RÖDGRÖN HANDELSPOLITIK

De rödgröna säger sig vara positiva till ett frihandelsavtal mellan USA och EU. Detta är just
vad USA och EU, och därmed också Sverige, behöver. Men även om de rödgröna säger sig
vara för ett frihandelsavtal så agerar de inte så i europaparlamentet.
Ett frihandelsavtal mellan världens två största ekonomier skulle kunna bli den bästa
stimulansåtgärd som man kan tänka sig. Varje svenskt hushåll skulle kunna spara 5000
kronor varje år, för att inte tala om vilka möjligheter det skulle ge svensk export, som står
för hälften av allt som produceras i Sverige. Men S vill hellre skapa problem och kritisera
hellre än att vara konstruktiva. Marita Ulvskog
krävde att förhandlingarna skulle begränsas redan
innan de startat.
Ett frihandelsavtal med USA som leder till högre
tillväxt har fått de på vänsterkanten att se rött. MP
går steget längre och har redan nu sagt blankt nej.
Det kanske inte är så konstigt, med tanke på att de
är emot tillväxt, frihandel och USA. Därför har de
ljugit ihop en rysarhistoria om hur frihandeln med
USA kommer svämma över Europa med livsfarliga
produkter och giftig mat och att demokratin kommer
att avvecklas. Allt detta är naturligtvis bara nys.
Tvärtom skulle ett frihandelsavtal mellan världens
största ekonomier kunna höja den globala miljö-
standarden avsevärt. Men trots detta vänder MP frihandelsavtalet ryggen och fortsätter
sin mytbildning. Kommer Stefan Löfven att köpa myterna, precis som Marita Ulfskog
och LO har gjort?
Vi kan emellertid med glädje konstatera, att trots allt motstånd från Ulvskogs-falangen,
blev ändå Cecilia Malmström vald till EU´s kommissionär för handelsfrågor.



Underlag: Expressen, Christofer Fjellner

OKTOBER

I oktober ser vi bofinken och sädesärlan flyga bort alltmedan vi höstgräver vår täppa.
Äppelträden och syrenen fäller sina löv efter det att björk, asp och rönn har gjort
detsamma. Först var dock asken.
Dagen har minskat till ungefär tio timmar i Skåne, nio och en halv i Svealand och
något över åtta i Lappland.
Inte plågas vi av att oktober betyder den åttonde, men i  Sydeuropa där de latinska
räkneorden lever kvar nästan oförändrade i vardagsspråket borde man göra det och
rätta åtta till tio var gång man säger oktober. Så sker aldrig, vilket visar slentrianens
starka makt.

BONDEPRACTICAN (tryckt i år)

Oktober, slagtemånaden har 31 dagar.

Slagtemånad säger:

Nu skall man plöja och rågen så,
med nytt vin man faten fylla må,
nu månd´kölden till oss skrida
en varm kakelugn kan jag väl lida.

Ur: Allt möjligt av Alf Henrikson och Bondepractican.

SLUTET PÅ SOMMAREN

Den svala september kommer med glasklar luft
och stålblanka vatten; äpplena lyser på träden
och morgonens fallfrukt känns angenämt kall i min hand.
Jag vankar på landet bland folktomma sommarstugor,
ensam som Adam med träden och jorden och sjön.
Fåglarna samlas på sjungande ledningstrådar
till sällskapsresa; spindelvävarna lyser
i gryningens dagg, och maskrosen blommar på nytt.
Sommaren viker, och åter känns arbetet lätt.
Orörlig svävar en hök under vita moln.


AUGUSTIMÖRKRET

Mörkret förtätas tidigt när solen gått ner.
Natten står tjock kring det lantliga boningshuset.
Och så är det inte sommar i Sverige mer
eftersom nätterna uppslukar sommarljuset.
Någon hörs säga att värmen inte är förbi
och badvattnet kallnar väl inte på länge än i fjärden.
Men de blommande nätternas dröjande ljus, tycker vi,
var ändå den svenska sommarens stämma i världen.

Alf Henrikson 1964

BODES LAG

Har ni hört talas om Bodes lag? Den handlar om planetsystemet och planeternas avstånd till
solen i förhållande till varandra. I detta rymdfartens och satelliternas tidevarv kan detta
kanske vara av visst intresse. Det pågår ju faktiskt planering inför en första resa (enkelresa)
till planeten mars. Tusentals människor lär skall ha anmält sig som frivilliga redan.


Lagen är lätt att komma ihåg.

