hela ägde rum för många år sedan, långt innan bilbesiktningens dagar. Bilägarna fick då
själva tillse att deras bilar var i någorlunda farbart skick. Begreppet Trafiksäkerhet var
knappast myntat på den tiden. Det är viktigt att påpeka att ingen människa kom till skada
vid den händelse som beskrivs.
BESLUTSVÅNDA
Med nyutställt körkort i nygammal bil
jag var lite sen och fick jäkta
den Renault jag köpt var ej särskilt gracil
och bromsarna dom var defekta.Då plötsligt ett vägjobb jag såg på långt håll
jag lättade genast på gasen
än hade jag läget helt under kontroll
så här under inledningsfasen.
En stund strax därefter dök vägjobbar´n fram
med vimpel han stoppar trafikenmin broms tog för svagt, jag rev upp lite damm
och då inleds kalabaliken.
Mitt val var begränsat, tre alternativ
det första, att köra i diket,
en krock med en mötande kan kosta liv,
kan föra oss till himmelriket.
En sista beslut var att styra rätt fram
och krocka med vägjobbar´ns ända
min fart reducerats av djup makadam,
i sanningens stund skall det hända.
Jag fattade genast ett drastiskt beslut,
jag måste nog köra på gubben,
så styrde jag bilen, nu helt resolut,
med fronten jag rammade snubben.
Han fick sig en knuff så att framåt han for
och hamnade halvvägs i diket
med vimpeln han hötte, han nog mig besvor
jag hörde han gormar besviket.
Han sakta sig reser och borstar sig ren
hans arbetskamrater dom skratta
han hade ej fått några fysiska men
men psykiska kunde jag fatta.
En ståndaktig människa Vägverket har
i denne, det må vara trösten,så höjer han nävarna, vimpeln är kvar
och skriker med vrede i rösten:
"Nu djävlar anamma, nu har jag fått nog
av stockholmsbilister och drullar,
det bästa för alla det var om ni tog
och höll er inom era tullar".
En jobbare viska, att förut i da´
två till hade krockat med basen,
jag vände då bilen och drog snabbt åsta´
men va´ rätt försiktig med gasen.
RB
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar