Detta är det avslutande kapitlet i serien om Indelningsverket.
Serien är utarbetad av vår Rödebyredaktion och bygger främst
på underlag från lokala arkiv.
BÅTSMÄNNEN
Båtsmännen var inte kända som Guds bästa barn. De var präglade av havet,
som måste ha varit skrämmande för dem som var vana att ha fast mark under
fötterna. Att genomsura, frusna och kanske sjösjuka kunna fullgöra sina arbets-
uppgifter kan inte ha varit lätt. Att härutöver i strid få se sina kamrater sönder-
trasas av fiendens kulor och själv hela tiden riskera bli lemlästad måste ha utgjort
en kolossal påfrestning på dem. Man kan kanske förstå att de sökte glömska i
flaskan.
Mathållningen ombord var utomordentligt enkel och enahanda, vilket framgår
av en autentisk meny från 1700-talet:
Frukost
Sill 4 gånger per vecka, smör 3 gånger. Bröd för 5 dagar delades ut. Det fick förvaras
av var och en.
Huvudmål
Ärtor med iblandade havregryn, alla dagar. Till detta stockfisk med senap, sill,
saltgrönt fläsk.
Kvällsmat
Korngrynsgröt och lite smör varje dag.
Under fredstid samlades båtsmännen till regelbundna övningar och möten. Dessa
hölls mellan vårsådden och skördens bärgning då arbetskraft kunde avvaras.
Det sägs att stämningen var hög vid inryckningen till dessa möten. Båtsmännen hade
alltid matsäck med sig och denna innehöll som regel rikligt med dryck. En krönikör
i Karlskrona har berättat: "När dessa båtsmansskjutsar började rulla in över broarna
till staden då visste man vad som kom, de hördes på en halvmils avstånd."
Då stängde stadsborna sina portar och fönsterluckor.
I Blekinge gällde det att fylla flottans behov av krigsfolk, båtsmän. Men Blekinge var
för litet för behoven, så många båtsmän fick rekryteras från andra landskap och även
andra länder. Det finska inslaget var stort och när en fransk kår upplöstes 1809 kom
också många fransmän hit. Än i dag hittar man i Karlskrona namn som Brusquini,
Frangeur osv.
Redan på 1680-talet fanns i landet 10.000 båtsmän, fördelade på 30 kompanier, varav
6 i Blekinge, Vid KarlXI död 1697 kunde 1188 man vara i Karlskrona på 2-8 dagar
efter mobiliseringsorder. Blekinges sex kompanier var numrerade från öster till väster.
Rödeby tillhörde andra kompaniet.
Varje rote hade eget nummer på sina båtsmän och även speciella soldatnamn på var och
en. I Rödeby hette de till exempel Röd, Goliat, Geting.
Båtsmännen hade av någon anledning lägre status än arméns indelta soldater. I Asarum
socken fanns ett talesätt: "Duger han inte till något annat, duger han väl till båtsman".
Ett sockenrådsprotokoll från 1850 visar hur livet kunde gestalta sig för en gammal och
uttjänt båtsman. "Avskedade båtsmannen Johan Johansson Kabbel åtnjöt understöd med
en riksdaler i månaden Det var känt att han använde det mesta till brännvin". Nu hade
han blivit sjuk och kunde inte klara sig själv och måste nu auktioneras ut till lägst bjudande.
Vid nästa sammanträde i sockenrådet erbjöd sig efterträdarens hustru att ta hand om båts-
man Kabbel för fyra riksdaler och 24 shilling i månaden. Hon hade lämnat det lägsta budet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar