se blogg daterad 30 augusti i år. Allt vad som sades då stämmer fortfarande. Det
senaste exemplet på vår rädsla att tala i klartext inträffade för några dagar sedan. Via TT
rapporterades om det stora antalet dödsskjutningar som ägt rum i Sverige på senare tid.
Jämförelser gjordes med Danmark och Norge och det visade sig då att antalet svenska
fall var många gånger fler än i våra grannländer. Till TV hade man bjudit in ett par damer
med bakgrund inom det sociala för att kommentera detta. En representant för polisen fanns
också på plats. Polisen kommenterade det hela sakligt. Det handlade om kriminella gäng
som bekämpade varandra, De två damerna skulle kommentera de bakomliggande orsakerna
till det hela och hamnade i de mest verklighetsfrämmande förklaringar man kan tänka
sig. Till och med polisen och polisens påstådda brutalitet och skjutglädje sades vara en av
flera orsaker.
I själva verket är orsakerna lätta att finna. Det förhåller sig ju så att Sverige under många år
har underlåtit att granska de strömmar av flyktingar som kommit hit från Balkan och andra
oroshärdar. Mängder av kriminella har slagit sig ner i vårt land och lever ett bra liv här
försörjda med svenska skattepengar. Extrainkomster skaffar de sig genom knarkförsäljning,
och vapenhandel. Dessa förbrytarligor slåss med varandra för att hävda sina revir.
I Expressen publicerades för en tid sedan en lista på grova brottslingar som är på fri fot, alla
internationellt efterlysta. Av listan framgick att så gott som alla, 90 %, var invandrare från
Balkan och Baltikum. Så illa är det dessvärre.
Man klagar på den svenska skolan och de studieresultat man presterar. Vid internationella
jämförelser släpar vi ordentligt. Det märkliga är att ingen av våra politiker vågar ställa sig
upp, skolministern Fridolin allra minst, och förklara hur detta kommer sig. Man talar om
lärarbrist, stora klasser, disciplinproblem mm. I själva verket är det ju så att en klass med upp
till 50% elever som inte ens kan tala eller skriva hjälplig svenska svårligen kan konkurrera
om särskilt goda studieresultat. Detta vågar en politiker inte ställa sig upp och säga. Man
är rädd för att bli betraktad som rasist eller Sverigedemokrat.
Det måste väl finnas andra lösningar på de här problemen än att gå och rösta på Sverige-
demokraterna?
Underlag: Sherwoodskogens tankesmedja
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar