EUROPADAGEN 9 MAJ

Som väl de  allra flesta känner till infaller Europadagen varje år den 9 maj till minne av

krigsslutet den dagen 1945. Därför hamnar europafrågor ofta i fokus på tidningarnas debattsidor

vid den här tiden på året.

NAZI- TYSKLANDS FALL

Under de senaste veckorna har debattens vågor

gått höga huruvida det var Sovjets framgångar på

ostfronten eller om det var landstigningen i

Normandie som var den viktigaste orsaken till segern,

Jan Guillot med flera hävdar att det var Sovjets 

insatser i öster som var avgörande. Han hänvisar 

till Churchills memoarer. Sant är att av 10 stupade

tyska soldater föll 9 på ostfronten. Förvisso föll

flest tyska soldater i öster men att av det skälet

dra slutsatsen att Sovjet nu i efterskott ensamt skall 

kunna ta åt sig äran av att ha besegrat Tyskland

är ju befängt. Tyskland förde krig och bekämpades
 på havet, i luften och på land.

Det borde rimligen vara alla samlade insatser mot

Tyskland som slutligen ledde till seger.

EUROPA EFTER KRIGET

Roosevelt, Churchill och Stalin träffades på Jalta
i februari 1945 för att diskutera Europa efter freden.
Vad man beslutade var främst att Tyskland skulle
delas upp i fyra ockupationszoner, att Polens gräns
skulle förskjutas västerut, att Tyskland skulle avkrävas
ett gigantiskt krigsskadestånd, samt att allmäna och fria
val skulle hållas i alla befriade länder, men det sist
nämnda infriades aldrig.
Vad som sedan kom att inträffa i maj 1945 var att
en gränslinje skapades mellan Öst- och Västeuropa
nära den linje arméerna stod när kriget slutade. Om
västmakterna inte hade nått så långt österut som
de nu hade lyckats komma hade med säkerhet
sovjetiska stryrkor fortsatt ännu längre västerut. Man
frågar sig onekligen hur skulle Europas karta ha sett ut
då efter krigsslutet.

FORTSÄTTNINGEN

Vad som hänt under de 70 år som gått sedan freden
känner vi till, det så kallade Kalla kriget, Sovjet-
imperiets fall och som en följd av detta frihet till en
lång rad stater, de baltiska staterna, Ungern, Tjecko-
slovakien, Bulgarien, Rumänien , Albanien och
slutligen Tysklands enande.

Vi minns också det fruktansvärda Bosnienkriget 1992-95 som skördade över 100 000
människoliv och gjorde två miljoner till flyktingar. Kriget följde på Jugoslaviens
sönderfall och Serbiens stormaktsdrömmar. Detta var ett sällsynt grymt krig som
drabbade civilbefolkningen hårt. Enligt en rapport från CIA 1995 var det bosnien-
serbiska förband som begick 90% av alla krigsförbrytelser under konflikten. År 2008
hade den internationella krigsförbrytartribunalen dömt 45 serber, 12 kroater och 4
bosniaker för krigsförbrytelser under konflikten.

EU

Arbetet med att bilda den europeiska unionen
inleddes 1952. Enligt unionsfördraget, Maastrich-
avtalet, samarbetar från 1993 27 europeiska
stater, Sverige och Österrike blev medlemmar 1995.
Turkiet och Kroatien har inlett förhandlingar
om medlemsskap och Makedonien står på tur.

Alla frågar vi oss lite till mans, vad kommer att
hända med EU? Alla är vi inte överens om euron.
I England förbereds en folkomröstning om medlems-
skapet före 2017. Grekland hotar lämna EU om
landet inte får hjälp med sin ekonomi som man
uppenbarligen kört till botten.
Putin gör vad han kan för att hindra EUs eventuella
expansion österut. Han tycks till och med kunna ta
till vapen, genom ombud visserligen. Genom en
enad front med Agneta Merkel i täten ,med
ekonomiska sanktioner som vapen, har EU tills
vidare uppenbarligen lyckats dämpa denne Putins
stridsiver.
Flyktingsituationen i Medelhavet är synnerligen
oroande liksom Is galna expansionsdrömmar i
Mellanöstern, en utveckling som förvisso i allra
högsta grad kan komma att påverka Europa.

Ofta finns det anledning att hålla med Falstaff Fakir,
det är svårt att sia, särskilt om framtiden.

Underlag: Öppna källor och Sherwoodskogens tankesmedja.