Låt oss först skriva upp sifferserien  3 6 12 24 48 96
Det är som ni ser bara att fördubbla talen med utgångspunkt i trean.

Sedan ökar vi vart och ett av dessa tal med 4. Vi börjar med 4 och får då
 4 7 10 16 28 52 100

De här talen motsvarar ganska exakt avståndet till solen ( i astronomiska enheter) för var
och en av planeterna Mercurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus och Uranus.

Bode var en tysk astronom som levde på
Napoleons tid 1747 - 1826. Hans lag stämmer
märkvärdigt bra för de planeter man då kände
till. För ytterplaneterna Neptunus och Pluto som
upptäcktes långt efter hans tid stämmer den inte
lika bra, men det kunde ju inte han veta. Bode t h.

PS/ Egentligen upptäcktes lagen av Johann Daniel Titius
år 1766 men blev utan tillägnan publicerad av Johann Bode
sex år senare, 1772. Rätt skall vara rätt!

Utdrag ur bl a Alf Henriksons "Om allt möjligt"

VAD HAR DET BLIVIT AV FN?

Flyktingkatastrofen i Syrien har nått en fruktansvärd omfattning. Inte nog med att ett
inbördeskrig pågår i landet så  dyker nu terrororganisationen Islamiska Staten (IS) upp och
mördar och lemlästar människor skoningslöst. Syrierna flyr, barn och vuxna, det handlar
i dag om 100 000-tals flyktingar som sökt skydd i Turkiet.
Och vad gör FN, den organisation som skall gripa in vid katastrofer av det här slaget.
Svaret är dessvärre, ingenting. Man sitter i sin skyskrapa i New York och sammanträder.
Då och då kommer en kommuniké och man utlyser en presskonferens. General-
sekreteraren Ban Ki-Moon yttrar sig och kräver ett slut på mördandet. Det är i sådana här
lägen vi skulle behöva ett handlingskraftigt FN, som snabbt kan ingripa och få ett slut
på eländet. Men man sammanträder och ingenting händer.
Ungefär lika tafatt hanterar man den begynnande pandomin i Västafrika, ebolan.
Man pratar och sammanträder och ingenting händer. Frivilliga läkare ställer upp,  men
sjukdomen sprider sig och tycks vara svår att hejda.
Vad har blivit av vår världsorganisation som så många har ställt sitt hopp till?
Inga-Britt Ahlenius fick för några år sedan uppgiften att granska världsorganisationens
finanser. Hon utkom senare med en bok om tiden vid FN-högkvarteret. I boken riktar
hon stark kritik mot Ban Ki-Moon och hans förmåga att leda världsorganisationen.
Kan det vara så att en handlingskraftig världsorganisation käver ett ombyte på posten
som generalsekreterare.   Mycket tyder på att det är det som behövs.

RB

SKOTTLANDS SJÄLVSTÄNDIGHET

Folkomröstningen i Skottland om landets framtid, en union med England eller själv-
ständighet, slutade som bekant med att skottarna valde en union  med England.
För oss i många andra länder som följt skottarnas frihetskamp under århundraden
i litteraturen och på senare tid i mängder av filmer, framstår utslaget i omröstningen
som obegripligt och synnerligen sorgesamt. Det var alltså så här frihetskampen
skulle sluta, i en omröstning där man uppenbarligen glömt alla de offer som gjorts
under århundraden för att skapa ett fritt och oberoende Skottland.
Detta är en tragedi, eller är det inte så? År det kanske hoppfullt att tiden läker alla
sår? De yngre generationerna vill börja om från början. En union med England tror
man skall säkra Skottlands. ekonomiska och säkerhetspolitiska framtid.
Vi äldre får torka tårarna och önska Skottland lycka till.

RB

BESLUTSVÅNDA

Detta är en sann historia, som en av innevånarna i Sherwoodskogen varit med om. Det
hela ägde rum för många år sedan, långt innan bilbesiktningens dagar. Bilägarna fick då
själva tillse att deras bilar var i någorlunda farbart skick. Begreppet Trafiksäkerhet var
knappast myntat på den tiden. Det är viktigt att påpeka att ingen människa kom till skada
vid den händelse som beskrivs.

           BESLUTSVÅNDA

Med nyutställt körkort i nygammal bil
jag var lite sen och fick jäkta
den Renault jag köpt var ej särskilt gracil
och bromsarna dom var defekta.


