Den svala september kommer med glasklar luft
och stålblanka vatten; äpplena lyser på träden
och morgonens fallfrukt känns angenämt kall i min hand.
Jag vankar på landet bland folktomma sommarstugor,
ensam som Adam med träden och jorden och sjön.
Fåglarna samlas på sjungande ledningstrådar
till sällskapsresa; spindelvävarna lyser
i gryningens dagg, och maskrosen blommar på nytt.
Sommaren viker, och åter känns arbetet lätt.
Orörlig svävar en hök under vita moln.
AUGUSTIMÖRKRET
Mörkret förtätas tidigt när solen gått ner.
Natten står tjock kring det lantliga boningshuset.
Och så är det inte sommar i Sverige mer
eftersom nätterna uppslukar sommarljuset.
Någon hörs säga att värmen inte är förbi
och badvattnet kallnar väl inte på länge än i fjärden.
Men de blommande nätternas dröjande ljus, tycker vi,
var ändå den svenska sommarens stämma i världen.
Alf Henrikson 1964
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar