde hjälp för att rensa bort dessa laglösa.
När indelningsverket infördes 1680 kan man förmoda att de dragoner som var
inkvarterade på böndernas hemman hade återgått till sina regementen.

Rödebyredaktionen,  som utarbetat föreliggande beskrivningar av indelningsverket,
med en viss fokusering till läget i Blekinge, återkommer i senare bloggar dels med
beskrivningar av införandet och dels med ett särskilt ansnitt om båtsmännens
speciella liv och leverne.


.