Då plötsligt ett vägjobb jag såg på långt håll
jag lättade genast på gasen
än hade jag läget helt under kontroll
så här under inledningsfasen.

En stund strax därefter dök vägjobbar´n fram
med vimpel han stoppar trafiken
min broms tog för svagt, jag rev upp lite damm
och då inleds kalabaliken.

Mitt val var begränsat, tre alternativ
det första, att köra i diket,
en krock med en mötande kan kosta liv,
kan föra oss till himmelriket.


En sista beslut var att styra rätt fram
och krocka med vägjobbar´ns ända
min fart reducerats av djup makadam,
i sanningens stund skall det hända.

Jag fattade genast ett drastiskt beslut,
jag måste nog köra på gubben,
så styrde jag bilen, nu helt resolut,
med fronten jag rammade snubben.

Han fick sig en knuff så att framåt han for
och hamnade halvvägs i diket
med vimpeln han hötte, han nog mig besvor
jag hörde han gormar besviket.

Han sakta sig reser och borstar sig ren
hans arbetskamrater dom skratta
han hade ej fått några fysiska men
men psykiska kunde jag fatta.

En ståndaktig människa Vägverket har
i denne, det må vara trösten,
så höjer han nävarna, vimpeln är kvar
och skriker med vrede i rösten:

"Nu djävlar anamma, nu har jag fått nog
av stockholmsbilister och drullar,
det bästa för alla det var om ni tog
och höll er inom era tullar".

En jobbare viska, att förut i da´
två till hade krockat med basen,
jag vände då bilen och drog snabbt åsta´
men va´ rätt försiktig med gasen.

RB

DET GICK SOM DET GICK

                         VALANALYS FRÅN SHERWOODSKOGEN

Årets val slutade som bekant med att Alliansen fick lämna ifrån sig regeringsmakten till de
Rödgröna. Det mest uppseendeväckande med valutgången var ju Sverigedemokraternas
rekordökning till landets tredje största parti.

Just nu sitter naturligtvis en mängd politiker, statsvetare och mediafolk och författar långa
avhandlingar om varför valet slutade som det gjorde.
I Sherwoodskogen har vi också funderat över detta och vi tror oss om att kunna förklara
det hela med några korta ord, utan bistånd från statsvetare och andra.

Hade Moderaterna och andra politiska aktörer för några år sedan, då SD började synas och
höras, under lugna och sansade former satt sig ned,  inom partierna och tillsammans med
Sverigedemokraterna, och analyserat och diskuterat flyktingströmmarna och invandringen,
så hade problemen kunnat lösas i sin linda. Man borde ha klarat ut  avvägningen mellan
medmänsklighet och empati på den ena sidan och  Sveriges vilja och förmåga på den andra.
Nu gjorde man inte så här och därför gick det som det gick. I stället gjorde man allt för att
förtala SD, undvika all kontakt med partiet, skärma av det och reducera dess inflytande på
alla nivåer. Allt detta sporrade SD och lockade fram många sympatisörer. Rena massflykten
från främst Moderaterna tog sin början.

Förvisso finns det en kärna av en del suspekta individer i SD, men nu strömmade det till
herrar i slips och välklädda damer, alla med ett oklanderligt förflutet och som uppskattar
ordning och reda. Alla dessa nya hade eller har uppfattningen att strömmen av flyktingar
och invandrare blivit alltför betungande för vårt land.
Dessutom strömmar det till pensionärer och de kommer dessutom för den extra pensionärs-
skattens skull, en skatt som SD lovat hjälpa till att avskaffa.

Och nu står man där, alla kvarvarande inom Alliansen, med höjda ögonbryn och undrar
vad är det egentligen som har hänt?



 

LIMERICKDAGS - IGEN

PYROMANEN
En ung pyroman ifrån Kent
har inför polisen bekänt:
Jag var arg på min mor,
min kusin och min bror
så där jag har släkt har jag tänt.

SLÖFOCKEN
En slöfock från Storgatan 3
Sa dystert: Såvitt jag kan se
är samhället vrångt.
Det är alltför långt
mellan barnbidrag och ATP.

ARTIGHET
En arg gammal gubbe i Riga
sa: Artighet är för de viga.
Bocka mej kan jag ej
för min rygg säger nej
och jag vill tammefan ej niga.

KORT- KORT
En ogift ung flicka från Gruva
vars drag var mer bittra än ljuva
tog minikjol på
för att friare få
men fick bara hosta och snuva.

