tisdag 3 januari 2017

ÖSTERSJÖRIKET




Skolverket har bestämt att nu får vi inte längre tala om Stormaktstiden i historieunder-
visningen i skolorna, de hundra åren mellan omkring 1610 och 1710. Nej, säger man
på skolverket, "Östersjöriket" skall epoken heta. Att tala om Stormaktstiden innebär
att man begränsar undervisningen till att enbart
handla om militärhistoria. Jo, det är faktiskt sant.
Som väl alla i Sverige har noterat vid det här
laget har inte Skolverket utmärkt sig för någon
påtaglig briljans när det gäller att skapa förut-
sättningar för bra studieresultat vid landets
skolor. Sålunda är det kanske inte så märkligt
att man nu kommer med detta sällsynt korkade
påbud! Östersjöriket, vad är nu detta?
För att man skall kunna tala om ett rike krävs
ju bland annat att riket har ett statsöverhuvud.
De svenska besittningarna vid södra Östersjö-
kusten löd under kejsaren i Wien, precis som
andra grevar, hertigar och kungar i centrala
Europa. Skall vi tala om Östersjöriket måste vi
sudda ut de tyska provinserna ur läroböckerna
vilket vore synd. Den vackra Hansestaden Wismar
var en svensk provins fram till 1903, men hade
pantsatts till Mecklenburg-Schwerin under 100 år.

DEN DÅVARANDE SVENSKA STORMAKTEN SYNS ÖVERALLT
Vart man än går,  på muséer, stadsvandringar i
Tyskland, Estland, Polen, Lettland,
Litauen och Tjeckien är Sverige
ständigt närvarande.  Ingelstadt i
Bayern har en uppstoppad häst som
skall ha skjutits under Gustav II Adolf
i april 1632, der Schwedenschimmel
heter den.
 I Lytzen finns ett museum över
slaget 1632. I rådhuskällaren i
Bremen kan man få se balsamerade
kroppar efter svenska härförare från 30.åriga kriget.
Olomovc i Mähren är utsedd till världsarvsstad eftersom den är byggd i enhetlig barock, tack
vare Lennart Torstensson, säger guiden. Fältmarskalken lät montera ner alla byggnader
i staden utom kyrkan och några till. Sedan kom byggrushen i barock. I Polen sjunger man
sin nationalsång med ett passus i texten om
fosterlandets räddning undan ockupation
och ödeläggelse. Texten har härletts till de
svenska härjningarna i landet under 1600-talet.
Inga av platserna ovan låg vid Öster-
sjön, men de som många andra, formas
fortfarande fysiskt och mentalt av Sveriges
agerande under den tid vi var en stormakt.
Vad är Skolverket egentligen ute efter? Är
det orden i vår nationalsång som inte är
lämpliga, detta att vi "tronar på minnet
från fornstora dar, då ärat vårt namn flög
över jorden"? Är det därför det är fult att
idag tala om stormaktstiden?
Vi skall naturligtvis fortsätta att tala om stormakts-
tiden. Vi vill inte trona på minnet från fornstora
dar, inte heller vill vi be om ursäkt, utan vi
vill försöka förstå oss själva och vår omvärld
lite bättre.

Idégivare: Malin Siwe





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar