SVENSKA FOLKOMRÖSTNINGAR DEL 1

Folkomröstningar är för många den beslutsmetod som kommer närmast den perfekta demo-
kratin, Men främst av praktiska skäl tillämpar de flesta demokratiska stater olika former av
indirekt demokrati. Här i Sverige väljer vi ju som bekant våra representanter till riksdag,
kommuner och landsting. Där fattas besluten. I denna första del skall vi kort belysa de tre
första folkomröstningarna.

I Sverige har vi under 1900-talet genomfört sex folk-
omröstningar: 1922 om ett eventuellt  rusdrycksförbud,
1955, högertrafikomröstningen, 1957 om pensionerna,
1980 kärnkraftsfrågan, 1994 om vårt eventuella
EU-medlemsskap och 2003, ja eller nej till euron.
Folkomröstningarna är i princip rådgivande. Beslut
fattas av riksdagen.

RUSDRYCKSFRÅGAN
Omröstningen ägde rum år 1922. Frågan som skulle
besvaras var ja eller nej till ett rusdrycksförbud i vårt
land. De stora nykterhetsorganisationerna NTO och
IOGT satsade mycket hårt på ja-sidan. På nej-sidan
fanns ingen stark sammanhållande kraft på motsvaran-
de sätt. Albert Engströms teckning "Kräftor kräva
dessa drycker" visades ofta och blev känd av de flesta.
Det anses allmänt att teckningen hade stor inverkan
på valutgången.
 De regionala olikheterna var stora. I Skåne
röstade 81% nej till förbud. I Västerbotten röstade lika
många, 81%, ja till ett förbud! I det så kallade bibel-
bältet i Småland, runt Jönköping, fanns en stor majoritet
för förbud, medan man vid kusten, från Kalmar och
norrut var starkt emot förbud
Slutresultatet av omröstningen blev mycket jämnt.
48,8 röstade ja till ett förbud och 50,8 röstade nej.
Riksdagen följde folkviljan.

HÖGERTRAFIKEN
Den här  omröstningen gjordes den 16 oktober 1955.
En stark majoritet av det svenska folket ville ha kvar
vänstertrafiken. 82,9% röstade för vänstertrafik och
bara 15,5% för högertrafik. Trots detta beslöts i  riks-
dagen att Sverige skulle införa högertrafik. Majoriteten
för högertrafik var mycket stor. I andra kammaren
( vi hade tvåkammarriksdag då) röstade 175 ledamöter
för högertrafik och bara 34 för bibehållande av vänster-
trafiken, som en stark majoritet av svenska folket ville.

Omläggning kanske många minns. Den skedde 3 sept
1967, dagen H som man kallade dagen.

PENSIONERNA
Den här  omröstningen ägde rum 1957 efter flera års
 utredande och debatt. Väljarna ställdes inför fyra
 alternativ, linje 1-4, där linje 1 var Socialdemokraternas,
  linje 2  Moderaternas och Folkpartiets gemensamma,
linje 3 var Bondeförbundets och  linje 4 övrigas.
 Sammanräkningen efter valet  visade att linje 1 fick
de flesta rösterna, 46%. därefter följde M och  Fp
gemensamma förslag som fick 35%. Bondeförbundets
linje fick 15%.
Omröstningen i riksdagen gällde linje 1  kontra övriga.
Rösträkningen gav det sensationella resultatet 115-115,
ingen hade segrat. Det  var i detta läge som folkpartisten
Krönmark gjorde sig riksbekant genom att lägga ner sin
röst, varigenom linje 1 hade segrat. Socialdemokraterna
hävdade att detta var helt i sin ordning och rättvist
eftersom  linje 1 hade fått de  flesta rösterna vid folk-
omröstningen.

Underlaget framtaget av Sherwoodskogens Tankesmedja