STÅ I KÖ
En enstöring bosatt i Sjö
till vännerna har sagt adjö.
När sällskap han trår
till Systemet han går
och står några timmar i kö.

EVIGHETSMASKINEN
En uppfinnare från Havanna
sa: Till sist mina drömmar blev sanna.
Den maskin jag kom på
kan i evighet gå,
men hur skall jag få den att stanna?

Ur: Stora Limerickboken av Börje Crona

VALDEBATTENS GLÖMDA FRÅGOR

Nu avlöser valdebatterna varandra. Debattörerna börjar alltmer känna varandra. Ingenting
är egentligen nytt. Debatterna tenderar alltmer att likna teaterföreställningar där de inblandades
teatraliska förmåga blir viktigare än de politiska budskapen.. Dock är det helt tyst om många
viktiga frågor. Det vore välgörande att få snabba besked från politikerna hur de ställer sig.
Nu är det bråttom. På söndag smäller det.

(1) Hur blir det med landstingen och uppdelningen
av Sverige i ett antal smärre områden. Till exempel
har det varit tal om att slå samman Södermanland med
Närke och Västmanland.

(2) Nato. Skall vi gå med eller inte?

(3) Värnskatten. Göran Perssons påfund från 1995
 skulle ju bli en tillfällig lösning sades det då. Men den
är fortfarande kvar.

(4) EU. Vad har vi för idéer om det fortsatta europa-
samarbetet, eller skall vi lämna allt till Bryssel att
bestämma.

(5) Utrikespolitiken. Vad betyder Putins stormaktsdrömmar
för vår del. Vilken hotbild skall vi leva efter.

(6)Den perversa hyresregleringen. Enligt Boverket skulle
90% av bostadsbristen i Stockholm kunna avhjälpas med
marknadsmässiga hyror.

(7) Sjukförsäkringen. De rödgröna lovar guld och gröna
skogar. Varifrån får vi de pengarna? Långtidssjukskriv-
ningarna har ökat kolossalt.

(8)  Kommunindelningen. Vi har idag 290 kommuner.
Hälften av dem är relativt välmående men hälften har
svåra problem. Ungdomarna flyttar ut, skatteunderlaget
minskar katastrofalt. De rika kommunerna måste finansiera
de svagare. Hur länge kan detta fortsätta?

(9) Invandringen. Skall det vara omöjligt att föra en lugn
och sansad debatt om detta ? Vilka regler bör gälla, hur
ställs humanitet och empati mot den krassa verkligheten?
Vad ,är rimligt att vi gör?

Fundera på detta, politiker. Ni har två dagar på er!

Underlag: Press och TV

OLJEPLATTFORMEN

Jag har varit ombord på en oljeplattform
på ett skeppsvarv i Bergen den låg
dimensionen av skapelsen den var enorm
måste tåla var storm och var våg.

Den såg ut som ett höghus på skrangliga ben
på pontoner nu skapelsen flöt
liksom övriga flytetyg har den kapten
tills att benen i bottnen man sköt.

Så den kan alltså köras för egen maskin
den har motor och roder och ratt
direktören berättar för mig med ett flin
vad som hänt under sistliden natt.

Denna urtidsdjursliknande stålkonstruktion
ut på fjorden man tog för ett test
det man avsåg att pröva var motorns funktion
när den pressades som allra mest.

Uti gryningen hade man provet gjort klart
då en vedskuta man kör förbi
med ett tjut i sirenen och ansenlig fart
från ett vältrimmat maskineri.

Just när plattformen nådde till vedskutans bog
var det någon som tittade ut
"det var skepparen" sa direktören och log
"han var känd som en riktig suput".

Att bli omkörd utav våran oljeplattform
var en chockartad nesa så djup
med en påverkan som tycks ha varit enorm
sedan dess tar ej skeppar´n en sup.

RB

FARLIGHETERNA

Varför är allt som är gott så farligt
smör, ost och mjölk skall man nyttja varligt
snart kan man ej få ett mål
som inte ger kolestrol

Äggen till frukost man bör undvika
socker och salt gäller det tillika
till och med en kantarell
ger dej en dos bequrelle

Allt som är fett det är farligt värre
julbordets rätter tyvärr blir färre
julskinka, julkorv och ål
allt som var julens symbol

Tobakens farlighet man bevisat
därför man snuset istället prisat
plötsligt man varnar för bruk
snuset kan göra dig sjuk

Varför är allt som är skönt så farligt
ligga i solen är oförsvarligt
klämma en öl är ej bra
påverkar blodfetterna

Bastubad medför en risk för cancer
forskare numera allmänt anser
friluftsbad är idioti
framkallar lätt allergi

Farligast är dock att bilen röra
lika bra genast till graven köra
hotar ju också miljön
påvisar sentida rön

Finns något ofarligt att notera
utan att hälsa och liv riskera
trots allt detta jag lever än
lyckats med konsten bli åttiofem.

RB

VALÅRET 2014

 

Det är valår i år
och i centrum då står
alla ideologiska schismer
om du vill eller ej
bombarderar man dej
ideligen med dumma truismer.


Fast man oense är
synes faktiskt de där
vara innehållsmässigt rätt lika
formuleringar väljs
som av väljaren sväljs
ej i sak de vår kunskap berika.

Man kan hävda med fog
utifall att man tog
och till motsatser dem formulerar
då man genast förstår
vilka floskler man får
det oaktat man nu garanterar:

-sysselsättning vi får
-momsen orättvist slår
-radikalt måste priserna sänkas
-skattetrycket skall ner
-inga svängdörrar mer
-till vårt bistånd rätt mycket skall skänkas
-vår miljö skall bli bra
-hög pension skall vi  ha
-och regleringssystemet skall skrotas
-lagom mycket vi spar
av vårt svenska försvar
-och rasismen den måste utrotas.

Listan kunde bli lång
om allt togs på en gång
så håll med om att något är galet
önskelistor vi får
och vår tvekan består
åt vem ger vi vår röst detta valet?

RB

KNIVAR OCH PARAPLYER

Att komma ombord på ett flygplan numera är en ganska omfattande procedur. Bagaget
och du själv skall genomlysas. Stränga regler finns för vad som får finnas i ett
handbagage  Knivar och liknande föremål är naturligtvis strängt  förbjudna att medföra,
till och med rakhyvlar händer det att man konfiskerar. Dock finns det ju vapen av alla
möjliga slag som vanligt folk går omkring med utan att fundera särskilt över det.

KNIVAR OCH PARAPLYER

Förbjudet det numera blivit
i väskan förvara en kniv
en lagtext om det har man skrivit
till skydd för besättningens liv.
För länge sen skulle jag fara
till London, då plötsligt man såg
i väskan en livsfarlig vara,
min schweiziska fickkniv där låg.

Det verkar som myggor man jagar
och ej elefanterna tar
respekt skall man visa för lagar
dock tuffare vapen man har.
Ta mitt paraply som exempel
jag bär det helt lagligt omkring
kalotten den bär på en stämpel
som utgör reklam för nå´nting.

Den är av den typ som skall tryckas
ihop, så den blir ganska kort
med den min portfölj kan bestyckas
var gång som med den jag går bort.
Liksom en harpun den fungerar
och handtaget är ganska hårt
dock skotten jag ej kontrollerar
att avfyra är ganska svårt.

På T-banan satt jag och läste
portföljen på golvet den stog
då plötsligt harpunskottet fräste
iväg, och i taket den tog.
Det blev ganska upprört och bråkigt
jag sade, ni skall er ej bry,
för skottet, det är ju rätt dråpligt,
det är ju blott min paraply.

Så därför jag menar att lagen
om knivar bör utökas, ty
likväl bör dom tagas i kragen
som innehar ett paraply.

RB

SKOLAN - EN VALFRÅGA. INSÄNDARE.

Det sägs att skolfrågan är en av valets viktigaste.  Därför bjuder partierna över varandra när
det gäller lärarlöner och lärarutbildning. Alla tycks vara ense om att nu krävs det en kraftfull
satsning på skolan.
Höjer man lärarlönerna blir naturligtvis
läraryrket mera attraktivt än vad det är idag.
Flera sökande till lärarutbildningen ger
naturligtvis förutsättningar för större lärar-
täthet i klasserna. Däremot är det ingenting
som säger att förstärkt lärarutbildning med
automatik ger bättre lärare. Vad skolan behöver
är i första  hand bra pedagoger, lärare som
har förmåga att entusiasmera eleverna och
göra dem mottagliga för den kunskap och de
färdigheter som krävs. Visst är det möjligt
att lära och träna sig till att bli en ganska
bra pedagog, men riktigt duktig det är man
bara. Den förmågan är svår att förvärva, den
är som regel medfödd. Så  inom läraryrket
gäller verkligen, mera än inom många andra
verksamheter, det gamla talesättet "Rätt man
på rätt plats".

Pensionerad f d rektor